Att vandra i Italien verkar vara populärt. Inte minst här i Ligurien och för vår slowfood inspirerande helg har intresset visat sig stort. Här är hela slowhelgen samlad i ett collage, ett bra sätt tyckte jag att illustrera hur bra det faktiskt blev! Gruppen av glada vandrare bestod av Beryl och Ronnie från Halland och så fyra Västgötar EvaMarie och Agne, Inger och Hasse. Vilket gäng! Aldrig kunde vi ana att det skulle bli så lyckat som det faktiskt blev när regnet torsdag kväll strilade från en gråtung himmel och jag rätt så nervös gick för att träffa dem i hotellobbyn. Jag mötte upp med varsitt paraply och det kändes ju inte så himla lyckat men som tur var så var vädrets makter på gott humör och redan morgonen därpå var solen framme och lyste sedan på oss resten av helgen.

Här stod Monet för mer än ett sekel sedan och målade samma vy

Vägen kantas av väldoftande ginst

Fredag morgon och alla samlades för dagens vandringstur på Il Beodo via byn Sasso och vidare till Vallebona för lunch. Vi stannade till utanför dåvarande Pensione Anglais där Claude Monet hyrde vindskupan vintern 1884 och på lördagen fick gästerna ytterligare en rundtur i konstnärens spår. (se mittbilden på collaget)

Hela glada vandringsgänget på väg mot Vallebona

På Trattoria Il Giardino provade vi det lokala köket i alla dess former, till och med kanin blev det!

Vi har vandrat, ätit god ligurisk mat, provat traktens viner, sett små kyrkor och borgruiner och besökt fyra av de byar som ingår i La Magnifica Communità degli Otto Luoghi -en egen liten republik som varade i drygt etthundra år under 16-1700 talet och där Bordighera var huvudort och salen här hos oss på Casa Albertieri enligt historien utgjorde rådsal. Vägen har kantats av doftande ginst, vild rosmarin, liljor och tusentals andra olika växter som är nyutslagna och blommar den här tiden på året. I bakgrunden lyste medelhavet blått och inbjudande.

Att på detta sätt få lära känna nya människor är verkligen otroligt berikande! Vi har skrattat och pratat om allt mellan himmel och jord och det känns skönt att allt blev så bra, alla var jättenöjda och nu kan jag andas ut och se fram emot kommande vandringsgrupper.

Det är lugnt!