Arkiv för ‘TANKAR’ Kategorin
torsdag, mars 22nd, 2012
Om nån som läser det här nånsin hamnar i Sanremo här på den lite dammiga, nästan bortglömda och lätt dekadenta Italienska Rivieran (åtminstone kanske jämfört med grannen; den glassiga och glamorösa Franska Rivieran) så skulle jag vilja slå ett slag för Maggiorino. Jag har suttit och insupit atmosfären här en hel del på sista tiden och hunnit fundera och planera inför öppnandet av det nya B&B stället över en och annan Spuma och Sardenaira. Som vanligt tar allt längre tid än vad som var planerat och vintern har varit lång och tiden har gått långsamt. SLOW har det varit helt enkelt!
Maggiorino är ett sånt där ställe som av någon oförklarlig anledning har överlevt bland alla små syltor som under det senaste årtioendet blivit sönderslaktade och överdesignade av någon av alla dessa självupptagna inredare som bara vill förverkliga sig själv och tror att de på någor sätt lyckas vara originella och INNOVATIVA (detta i inredningssammanhang så populära begrepp). Alla kan ju inte vara Philippe Starck eller Renzo Piano å andra sidan, även om alltför många tycks tro det.
INNOVATIVA??????? Nej, jag är ledsen om jag upplevs som bakåtsträvande men jag är så frukstansvärt trött på alla som tror sig vara nyskapande och istället okänsligt demolerar det sista som finns kvar av äkta vara. 
SÃ¥…..det är därför ni ska besöka Maggiorino, sÃ¥ länge detta hak finns kvar. Maggiorino drivs av samma familj sen generationer och hit kan man gÃ¥ och ta sig en Torta verde eller en Sardenaira – Liguriens slowa motsvarighet till en Big Mac – till lunch eller närhelst andan faller pÃ¥. Det är är nÃ¥got sÃ¥ ovanligt som äkta italiensk kitsch när det är som allra bäst och jag lovar det är otroligt smakfullt!
Nu menar ju inte jag att duken är skitig pÃ¥ riktigt om nÃ¥gon nu skulle tro det… Nej dÃ¥, personalen hÃ¥ller pÃ¥ och putsar och fejjar hela tiden och den blommiga vaxduken riktigt skiner. Skitiga duken är bara en METAFOR sÃ¥ här i mina inrednings-besser-visser-tyckande-sammanhang !!!
Maggiorino – via Roma (korsningen Piazza Colombo) – Sanremo
Ska samtidigt passa på att tipsa om ett litet förlag (som jag själv blivit tipsad om) vilka ger ut annorlunda reseböcker om Italien. Kan vara värt att ta sig en extra titt på inför en eventuell Italiensemester!
http://www.laurellawallin.se/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=1&Itemid=2
…och de gÃ¥r att köpa pÃ¥
http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&publisher=Laurella
VN:F [1.9.10_1130]
Taggar: B&B i Italien, bokförlag, Italien, Italiensemester, Italienska Rivieran, Maggiorino, reseböcker om Italien, Sanremo, Sardenaira, Torta verde
Postade i B&B, MAT, TANKAR | 1 Kommentar »
måndag, januari 30th, 2012
Är ute och flyger och som för det mesta nu för tiden gÃ¥r färden oftast mellan mitt gamla hemland och mitt nya hemland. Sverige – Italien. Jag flyger med ett av de första svenska flygbolag som erbjuder wifi ombord till passagerarna och kan inte lÃ¥ta bli att koppla upp mig och testa tekniken, skriver nÃ¥n kommentar om det pÃ¥ facebook och fÃ¥r snabbt tillbaks nÃ¥gra bejakande cybertummar. Ã…h vad skönt med en tumme! Jag finns alltsÃ¥ – idag ocksÃ¥! Dessutom finns jag just nu pÃ¥ en av de platser jag brukar känna mig som allra mest fri och i ett slags nästan sakralt tillstÃ¥nd av onÃ¥barhet och pÃ¥ en tillfällig reträtt frÃ¥n verkligheten. Fram tills nu har ingen kunnat nÃ¥ mig här och jag har inte heller haft möjligheten att kunna nÃ¥ ut men plötsligt är min sista utpost hotad…
Ser mig omkring i kabinen och på alla till synes effektiva och resultatsinriktade människor som frenetiskt sitter och arbetar vid sina datorer bländade av sin egen lysande stress och skräckslagna vid blotta tanken på att göra ingenting. Tänker att jag under mina år ombord borde ha passat på att lite oftare spilla hett thévatten i knät på dom för att väcka upp, gett en anledning att titta ut och möjligtvis fått dem att bättre insé magin i att flyga. Vi hade ju faktiskt kemtvättskuponger ombord om olyckan var framme! -Koppla av lite va! -Lyft blicken! Vad är det som är så jävla viktigt? Inte alla hade förstått, men kanske nån.
Bara ta tillfället i akt att njuta av att befinna sig i den här ingemanssfären mellan himmel och helvete, dag och natt, mörker och ljus eller verklighet och fantasi. Är allt kanske bara en illussion? Finns vi och i vilken verklighet finns dÃ¥ jag? Se sÃ¥ liten jorden är här uppifrÃ¥n och alla miljarder av smÃ¥ människoliv där nere som inte ens märks. Vad betyder nÃ¥got egentligen? Tankar som kommer sÃ¥ lätt och fritt när man ser ut över det här stora blÃ¥. Viktlös pÃ¥ blänkande vingar med solen som speglar sig pÃ¥ vingspetsen. Jag tänker pÃ¥ Tage Danielsson, plötsligt sörjer jag Tage Danielsson och sÃ¥na som han och tiden dÃ¥ det fanns tid sÃ¥ mycket att jag fÃ¥r bita ihop hÃ¥rt. ”-Titta pÃ¥ jorden sÃ¥ ser den ut, Lasse o Pelle, Stina o Knut….tralalalala….”
Kanske är det just det där som skiljer oss åt. Vi förundras över olika saker, kan förstå flygrädsla och klaustrofobi, då är man åtminstone berörd, men att bli blasé på att flyga? En stund av flykt från verkligheten, att bara få sitta och låta sig framföras, vaggad av någon osynlig hand. Och sen ljuset! Ljuset som alltid finns där ovan cumulusformationerna och känslan av oändlighet. Det tar ju aldrig slut!
Och var nånstans annars känns det helt ok att ta en konjak till frukostkaffet och se upp i det stora försvinnande blå som är bortanför himlens alla atmosfärer. Men jag sällar mig obevekligen till den grå massan som sitter böjd över tekniken och surfar fram på vintergatan i en fart av 858 km /h, loggar in på nätet och höjer mitt plastglas mot en molntuss som ser ut som en blandning av en ängel och seriefiguren Pluto samtidigt som jag försöker urskilja kaptenens välkomsthälsning från högtalaren. Vad är det han säger egentligen?
-Please sit back, relax and enjoy your flight?
VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +5 (from 5 votes)
Taggar: flygbolag, flygrädsla, Italien, klaustrofobi, konjak, Sverige, Tage Danielsson, teknik, wifi
Postade i Okategoriserad, TANKAR | 1 Kommentar »
tisdag, september 27th, 2011
I morgon kommer ett gäng norska damer hit -vana vid att gÃ¥ pÃ¥ tur… Jag vill ge dom en alldeles speciell upplevelse sÃ¥ jag hÃ¥ller pÃ¥ att försöka utforska nya fina leder och bestämde mig häromdagen att ta mig frÃ¥n Dolce Acqua till Perinaldo. En drygt 8 km lÃ¥ng vandring mellan de tvÃ¥ byarna. Tanken var att fÃ¥ en upplevelse inte bara i natur och vackra vyer utan ocksÃ¥ fÃ¥ erfara en slags sublim upprymdhet och möjligtvis lyckas komma närmare om inte nÃ¥got högre gudomligt väsen sÃ¥ Ã¥tminstone sig själv. Hitta mindfulness kanske? LÃ¥ter det flummigt? Skulle jag ocksÃ¥ tyckt för ett tag sen men dÃ¥ hade jag inte tagit mig uppför den törnbuskekantade stigen till Il Santuario di Madonna dell ‘Addolorata -den lidande Madonnans kapell. Stenstigen slingrar brant uppÃ¥t och Dolce Acqua plirar nyvaket i morgonsolen under mig. Taggiga törnbuskar täcker stora delar av stigen och jag förstÃ¥r att just den här Madonnan mÃ¥ste ha lidit en hel del. Mina solkyssta anklar blir snart blodiga och sargade och det är som att försöka parera stegen mellan en flock hungriga Dobbermankäftar eller som att hoppa twist med en taggtrÃ¥d. En pÃ¥minnelse om att man mÃ¥ste ta sig igenom skärselden innan man nÃ¥r helgedomen. Vem har sagt att det ska vara lätt?
Sista gÃ¥ngen jag associerade till hundar var under ett Sverigebesök alldeles nyligen pÃ¥ en helt annan och väldigt ensam vandring en mÃ¥ndagsförmiddag i den sovstadsliknande förort utanför BorÃ¥s där jag är uppvuxen. När alla har Ã¥kt till jobbet i sina bilar lägrar sig även där tystnaden, det enda som hörs är ekot frÃ¥n en annan tid och det ödsliga knastret frÃ¥n mina ensamma skosulor pÃ¥ asfalten. Nostalgins tÃ¥rar bränner bakom ögonlocken och stämbandet som egentligen vill sjunga eller skrika eller pÃ¥ nÃ¥got annat sätt göra sig hörd känns bara som en tilltrasslat twistrep i bröstkorgen. När jag hoppfullt vänder mig om mot vad jag tror är en yster hundvalp visar det sig bara vara grannens självgÃ¥ende gräsklippare. DÃ¥ känns tystnaden ännu tystare. Vad tryggt det dÃ¥ hade kännts att i vägkrönet komma fram till en Madonna dell’Addolorata, eller vilken Madonna som helst för den delen.
När jag sitter här i vad som just nu skulle kunna vara himmelriket; framför kapellet pÃ¥ bergstoppen, plÃ¥strat om mina blessyrer och korkar upp en vin’Santo (jo det gÃ¥r jättebra i Italien!!!) att doppa dom sockerbeströdda bullarna jag handlade med mig frÃ¥n bageriet i Dolce Acqua pÃ¥ morgonen, tänker jag pÃ¥ vad min vän Paolo alltid brukar säga – ogni religione è sbagliata ma ogni preghiera giusta – varje religion är felaktig men varje bön rätt. Här uppe pÃ¥ bergstoppen känns tystnaden bara befriande och smakar sött pÃ¥ läpparna. Inte är sÃ¥ viktigt egentligen om det är pärleporten, en flaska vin eller ett uppdukat bord bakom hörnan, kanske till och med en självgÃ¥ende gräsklippare, bara man känner sig förvissad om att det är nÃ¥gon eller nÃ¥got som väntar pÃ¥ en nÃ¥gonstans. Och jag sänder en stilla bön om frid till alla Madonnor som lidit sÃ¥ och rispat sina ben pÃ¥ den törnkantade stigen före mig, sköljer ner den sista skvätten vin’Santo och tänker att jag mÃ¥ste komma ihÃ¥g att ta med mig en häcksax nästa gÃ¥ng.
Här skördas nog det som ska bli vin’Santo…
VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +2 (from 2 votes)
Taggar: Dolce Acqua, Italien, Madonna, Perinaldo, Vandra i Italien, vandring, vandringsled, vin, vin'Santo
Postade i Okategoriserad, TANKAR, VANDRING | Inga kommentarer »
måndag, augusti 29th, 2011
Snart är sommaren över för den här gången. Tvätten har torkat för länge sen och torrvajjar i vinddraget och själv välkomnar jag höstens lugn. Längtar faktiskt nästan efter lite regn och ro. Jag vet att man inte ska gnälla över fint väder men det är väl vikingagenerna som känner sig hemma först när det är lite grått o mulet. Så lugnt och skönt! Men till hösten första vandringshelg om nästan exakt en månad ska solen så klart skina som aldrig förr över ett gäng norska damer som kommer hit för att gå på tur och uppleva Ligurien när det är som allra bäst. Upplägget blir ungefär som i våras och jag ser fram emot att komma igång med förberedelserna och få lite vardag och rutiner igen!
VN:F [1.9.10_1130]
Taggar: gå på tur i Italia, Ligurien, norska damer, sommar, vandringshelg, vikingagener
Postade i Okategoriserad, TANKAR | Inga kommentarer »
onsdag, juli 27th, 2011
Jag har lärt mig italienska, planerat en och annat resa, sytt om inte en kostym så åtminstone ett kuddfodral, tagit det lugnt, kanske sponsrat en späckhuggare och säkert köpt en bit regnskog. Tagit nya vägar.
Gör nåt annat, gör nåt annat! 
Sjunk inte, sjunk inte! Stäng av tv:n nu lämna ditt rum, gÃ¥ ut o var glad din jävel… sÃ¥ det är vad jag gör efter nÃ¥gra förlamande dagar framför tv:n där Norge dominerat och jag tydligare än nÃ¥nsin insett hur fort allt plötsligt kan ta slut. -Jag gÃ¥r fort och försöker att le trots allt! Tack Ulf Lundell för den här lÃ¥ten (en av hans bästa enligt mig)!
http://youtu.be/hqQYqRgjYFI
VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +2 (from 2 votes)
Taggar: Gå ut och var glad din jävel, italienska, Norge, resa, Ulf Lundell
Postade i Okategoriserad, TANKAR | Inga kommentarer »
torsdag, juni 16th, 2011
Taggar: Cinque Terre, Cirò, Italien, Manarola, månförmörkelse, mindfulness, Rio Maggiore, Salami, Sicilien, Triora, vandra, via dell'amore
Postade i LIGURIEN, Okategoriserad, TANKAR | Inga kommentarer »
tisdag, april 12th, 2011
Nu kommer snart den allra första vandringsgruppen… I övermorgon -torsdag träffas vi kl 18.30 för att skÃ¥la in vÃ¥r första slowhelg och detta efterföljs av en förhoppningsvis välsmakande buffé. Det ska bli sÃ¥ spännande att träffa vÃ¥ra gäster som bestÃ¥r av fyra västgötar och tvÃ¥ halländare, en relativt liten grupp om man jämför med gruppen därpÃ¥ som kommer i början av maj (16 st) men det känns helt lagom att inte vara sÃ¥ mÃ¥nga den här gÃ¥ngen eftersom konceptet fortfarande är nytt och oprövat. Det här gänget fÃ¥r helt enkelt agera provkaniner…
Fredagen blir det vandring genom fyra olika byar -Bordighera -Sasso -Vallebona, där vi äter lunch på en typisk Trattoria med alldeles för mycket god mat och sedan passerar vi också Borghetto innan vi beger oss tillbaks mot Bordighera. Det kommer bli varierad terräng -stigar, grusväg, asfalt och som överallt i Ligurien är det lite upp och ner för backar men det är ända tänkt att passa alla med hyfsad grundkondition. Nu blommar det överallt, fåglarna kvittrar och i horisonten lyser medelhavet blått! Underbar tid för en slow vandring!
Har kollat väderprognosen och det ser helt ok ut även om värmen och högtrycket som varit inte riktigt verkar bestÃ¥. Ankomstdagen Torsdag ser halvmulet ut, fredag -dÃ¥ vi ska ut och vandra lite längre – verkar det ocksÃ¥ lätt mulet med risk för regn (det finns inget dÃ¥ligt väder… hrrmmm… det gör det visst det!) men sen pÃ¥ lördagen -Dolce Acqua / Bordigheradagen med picknick i Monets fotspÃ¥r verkar det klarna upp och sen verkar bli strÃ¥lande sol. NÃ¥gra av gästerna stannar kvar nÃ¥gra dar extra efter helgen för att semestra lite pÃ¥ egen hand och jag önskar att de fÃ¥r sol efter en lÃ¥ng vinter i BorÃ¥s.
Hade velat ladda upp lite bilder men det är fortfarande något krångel som gör att det inte funkar just nu men jag återkommer givetvis med dokumentation av helgen längre fram.
Nu önskar jag bara våra gäster Benvenuti!
VN:F [1.9.10_1130]
Taggar: vandring, vandringsgrupp
Postade i Okategoriserad, TANKAR, VANDRING | 2 Kommentarer »
lördag, mars 19th, 2011
Nu närmar det sig med stormsteg… Helgen 14-17 april kommer sex hugade vandrare hit till Bordighera för en aktiv och avkopplande vandringshelg i kombination med god slowfood 
inspirerad mat. Verkar bli ett suveränt gäng och jag börjar med spänning att räkna ner dagarna!
Redan i mitten av januari var helgen 5-8 maj fullbokad och det har jag Meta, en f.d gäst hos oss och mina gamla arbetskompisar på NCH att tacka för. Totalt är sexton personer nu inbokade och där någonstans har jag satt gränsen för att så här till en början se hur det funkar. Fullbokat! Det känns rätt coolt att få säga faktiskt.Jag ska återkomma längre fram till de här gästerna och till vårens sista vandring med redan flera inbokade gäster som går av stapeln den 19-22 maj.
Men som sagt… först ligger mitt fokus pÃ¥ det första gänget som kommer hit den 14 -17 april. Ser fram emot att träffa dom, vi känner inte varandra än men det kommer bli toppen det vet jag!
Bordighera gamla delen av stan
Hur som helst kommer bloggen från och med nu av denna anledning att handla en hel del om dessa slow vandringshelger och förberedelserna inför.
Det känns som om tanken att ta det lite lugnt ligger rätt i tiden och att nöje inte bara behöver betyda att konsumera sÃ¥ mycket och sÃ¥ fort som möjligt. Det kanske är dags att börja ta ansvar över vÃ¥r Moder Jord. Hon ryter ifrÃ¥n ibland om man säger sÃ¥! Och det lär hon fortsätta med. Det enda man kan ta lärdom av mitt i allt är att det förhoppningsvis kan fÃ¥ folk att vakna upp och börja fundera pÃ¥ hur man vill leva och hur man ska klara av att samsas med alla pÃ¥ den här planeten. Inte lätt men en bra början är att ta det lite piano piano tycker jag…
VN:F [1.9.10_1130]
Taggar: slow food, vandring, vandring i Italien, vandringsresor
Postade i Okategoriserad, TANKAR, VANDRING | 2 Kommentarer »
lördag, mars 5th, 2011
SÃ¥dana här solnedgÃ¥ngar kan man njuta av den här tiden pÃ¥ Ã¥ret uppifrÃ¥n Piazza il Capo –
solen sänker sig som en nypressad blodapelsin i medelhavet.
Jag hade tänkt följa med pÃ¥ en organiserad vandring i morgon bitti för att reka läget lite inför vÃ¥rens vandringshelger men tyvärr har jag fÃ¥tt ont i ena knät antagligen sviterna av en lättare influensa men jag kurerar mig med Voltarensalva sÃ¥ jag ska nog snart vara pÃ¥ g igen. För er som vill läsa mer om dessa vandringar – hÃ¥ll utkik sÃ¥ kommer strax mer information.
För när man sitter och skriver pÃ¥ sin blogg sÃ¥ slÃ¥s man ju ibland av tanken pÃ¥ varför… Vem skriver man för egentligen? Och vem vill och hinner läsa? Själv visste jag knappt vad en blogg var. Hade ännu mindre läst nÃ¥gon. I mitt fall började det nog som en anledning att hÃ¥lla sprÃ¥ket levande även om man inte talar svenska regelbundet längre. En slags öppen dagbok, mest för mig själv. Sen blev det ett bra sätt att hÃ¥lla kontakten med familj och vänner i Sverige och nu vet jag att mÃ¥nga gäster inför vÃ¥rens vandringshelger följer min blogg dÃ¥ och dÃ¥. Kul! Det känns ju fantastiskt att fÃ¥ locka hit människor till den här underbara delen av Italien. Jag vet att jag klagat mycket men som tur är finns det ju sÃ¥ mycket mer i Italien än dÃ¥liga politiker. Fantastiska solnedgÃ¥ngar till exempel!
VN:F [1.9.10_1130]
Taggar: Italien, solnedgång, vandringshelg, voltaren
Postade i Okategoriserad, TANKAR | Inga kommentarer »
Den franskfödde Street Art artisten Clet Abraham (sedan 1990 bosatt i Firenze)besökte nyligen lilla Bordighera och rörde om lite i den heliga grytan med sin Street Art.
