Men tjena gänget!

Jag tänkte bara säga ett litet kort hej då och tack för mig! Detta blir mitt sista inlägg här på RES efter ett par år i Berlin-hejjandets tjänst! Jag har nu bloggat i olika former i ett gäng år, här, på ELLE och på några personliga bloggar men nu har ju SKUNK väckts till liv igen så jag tänkte gå back to my teenage roots och skriva internetdagbok om framtidsdrömmar, bra musik, dumma p-piller och snygga killar. Nejj, jag bara skoja (eller?), men som ni kanske förstår kommer jag fortsätta skriva och skicka vykort från Berlin, Tüskland och världen till och från alla möjliga och omöjliga ställen.

Sen är det ju valår i Tyskland och då förstår ju vem som helst att jag kommer bli helt nedringd av alla svenska medier som kommer vilja veta ALLT som händer i varenda bak- och framficka i det mäktiga tyska riket vilkas axlar hela EU och halva Europas öde smådarrar på (hur stort inflytande har katolska kyrkan egentligen nere i söder, vilka är egentligens deras stridsfrågor och HUR mycket kommer de egentligen kunna påverka jämställdhet och familjepolitik? Varifrån kommer egentligen valrörelsens alla pengar – hur nära är egentligen CDU-relationerna till Schweiz och olika slags Kanalöarn? Läget i Peer Steinbrücks hemstad dårå – vill och känner alla kvinns, invandrare och homos sig faktiskt representerade av alla havsoceaner av vita tyska politruckmän??? Och vad säger egentligen mode- och retorikexperterna om Angela Merkels lebenspartners alla outfits när han följer med henne på sista runtkuskande kraftsamlingarna – förkroppsligar de verkligen bilden av den stabila haushaltnationen?). Ja nej, alltså jag bara skojade, det där hade ju funkat om det var val i UVSA – nu är det ju bara val i TYSKLAND, inget som står på spel här inte, nej nej… *skriver en snabb TT-text och meddelar valresultatet dagen efter*

Hur som helst ses och hörs vi säkert på andra ställen! Jag blir kvar i Berlin med alla mina vanliga Brasilien och Sydamerikatt-utflykter, föreläser och agerar allmän Sverige-Tyskland-connecter, pysslar med Give Something Back To Berlin-projektet (håll förresten tummarna för oss på söndag – vi och 20 andra är av 650 projekt utvalda som ”ett av ladets mest innovativa stadsutvecklingsprojekt” av en astung tysk stiftelse = say whuuut? och kommer kanske få pengar om vi inte stakar oss alltför mycket under presentationen med juryn!!) och ja sen skriver jag på lite sedvanliga skrivprojekt och sånt där.

Men tack för att ni läst och hoppas ni kanske fått något litet tips eller insikt härifrån! Ha det fint och allmänt world peace!!!

Puss, taco hejj!

ps. vill man läsa mina artiklar om Berlin, Tyskland och världen kan man följa mig på min hemsida/tumblr annamariaolsson.com. ds

…
… INTE behöva sitta i ryssmössa och åtta tröjor, få urinvägsinflammation samt behöva värma sig på tekannan då hausvervaltungens automatiska värmeinställning ställt in på ”VÅR” och dragit ned elementspeeden på kontoret……
… behålla lite Brasilien-vibe med de tropiska plantorna och en Die Zeit på Neuköllns teatercafés utesevering…

… promenera runt i tex Spreepark och hyra en sån där konstig grillbåt och softa på vattnet i SOLGLASÖGON…

… ha möte på en vårsoligt Agora om den där litteraturfestivalen ni pratat om…
… köra lite softa gallerievändor med kaffe- och ölstopp med sol på nosen efteråt på tex Berlinische Galerie…
… snacka goja med lite gladbuttra urberlinare som krupit fram ur sina små vinteriden…
… jobba på brännan i nån park…

… fira första maj eller bara gå på spontan-open air så fort det kryper över 15…
… köpa lite gotte på turkiska marknaden och softa vid vattnet…

… tex vid Admiralsbrücke…
… käka smarrig favvotofu på Yumcha Heores utesevering och kolla på glada glassätare och lattepappor…
… åka på körbärsblomningsfest på Gärten der Welt i Marzahn…
… dricka gatbärsa och röka cigg i största allmänhet…
… bli fulla mitt på dan…
… stöta på någon folkfest på stan…
… ”urban exlora” någe solgångsjox…
… äta nåt och gott dricka bärsa i Graefekiez…

Tack för att du lyssnade våren – hoppas vi ses snart!!!

Hej allihopa! Här får ni en historie- och filosofilektion om en av Tysklands och världens) kändaste filosofer i form av en krönika som jag skrev för Upsala Nya Tidnings kultursida häromsisten.

Hannah Arendt – tänkande i mörka tider

I början av februari gick Margarethe von Trottas film om den tysk-judisk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975) upp på svenska biografer. Regissören von Trotta har gjort sig känd för sina porträtt av kvinnliga politiska tänkare och har förutom Arendt bla gjort filmer om den socialdemokratiska pionjären Rosa Luxemburg, det medeltida helgonet Hildegard av Bingen och vänsterkvinnan och sedermera RAF-terroristen Gudrun Ennslin.

En Arendt-film ligger väl i tiden. Mer än 20 år efter murens fall och 30 år efter Arendts död spåras en stilla Arendt-renässans och hennes tänkande mer aktuellt än någonsin. Det på både gott och ont. Arendts person och tänkande är både ett svar och konsekvens av några 1900-talets största moraliska, filosofiska och politiska trauman. Eviga frågor vars nyligen uppfläkta sår länge låg alltför nära i tiden. För trots att hon relativt snabbt blev upptagen i det västerländska kanonet av viktiga tänkare var samtidens motstånd ofta massivt.

Mycket hade att göra med att hon både person och intellektuell var svår att placera in i ett fack. Hon var kvinna i en extremt manlig dominerad tysk filosofisk akademisk tradition. Som ung filosofistuderande judinna hade hon ett kärleksförhållande med Martin Heidigger som sedan gick in i nazistpartiet (en intellektuell relation som hon även fortsatte efter 2:a världskriget kriget och Förintelsens alla faktum). Hon rörde sig mellan journalistik och traditionell filosofi och under den polariserade tiden för Kalla Kriget undvek hon konsekvent att teoretisera inom de givna ramarna för storideologi och blocktänkande, marxism-kontra liberalism. Hon kritiserade det anonyma masskonsumtionssamhället samtidigt som tidigt ansåg vänstern vara idéässigt bankrupt. Rörande den framväxande kvinnorörelsen låg hon på skalan ”ointresserad” till kritisk vilket gjorde att hon, trots sin position som en av de få kanoniserade kvinnliga filosofer, svartlistades hos den 2:a vågens kvinnorörelse.

Som von Trottas film visar ådrog hon sig även från judiskt håll enorm kritik och hat efter sina rapporterar från Eichmann-rättegångarna. Hennes teorier om Eichamanns och den byråkratiserade nazismens ”banala ondska” uppfattades som ett försvar och urskuldrande. När hon samtidigt pekade på de judiska ledarnas passiva medhjälp fick hon Förintelse-överlevande att se svart. Hon blev en judisk förrädare, en pariah bland sina egna.

Arendt red rakryggad genom stormarna av hat och kritik. Hon bekände sig inte lojal med någon grupp, hennes enda lojalitet var till tänkandet och vad hon kallade ”sin kärlek till världen”, amor mundi. Hon stod benhårt fast vid att alla människor har ett ansvar och att där tänkandet och ansvaret upphör, slutar också det människorspecifika. Till skillnad från många andra filosofer så förespråkade hon dock inget klassiskt filosofliv där man tryggt och kontemplativt kunde dra sig tillbaka från världen och bara tänka. Hennes ideal var ”la vita activa” ett liv i världen, ett liv av handlande.

Hennes tänkande framträder kanske som tydligast i hennes magus epos, Människans Villkor som kom ut 1953. Som titeln antyder ger hon där sin bild av världen och människan som såväl individ som artvarelse. Det är en bok som bjuder på lika mycket motstånd som livavgörande insikter. Här diskuterar Arendt den tänkande och handlande människans all förutsättningar. Grundförutsättningen för detta var enligt henne en stark politisk arena och tvärtemot den samtida kvinnorörelsen ville hon hålla isär det privata och politiska. Sammanblandningen av dessa kategorier kallade hon förutseende ”det sociala” – en förförisk plats där människor till slut upphörde att mötas som individer i pluralism utan istället i en halvanonym och tuktande sfär av ”beteende”. Kombinationen detta halvanonyma beteende och de krympande arenorna för den autentisk handling menade Arendt, likt i fallet Eichmann, ha en inneboende potential att snabbt gå från frånvaro av ansvar till totalitära tankar och system.

Trots de mörka utgångspunkterna för hennes idéer fortsatte hon att vara en melankolisk optimist. Hennes svar på 1900-talets ohyggligheter var; mer tänkande, mer byggande av värld. Ett stark civilt samhälle, mindre ”beteende” och fler offentliga arenor där människor kan mötas och blomma i sin fulla pluralism. Att läsa Arendts i tider präglande av nyuseglad främlingsfientlighet, snabba Facebook-kommentarer, näthat och allmänt oroliga tider känns mer angeläget än någonsin.

Daniel Brühl är en av Tysklands välrenommerade unga skådespelare, känd från såväl tyska storfilmer som Goodbye Lenin till Hollywood-produktioner som Inglorious Bastards. Väl förankrad i Berlin och med halvspanska rötter kände han för att utvidga cv:t och öppna tapasrestaurang i Kreuzberg. Berlinarna bråkar självklart huruvida det är prisvärt (ett mycket kärt folknöje i staden) och inflyttade spanjacker om det verkligen är ”spanskt nog” men stället är ett kärt tillhåll för avslappnat vinskvaller och opretentiös plockmat varje kväll i veckan.

Även området som den brühlska tapasrestaurangen ligger i är ett mycket trevligt vårtips. Bland Wrangelkiez promenadvänliga gatorna ligger ett trevligt mischmasch av caféer och restauranger, turkiska kvartersbutiker och småkiosker. Efter långa mörka vintrar är man här mycket snabba på att göra i ordning uteserveringarna (om de någonsin stängts) och redan i februari trotsar folk eventuell segstartad vår och sitter ute med filt och infravärme. Gå av vid Schlesiches Tor, följ Schlesischer Strasse och gå in där det ser trevligt ut. Den småkeffa och egentligen inte allt särskilt vackra Görlitzer Park är fantastiskt för mixat people spotting. Anarkister, jonglörer, hipsters, turkiska mammor och knarklangare samlas alla här för lite vårigt sol på nosen. Perfekt mitt i parken ligger Café Edelweiss redo med Milchkaffee och öl.

Bar Raval
Lübbener Straße 1
10997 Berlin, Kreuzberg
+49 30 5316

Edelweiss
Göerlitzerstrasse 1-3
10997 Berlin, Kreuzberg
Übahn: Schlesiches Tor eller Görlitzer

För den som inte orkar springa på loppisar och rota utan vill ha enkelt och smidigt utvalt och klart är Pauls Boutique en Prenzlauer Berg-favorit. Butiken är något av en institution bland stadens streetiga modeoffer. Mången shopoholic dumpar här sina spontanköp för att komma tillbaka med nästa lika många. Många är också de rikfattiga hipsters som diskret lämnar in sin sponsrade gratis-Adidas, Reebock, Nikes för att plocka ut lite extrapengar. Och ps, Oderbergerstrasse med omnejd är också trevligt för kaffe och kaka. Ds

Pauls Boutique
Oderberger Strasse 47
10435 Berlin, Prenzlauer Berg

Och en länk till: här en intervju med mig och Anders angående vårt Give Something Back To Berlin-projekt! Kul tycker vi och ser fram emot att dra igång på ”rikt” snartsnart! Siten Überlin är för övrigt ett bra och roligt engelsksspråkigt tips för dem som är nya i stan, i Berlin-tankar eller bara på besök. Här finns alltifrån alla sedvanliga kultur-, nöjes- och restaurangtips till all trix om att lära sig tyska, få jobb, överleva Berlin-vintern und so weiter und so fort.

Alltså denna Tumblrn är så jävla skojig (och sann)!!!! Älskarn!

When it’s sunny for more than 5 minutes

Uppdatering; nu med fungerande länk! Sorry!!

För den som gillar mer oetnisk lifestyle och badkultur är Liquidrom en klassiker bland stadens hipsterelit. Sönderfestade dj:s, utmattade creatives, start up-stressisar och vanliga dödliga flyter gärna till livemusiken i deras pooler. Bör dock tilläggas att det även är en favorit för undercover-swingers och snygga bögar och att således kan förekomma spontansex i hörn, så generade göra sig icke besvär. Det ryktet verkar dock bara gjort stället ännu populärare…

Liquidrom
Möckernstraße 10
109 63 Berlin, Kreuzberg
+49 (30) 258007820

Okej mars nu och snart slut den mörkaste vintern i Berlin på 43 år. Har man ännu en gång överlevt är det bara att lägga den bakom sig. Skrubba till sig och göra sig redo att möta världen igen. Perfekt ändamålsenligt är en rejäl omgång på någon av staden alla badinrättningar. Berlin kallas med rätta ”Lilla Istanbul” och staden huserar flera bra turkiska hamamer. Här kan man skrubbas och ångas, masseras och dricka te, ta en frukt eller en vattenpipa. En av stadens mest älskade är Sultan Hamam i Schöneberg. I Shokofabrik i Kreuzberg finner man en ”womens only” vilket banar för toppen presentkort för vänskaplig terapisession efter årets kalla månader. Eftersom dessa institutioner för stadens egna invånare är priserna moderata. Lite värme, lite frukt, lite kompis och lite avslappning – inte så där jättemycket som behövs för att man ska känna sig som människa och inte en förfrusen daggmask till ispinne…

Sultan Hamam
Bülowstraße 57
107 83, Berlin, Schöneberg
+49 (0) 30 21753375

Das Türkische Bad für Frauen
Mariannenstr. 6
109 97, Berlin, Kreuzberg
+49 (0) 30 6151464

Tjena! Sorry för lite seg uppdatering men är lite upptagen med annat: