Jaha. Då var det söndag i Berlin vilket för många betyder UTGÅNG. Den officiella vilodagen har sedan länge varit klubbeliten bästa klubbdag. Med betoning på dag. Det hela började som en kombination av att lördagsfesterna var så fantastiska att ingen ville att de skulle ta slut, att vissa var på droger och att megaklubbarna i högsäsong är fullkomligt packade med turister som ”inte kan fezta Börlin-style” (blir för fulla, raggar hejvilt, tycker folk är konstiga, homosexuella eller är för ocoolt glatt imponerade.) Klubbeliten ville ha en freifläche och frirum att bara vara med coolgelikar och ha de skoj på SITT vis. Skapa egna regler, stilkoder och simma i sitt egna känsliga ekosystem.

After-hour-fester blev till Bar 25 som blev till ”världen coolaste klubb” som blev till romsprittande ketadagis för vuxna som blev till myt som blev till en parodi på sig själv. Vissa grät så konfetti och silverglittertårar när det så stängde förra året. Andra pustade ut och kände ”äntligen” lite lugn och ro och inte clown-trappets-hest varenda JÄVLA söndag.

Rykterna om ”det nya Bar 25″ har varit många, upphetsade, skitkonstiga och värd miljoner i icke-anlitade PR-byråer. För två-tre veckor sedan öppnade så till slut Kater Holzig sina dörrarna mittemot det gamla Bar 25. Samma förväntningar i luften, samma regi, samma koncept och samma flippsugna partycrew. Personligen nära på hatade jag Bar 25:s partykarusell och ständiga påhittade closing parties på slutet och hade byggt en hel del aggressivitet gentemot alla skrattgråtande måndags-tisdags hedonister.

Vid öppningen hade jag därför få förväntningar och väntade med besöken till helgen efter själva invigningen. Men då alltså – I say goddam vad positivt överraskad jag blev! Roligare och mer mixad blandning av ruffigt, total verrückt, trädladedans och faktisk musikupplevelse. Mycket mer fokus på dans och musik snarare än runtirrande indian-smyg-häng bakom någon buske och trilla i vattnet. Det kan ju vara roligt det också men inte om det känns som ett tvång och förutsättning för att uppskatta stället. Istället bra ljudsystem, bra bokningar, lika frän och välgjord location och bara allmänt COOL MODE. Dörrvakterna är fortfarande sjukt picky och vill man komma in så gäller samma gamla partyelit-Berlin-råd som alltid:

1. Ha jätteuttänkta alternativt skitgamla och trashankiga kläder. Den svenska fräscha klädkoden söt, snygg, hel och ren in på strumpläste är inte att rekommendera.
2. Kom inte i alltför stora grupper.
3. Prata och skratta inte i kön så de märker att ni är glada förväntningsfulla turister. Av någon anledning gillar tyska dörrvakter att man ser sur och arg ut.
4. Låt någon som kan prata/kommunicera på tyska fronta kön.
5. Kom lite innan horderna kommer då de lätt börjar rata alla utom stammisarna.

Ha zå kul och don’t forget to go home!

Kater Holzig
Michaelkirchstrasse 22
101 79 Berlin

Stiltips signerad leopardblind hemknypplad svensk-iranska, dandyfransk fd. sektmedlem och Julia Timoschenko på oppositions-rastning.

Åzzå lite musik/cool stämning signerad Bar 25: