Något som de verkligen gillar i Argentina är lite vive la résistance. ”Nä du staten/politikerna/storföretagen mig lurar ni inte!” Man sätter ned foten, går ut och demonstrerar, strejkar och misstror både det ena och det andra och visar det genom handling (av den måhända något tragiska anledingen att de normala demokratiska institutionerna är ”ganska korrupta”…) Annat man gillar är enkla hörncaféer med mycket kaffe och olika vitt bröd-sandwich utan någon som helst krydda på. Här träffas farbröder för eftermiddagskaffe och lite lotto, vissla på någon snygg och bonda med servitörerna i en snygg svart-vit frackliknande sak = perfekt att insupa argentinskt vardagsliv och pausa de larmade megagatorna på.
Caféer av detta slag finns i absolut varenda gathörn men El Bar del Gallego är ett mycket ospeciellt speciellt sådant. Ägaren Emilio Sangil sa nämligen ”nej till Hollywood och 900 000 dollar.” Född 1929 kom han fattig och lycksökande från Europa och grundade sitt café i det då arbetartäta kvarteret Palermo. Cafét var en samlingsplats för arbetare och fabriksarbetare, stämningen familjär och priserna låga. På 90-talet började stadsdelen gentrifieras, fick namnet Hollywood och fusison-restauranger och trend-parrillor poppade upp och priserna sköt i höjden. investerare suktade Bar Gallegos läge och erbjöd Sangil 900 000 dollar för rubbet – ett inte allför dåligt pris efter ett liv av hårt arbete. Bara det att Sangil inte brydde sig om pengarna utan om sitt café och sina kunder. ”Tackar som frågar men jag gillar att jobba! Tackar somn frågar men där blir det nej!”
Så El Bar del Gallego ligger kvar där det alltid har legat, numer inträngt bland fashionboutiquer och take-away sushi. Kaffet kostar fortfarande några kronor och pastan, smakar inte jättemycket. Stammisarna, de är kvar, lika argentinskt envisstolta som alltid.
El Bar del Gallego
hörnet Bonpland och Honduras: Bonpland 1703 och Honduras 5693
Palermo Hollywood, Buenos Aires, Argentina
