Det var Nuit Blanche igår. Vit natt, det vill säga man ska vara vaken hela dygnet. Det var så himla festligt! Och eftersom det fortfarande är medelhavsvärme (fast nu ryktas om 5-gradigt och regn) så var det folk överallt. Det kändes som det var revolution på gång. Jag och kompisarna gick på dansföreställning på Kaaitheater, Damaged Goods/Meg Stuart. Det var väldigt avskalat. Bara dansare och en musiker med sin laptop och ett trumset på scen. Föreställningen var okej handen på hjärtat. Ett coolt trumsolo och en intensiv del som kändes väldigt voodoo, och dansarna svettades jättemycket.

Efter föreställningen lite mingel och öl och sedan tog vi en promenad för att komma till centrum och Nuit Blanche. Nuit blanche betyder att man är vaken hela natten och konceptet blev namn på den konstnatt som hålls en gång om året i september. Massor av konstnärer, framförallt visulla sådana men också dansare, skådisar mm, tar plats på gator, i tvätterier, frisörsalonger och kulturhus med kortare föreställningar eller installationer som håller på till runt ett-tiden på natten. Det var stämningsfullt. Vi såg en ganska schysst ljusinstallation, gick förbi ett skumparty och såg en kvinna dansa i en genomskinlig plastlåda.

Hamnade sedan på en hemmafest och avslutade kvällen med en strut pommes, belgiska frites, och tog med de svenska besökarna för att kolla in Bryssels kanske enda turistattraktion, Manneken Pis. En liten kissande pojke. Ingen Sagrada Familia eller Big Ben men en kissande pojke likväl. Stolt så man spricker.