
Jag är en badkruka. Vattnet är oftast för kallt för min kropp. Jag ligger mycket hellre och guppar på en båt. Båtar ger mig ett slags lugn, jag blir harmonisk. Då pratar vi inte om Viking Line med drink i handen-harmonisk, utan om en eka, en liten träbåt, där man kan luta sig över kanten och spegla sig lite i vattnet.
Mellanvarianter som ostindiefararen Götheborg funkar också. I historien for det ursprungliga 1700-tals skeppet på handelsresor till Kina. Götheborg lastades med te, porslin, siden och kryddor som vi här hemma fick åtnjuta. På henne skulle jag gott kunna guppa under solstrålarna och fantisera om hennes seglatser. År 2007 anlände skeppet till den stora hamnen i staden Nice. Det var den näst sista anhalten innan hon återvände efter sin jordenrunt-segling tillbaks till Sverige. Jag var förståss på plats. Exalterad och stolt. Den vackraste båten i hela Nice låg och vilade sig i den klarblå medelhavsviken, och hon var svensk!
Skepp av maximummodell är jag aningen rädd att färdas med, dessa står jag gärna och faschineras och förundras över på land (eller på museum-däck). Jag tänker på regalskeppet Vasa. Den praktfullaste träfarkosten av dem alla. Gå och besök henne på Vasamuséet, se också dokumentären om Vasas upptäckt och renovering i muséets biosalong. Detta är mitt varmaste tips för dagen. En dag som denna då jag för första gången i år känner att vintern kommit till stan.
Vasamuséet, Galärvarvsvägen 14, Vinteröppet: alla dagar 10.00 – 17.00, onsdagar till kl. 20.00
