Eftersom vi har en stor fin lägenhet med två lediga soffor så har vi inga problem att ta emot gäster som vill stanna en natt eller två. När så en bekant frågade om hans vän kunde få övernatta ett par nätter hos oss på väg från Kina till Berlin så sa vi självklart ja. Vid tvåtiden idag anlände så vår nya gäst med en stor backpack och kåsa och fotriktiga skor i bagaget. En riktig äventyrare som efter sin praktik i Kina bestämt sig för att göra hemvägen lite roligare och ta tåget genom Sibiren hem. Efter ett stopp i Moskva har han nu anlänt till sin sista station på resan – St. Petersburg- innan hans flyg till Berlin lyfter på fredag. Timo och jag var precis på väg ut för att luncha på sushirestaurangen inhouse när han anlände, han avböjde dock inbjudan snällt för att ge sig iväg och fota. Vädret var nämligen helt perfekt idylliskt med vintersol och lagom temperatur. På en marknad i Moskva hade han fyndat en vintage-kamera som nu skulle provas på en busskyrkogård i norra St. Petersburg. Vi visade ”Radeberger” (egensnickrat smeknamn. reds. anm.) hur kan skulle ta sig dit, skickade iväg honom och slog oss ner på restaurangen.
Timmar senare ringer Radeberger. Tydligen har han hamnat på privat mark och en dam har bett honom att ringa någon. Oss. Någon annan känner han inte i St. Petersburg.
45 minuter senare kommer nästa samtal. Han behöver nödnumret till konsulatet. Markägaren har bestämt sig för att ringa polisen som nu är på väg för att tala den tyska spionen tillrätta. Vi vet ju hur det brukar gå till i Ryssland. Åtskilliga skräckscenarion lyckas vi fantisera ihop och eftersom mobilen är avstängd konstaterar vi att han måste sitta häktad.
21:00. Ännu inget spår av Radeberger. Vi ringer konsulatet som bekräftar att han hört av sig men fortfarande sitter i polisförhör.
Ta kort på privat egendom i Ryssland är en allvarlig sak. På alla tunnelbanestationer råder absolut fotoförbud och terrorparanoian är sjuklig. Allt och alla är ett potentiellt hot mot statssäkerheten.
21:20. Konsulatet ringer och Radeberger är fri att gå. Slutet gott allting gott. Men kanske inte den idylliska första dag i Sankt Petersburg som han föreställt sig.