I love Barneys (660 Madison Ave), att flanera mellan vÃ¥ningarna, känna pÃ¥ Célines skinnpÃ¥sar, dra i Alaïaklänningar, klappa pÃ¥ Wangs stickade, nästan slÃ¥ till pÃ¥ ett par Mark Fast-trosor, stoppa näsan i en Le Labo-parfym, bli Sverigestolt över Byredo och Acne och fascineras av ”Mrs van der Woodsen”-kvinnorna som rör sig lika bekvämt bland Gucci och Balenciaga som en annan pÃ¥ H&M. PÃ¥ skoavdelningen, bland snygga Ann Demeulemeester-oxfords, Sartore-loafers och Bottega Veneta-kängor, stÃ¥r Robert Clergerie pour Barneys, en ny bekantskap som genast fick mig pÃ¥ fall. Gillar speciellt de lite japanska klackarna, eller sulorna kanske jag ska säga. Det är svÃ¥rt att föreställa sig, men det finns sjukt mycket fula skor i den här stan, därför blir man väldigt glad när man springer pÃ¥ nÃ¥t fint. Dessvärre ökar snyggheten parallellt med priset…

ENGLISH: I love Barneys (660 Madison Ave), to walk between the floors, feel the skin of Céilne’s bags, pull at the Alaïa-dresses, pet Wang’s knits, almost buy a pair of Mark Fast undies, drown in a Le Labo perfume, feel the Swedish pride over Byredo and Acne and get mesmerized by the ”Mrs van der Woodsen”-ladies, moving as comfortably between Gucci and Balenciaga as I do at H&M. In the shoe department, between great Ann Demeulemeester-oxfords, Sartore-loafers och Bottega Veneta-boots, you find Robert Clergerie pour Barneys, a new acquaintance on my part, but it was love at first sight. I especially love the Japanese heels, or maybe I should say soles. It’s hard to believe how many ugly shoes you find in this city, so seeing some nice pairs makes you really happy. Unfortunately the price and the beauty augment in parallel.