Sihanoukville är som ett thailändskt strandparadis. Samma lena bomullskänsla när fötterna trycks mot den nästan vita stranden, samma blåa hav och samma sol som lyser ovanför. Men det finns en viktig skillnad. Någon har tryckt på Crl Alt Delete över besökarna. Sihanoukville är nästan fritt från folk. Medan den thailändska stranden innebär tretton frågor om man vill köpa bananer, frukt, pad thai eller dylikt innan ens sarongen slängts ut över stranden, får man under en dag i Sihankouville knappt mer än en fråga.
En av stränderna i Sihanouk Ville, Victory Beach
Njuter av solen på den folktomma stranden, Victory Beach
Mesta tiden i Sihankouville har tillbringats på gästhuset Sakal Bungalows. Farbröder syns
överallt, ofta britter som under dygnets alla timmar fyller sina munnar med whisky.
Jag och min vän ses antagligen som underliga eftersom vi inte pratat med någon bortsett från varandra. Klockan sju denna morgon var männen redan fulla.
- Good, I hate those fucking scandinavians…
- What do you mean by Norden, that’s no such thing as Norden… It’s called Scandinavia… Jesus… Finland? NO! Scandinavia is those fucking… ehr… Denmark, Norway and bloddy Sweden!
- Yeaayea… I hate those fucking blonds anyway…
- Yea… And what about Grece, fucking cunts… fucking jews…
Det finns inget bra sätt att komma i kontakt med dessa män.
Hur skulle det låta?
- Hi… I am a fucking sweed…. Lets have a fucking beer?
REAM NATIONALPARK
Ream är en av Kambodjas fyra nationalparker och ligger 13 kilometer bortanför Sihanoukville. Gästhusen i Sihanoukville organiserar turer ut till parken och jag tolkar det inte som något annat än ett försök att blåsa dumma turister på pengar. Under gårdagen åkte jag och min vän ut på en sådan tur. Först kördes vi ut till en strand, 5 kilometer bort från vår egen för att få frukost. Torr baguette med någon röd sylt var vad som erbjöds (kan inte avgöra vilken smak det var på bärsylten på grund av det våldsamma sockerinnehållet).
Två timmar senare var vi påväg mot Ream. Vi fick åka Slowboat, och se fiskarmännen paddla sig fram i den marina parken. Vackert? Ja. Men det är något som skulle kunna studeras från Victory Beach, i Sihanoukville. Som skogshallon. Det finns i Mora, Dalarna men är man i Stockholm reser man inte upp dit för att se hallon när det likaväl finns i skogen i Flemingsberg. Det finns ingen anledning till att åka fyra timmars utflykt med buss och båt ut till Ream för att se fiskare. Det finns utöver hela Kambodja.
Vår guide talar engelska men kan inte ge oss någon information om parken.
När han ombeds nämna några djur i reservatet skrattar han.
- Nej, jag har ingen aning…
Hans uppgift är att peka på skolbarn, buffalos och krabbor vi passerar.
- Titta! Skolbarn! Krabbor! Buffalos!
Ingen av oss besökare är blinda. Vi behöver ingen som pekar på föremål för att veta vad det är. Min fem år gamla syster hade antagligen kunnat peka och tala om namnen påvad vi passerade, lika bra, eller bättre än vår guide.
Vi utlovades få se vilt liv. Det enda vilda livet som visades var myror från träden. Min fråga om myrorna kunde bitas fick svar i samma stund som en utav dem landade på min arm.
Det sved.
För den som vill se en strand med mindre folk än Thailand, slippa prostitutionen, se en omgivning oförstörd av tomflaskor och fulla tonåringar är Sihankouville ett bra alternativ.
För att se en vacker natur och ett levande djurliv. Ã…k till… Borneo?