Orang Utan är de malaysiska orden för Skogens Herre, ”The man of the forest”. I dag lever orangutangen pÃ¥ tvÃ¥ ställen, i Borneo och pÃ¥ den indonesiska ön Sumattra. Människor tar dock upp mer och mer av apans naturliga habitat och orangutangen riskerar därmed att försvinna helt inom tio Ã¥r. Det finns idag drygt 45 000 orangutanger kvar i världen, en siffra man pÃ¥ Sepilok Rehabilitation Center, norra Borneo, Malaysia försker höja!

Klockan tio varje morgon är Sepilok Rehabilitation center fyllt av runt femtio-hundra turister som kommer för att se orangutangen. Genetiskt är orangutangen och människan till 96,4 procent lika varandra! Psyket och förståellsen hos orangutangen för vad som händer runt omkring sig är precis som hos människan stor.
En hund hade kanske börjat ila, gnällt och försökt att hoppa ut från området om 70 kameror blixtrade samtidigt mot denne.
En apa försöker diskret vandra iväg på eget håll, ta ett stort grönt träblad och skymma sitt ansikte för att söka skydd från de läskiga kamerablixtarna.
Jag obseverade denna scenen och kunde med våra genetiska likheter ana ett ansiktsuttryck jag sett så många gånger i spegeln, hos vänner och fiender.
Ansiktsuttrycket av änglslan och fruktan.

Sepilok Rehabilitation Center har funnits sedan 1968 då antalet orangutanger började droppa av radikalt. Centrat har sedan dess tagit emot närmare 700 orangutanger i syftet att lära apan anpassas till att leva i djungeln. De unga små aporna som kommer till Sepilok är ofta vanvårdade och lider av både stress och depression. Anledningen till detta är att aporna blivit tillfångatagna av människor medan de fortfarande varit unga. En vanlig orangutang ska vara hos sin mamma tills den är nio år gammal, men fångenskapen gör att den lilla apan tvingats iväg när den knappt hunnit bli ett år. Om ingen hjälp kommer överlever den inte länge på egen hand.

Cirka 4000 svenska kronor är vad varje apa kräver årligen för att fixa sina omkostnader på Sepilok Rehabilitation Center. Turismen är en viktig inkomst för centrat och det låter därför en avdelning dagligen vara öppet för åskådning. Genom turismen hoppas centret dels på att en och annan överväger att bli adoptivförälder (ca 400 SEK per år), och dels att sprida informationen vidare om varför orangutangens framtid är så viktig.

Att släppa in turismen pÃ¥ omrÃ¥det har dock sina nackdelar…

Den turist som besöker Sepilok får ingen information alls om hur den ska bete sig när den kommer i kontakt med orangutangerna. Det finns förvisso en film vid receptionen men ingen verkar ta notis om den.
- Hej jag är en orangutang och jag vill inte bli matad, för jag kan få dina sjukdomar, eller så ger jag dig mina sjukdomar!
- Jag tycker blixten från din kamera är obehaglig!
- Skylta inte med din väska, vi tycker om att sno prylar!
- Jag är grymt söt… men klappa mig inte!
Synd att besökarna verkar missa denna video. För väl inne i parken syns dessa blixtar och folksamlingar runt aporna hela tiden.

Hur smart är det att i Malaysia visa upp orangutanger för ett 70-tal okunniga turister samtidigt?
De unga orangutangerna är pÃ¥ rehabilliteringscentrat för att botas mot den stress och depression de blivit utsatta för, men ska botas med…. kameror och 70 ögonpar och jublande käftar…
Det vill säga… de ska botas med stress och depression?

”Bara 0,6 procent av orangutangens huvud bestÃ¥r av hjärnan, frÃ¥n skillnad till människans som bestr av 2,1 procent. Det är anledningen till att du just nu stÃ¥r och läser om orangutangen – och inte den om dig!”

Förrutom orangutanger finns i Borneo också en annan utrotningshotad och uppmärksammad art. Noshörningen. Det finns drygt 20 000 noshörningar kvar i världen och den art som finns i Borneo, Sumatran Rhino är verkligen i krisläget. Det finns bara 450 stycken Sumatran Rhinos kvar i världen.
Anledning?
PÃ¥ grund av att naturliga habitat försvinner…
PÃ¥ grund av att vi skjuter ihjäl dem…
PÃ¥ grund av att medicinmän säger att hornen frÃ¥n en noshörning botar mot: cancer, magont, stress, malaria och sÃ¥ vidare…
Ett noshörningshorn beräknas kosta 60 000 $…

Dagens slutsats:
Vi blir fler och fler, medan de tropiska djuren blir färre och färre…
Dags att ta mindre plats, för att ge andra plats?