Rysska arbetare. Röda flaggan. En leende Mao, som lyser som den röda solen över sina solrosor, folket. I en källare i ett bostadsområde i franska delen av Shanghai finns Propaganda Poster Konstmuseet. En utställning med det som inte förstördes från kulturrevolutionen.
1949 började tillverkningen av propagandapostrar för kommunismen. De som lÃ¥g bakom ”konsten” var unga studenter frÃ¥n Shanghais universitet. Överallt pÃ¥ skolornas korridorer fanns färgen rött, starka arbetare som satte sina vapen i ”ondskans motstridiga krafter”, imperealismen – USA. Propagandaaffisherna symboliserade stödde krafterna mot det japanska kriget. Ett exempel pÃ¥ affisherna som tillverkades är en frÃ¥n 1951 med leende vackra unga soldater som jagade fula och svaga slitna amerikaner. Under löd texten:
Länge leve makten av det koreanska och kinesiska folkets arme.
1957-1962: Arbetare och bönder lÃ¥g bakom postrarna som tillverkades denna tidsepok. De skulle symbolisera ”entussiasmen hos folket under Maos ledning.” En poster föreställer en ung skrattande flicka som pekar ena handen mot posterns Ã¥skÃ¥dare, den andra mot fyra varelser; en mygga, en rÃ¥tta, en fÃ¥gel och en gräshoppa. Den kinesiska texten lyder:
”Kamrat, vad har du gjort för att sprida ut de fyra pestena?”
1963-1965: Affisherna från denna tid hade fokus på det kalla kriget. De visade hat mot kriget som pågick i Vietnam. Förrutom dessa fanns även bilder av kärleken till kommunistiska ledare, som Ernest Guevara. Han håller på en bild ansiktet högt i skyn medan hans högra knytnäve höjs i samma riktnig. Bakom sig har han sitt stöd, arbetarna.
1966-1971: Personkulten Mao nådde sin spets. Han syntes i denna tid på nästan vartenda poster.
1972-1976: Tidigare lÃ¥g mycket fokus i affisherna pÃ¥ hatet mot USA. Nu var det mer fokusering pÃ¥ att uppmana folket till att läsa marxistisk litteratur. Orsaken till minskandet av den hatiska inställningen till USA var att president Nixon hade blivit inbjuden till besök i Kina. Vissa postrar visar män som hÃ¥ller hÃ¥rt i sina biblar, det kommunistiska manifestet. En annan frÃ¥n 1974 föreställer mängder av arbetande kvinnor och i mitten en tjej med vit mössa som hÃ¥ller i en burk med tabletter. Under henne finns texten ”Carry out birthcontrol for the revolution”.
En tanke. Jag har lagt 20 Yuan för att stödja bevarandet av kommunistisk posterkonst. Det är lite spyreflexkänslor samtidigt som besöket var ett av de mer intressanta ögonblicken i Shanghai, en påminnelse om vilket land Shanghai ligger i. I slutet av utställningen kom dock något förvånande. En tavla med följande text
”Mao skapade kulturrevolutionen med konst som pennan och pappret. Studenterna lÃ¥g bakom konsten och skapade den i rädslan för att annars bli förknippade med högersympatisörer. MÃ¥nga postrar hade inte nÃ¥gon förankring till sanningen men tog ändÃ¥ ner den fysisa världen i dess illusion. Konsten försvann helt efter kulturrevolutionen eftersom de flesta hatade deras budskap, ingen sÃ¥g nÃ¥got värde i postrarna som konstform. Jag var student under tiden och när jag idag blundar kan jag se postrarna som prydde skolans korridorer överallt. Inte hade jag kunnat ana att jag en dag skulle starta ett museum för bevarandet av propagandakonsten.
/Yang Pei Ming”
Negativitet om Kina är annars tabu. Spioner finns. Överallt. Mina amerikanska kamrater som arbetar som engelskalärare blir svettiga och får kalla kårar när studenter räcker upp handen med kritiska kommentarer:
- Jag hatar Kina, det är så korrupt!
- Heheh. Men. Hehe. Alla länder har sina problem.
- Men Kina är så korrupt! Jag vill inte ha något jobb här!
- Du gör mig obekväm. Låt oss prata om något annat.
- Obekväm? Det är för att det är korrupt!
Under alla lektioner finns avlyssnare. Fängelsestraff - garanterat och i bland värre för den som yttrar fel ord.
Kina. Ett stort propagandagalleri.