”Med anledning av att säkerhetsläget har normaliserats i Bangkok har Utrikesdepartementet beslutat den 1 juni 2010 att inte längre avrÃ¥da frÃ¥n icke nödvändiga resor till Bangkok.” / Utrikesdepartementet.

Allt är som vanligt i Bangkok. Det är återigen ryggsäcksresenärernas huvudstad efter en tid av våldsamma demonstrationer, 80-tals döda och slukandet av 30 större byggnader. Mitt i turismens högsässong slog rödskjortorna till och attackerade det område och den industri de visste skulle ge världen den högsta mediala uppmärksamheten: Turismen. Nu har det dock varit tyst om dem ett tag och den 1 juni slukades utegångsförbudet efter midnatt och nu är nattlivet på högvarv igen på Silom och Khao San Road.

Juni månad är lågsässong i Thailand vilket först kan märkas på gästhusen. Den som oförberett utan förbokningar knackar runt på budgeresenärernas hostels klockan fyra på morgonen (såsom många backpackers gör) behöver inte vandra länge. Alla har rum. Priserna har halkat ner några nivåer, vilket även gäller souvernirförsäljarna som enkelt går ner i pris efter att desperat få sålt dagens kanske enda affär.

Klockan sex pÃ¥ morgonen är Khao San Road förvÃ¥nadsvärt tom. Bara nÃ¥gon full herre som försöker hÃ¥lla en konversation med en oengagerad thailändska köpt för natten. Herren munnar pÃ¥ sin ölflaska och har druckit sÃ¥pass mycket att han knappt lägger märke till att thailändskan lämnar honom och att en ny thailändska tagit hennes plats. Den nya thailändskan är egentligen en man, en av mÃ¥nga ladyboys som letar turen i Bangkok – en hemort för prostitution  i inte bara Thailand utan i hela Asien. Om den äldre brittiske mannen är för full för att inse djupheten i thailändskans röst, hennes lÃ¥nga kropp eller breda kroppsfigur eller om den brittiske mannen inte bryr sig för att han bara vill prata sig ur sin desperata ensamhet är svÃ¥rt att avgöra. De ser trots allt mycket äkta ut, de prostituterade ladyboysen i Thailand och otaliga personer sägs ha legat med dem utan att ha anat att det varit en man. Allt är som vanligt i Bangkok..

Bangkok är ryggsäckarnas huvudstad. Alla som planerar lÃ¥ngresa i Asien pÃ¥börjar och avslutar sin resa här. Det är lite av charmen pÃ¥ Khao San Road. Att se de bleka entussiastiska svenskarna bläddra i en nyköpt ”South East Asia on a Shoestring” eller de äldre australienska paret som under mÃ¥naderna i Asien förändrat hela sitt utseende. Dreadlocks ner till midjan, färska piercingar i läpp och och näsa, svarta fiskmansbyxor och ett linne med ett hinduistiskt tryck. Alla vägar bär till Bangkok, är sant för skosnöresresaren eftersom alla flyg ut och in i sydostasien börjar här. En plats att byta och samla pÃ¥ sig erfarenheter. Alla har vi olika upplevelser och anledningar till att fly hemlandet nÃ¥gra mÃ¥nader.

Svenskar, holländare, israeler, fransmän, britter och australienare är nationaliteter man möter överallt i sydostasien. Någon tröttnade på sitt yrke som advokat sade upp sig och bestämde sig att tillbringa ett år på luffen, en annan fick stor smak för frihet efter att ha varit intvingad sju år i den israeliska militären, en tredje blev olycklig över hur svårt det var att finna jobb i Storbritannien och någon stod inte ut med det förfärliga politiska klimatet i hemlandet Venezuela och den urkorkade presidenten som skapat en ohållbar situation som bara blivit värre.

Min anledning till att sticka?
Mest att jag ogillar att frysa. Och nu börjar det bli behagligt väder i hemlandet, Sverige samtidigt som det börjar bli olidligt varmt här ute i Thailand. Min fläkt puttrar i lågt tempo på gästhuset och det är svårt att sova om nätterna.
Det är för varmt!
Dags att dra till prestationsÃ¥ngestens land, till hetsiga valtider och knäckebrödets ursprung…
Om tre dygn sitter jag på flyget som ska bära mig till det som kallas hem.