Efter drygt två veckor i Argentina har vi förstått att:
- Budgeten kommer bli svår att hålla. Argentina är betydligt dyrare än de andra länderna vi rest i och blir tydligen bara dyrare.
- Vikten kommer bli svår att hålla. Empanadas (piroger), croissants och pizza med sjukt mycket ost är inte bara standard på varje meny utan dessutom ofta de enda veg.alternativen.
- Mina ”spanska öron” är svåra att hålla vakna. Forutom en då och då något annorlunda vokabulär, slänger man i Argentina gärna in lite ”che”-ljud i varannat ord.
Annars är det väldigt lätt att hålla sig pigg och glad här i Argentina, som är ett lättare land att resa i och ofta påminner om spanska kuststäder (särskilt med tanke på att man har en 4 timmar siesta mitt på dagen och äter middag runt 23-tiden). Landet är sjukt stort och förutom att erbjuda allt från vinprovning och tango till stränder och friluftsliv, finns här extremt många snygga små gamla bilar och roliga bakhår a la -85 (fast det är tydligen hippt) på killarna. På hostel verkar kök vara en självklarhet så vi har hängt på supermarkets och sedan slängt ihop pastarätter ”hemma” i koket – givetvis till en flarra Argentinskt Malbec.
(Ett av alla plazas)
Första stoppet var alltså Salta i norra Argentina, där jag passade på att fylla år. Märkligt nog verkade Saltaborna helt ha missat det. Födelsedagen firades med en svettig promenad 1 200 trappsteg upp till stadens utsiktsberg. På kvällen förträngde vi (nastan) budgeten och gick till en restaurang i Saltas restaurang/bar-område och åt en (ganska) lyxig middag.
(Uppe pa toppen av berget)
En annan dag tog vi oss till byn San Carlos och vandrade genom en tropisk skog, omgivna av fjärilar. Givetvis avslutade vi vandringen med en brakpizza och ostkoma.
(Typiska pizzabitar)
Salta är en fin stad med mycket traditioner. På kvällarna vaknar den till liv ordentligt och när affärer stänger runt 21-tiden fylls gatorna av familjer som leker i parkerna och som så småningom intar någon restaurang – helst för att käka grillat kött. En och annan folkdräktsklädd argentinare dansar/sjunger förbi och servitörerna får springa benen av sig för att hinna få ut alla picadas (smårätter), kött, pasta och givetvis pizzorna. Mysig stämning och lugna gator och man blir lite suckig när man tänker på att Sveriges sommar-uteserveringar vid detta laget, för länge sedan hade tagits över av brölande ölsvepare och barnen somnat där hemma, mätta på chips, fredagsmys och Idol.
