Arkiv för ‘Musik’ Kategorin

Whitechapel Gallery & Frank Ocean

fredag, november 11th, 2011

Whitechapel Gallery kan jag ha skrivit om förut men det förtjänar all uppmärksamhet det kan fÃ¥ – verkligen nÃ¥got av Londons finest. För tillfället pÃ¥gÃ¥r dels en utställning om Mark Rothko-utställningen som galleriet höll i 1961, dels polske konstnären Wilhelm Sasnals första (tror jag) soloutställning i London. Och vad fantastisk konst Sasnals är – som en blanding mellan fotografi, serieteckning och mÃ¥leri, fast det ju ”bara” är mÃ¥leri. Ljuset i bilderna var hänförande; hela utställningen var fantastisk.

Wilhelm Sanal, Untitled

Min mamma och jag avslutade besöket i Whitechapel Gallerys Dining Room, som leds av stjärnkocken Angela Hartnett. Väldigt, väldigt bra mat i fin, ganska rofylld omgivning, och hemskt trevlig service. Pefekt efter en konstrunda!

Tryffelpommes

Sallad

Sunday Roast (är nästan alltid jättegott, ser nästan alltid jätteäckligt ut på foto!)

Pannacotta med bärkompott

Alltsomallt defintivt ett av mina favoritställen i London. Och – som vanligt i den här stan – är inträdet gratis. Kan det bli bättre?

Och ikväll ser jag fram emot att se den här mannen på XOYO i Shoreditch:

YouTube Preview Image

Ska bli sÃ¥ fantastiskt, fantastiskt häftigt – älskar Frank Ocean!

www.whitechapelgallery.org

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +2 (from 2 votes)

We Found Love

måndag, oktober 24th, 2011
YouTube Preview Image

Egentligen vill jag skriva ett lÃ¥ngt inlägg om det här men är alldeles för trött och kan bara nöja mig med att konstatera att jag är väldigt förtjust i Rihannas nya video med dess extrema council house-romantisering. För alla som har en svaghet för Londons skitiga, nedslitna sida (som har odödliggjorts av hur mÃ¥nga artister som helst, givetvis – hej Suede och The Streets – men det brukar vara engelska artister…) och för alla som älskade  teveserierna Skins eller min favorit, Misfits. För att inte tala om att stylingen är fantastisk…

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)

Peace One Day

torsdag, september 22nd, 2011

Inne på O2 Arena

Den 21e september, igÃ¥r, var Internationella fredsdagen och för en gÃ¥ngs skull gjorde jag nÃ¥got för att fira det – en kompis hade nämligen en extrabiljett till Peace One Day-konserten pÃ¥ Londons O2 Arena. Det är ett event som anordnas av Peace One Day, en välgörenhetsorganisation som arbetar för att skapa fred och som jobbar pÃ¥ att den 21a september nästa Ã¥r ska vara en dag dÃ¥ det är vapenvila över hela världen. Det är givetvis ett väldigt beundransvärt företag och spelningen var ocksÃ¥ bra – välorganiserad och med ett upplyftande budskap. Lite lektionskänsla pÃ¥ videorna med folk som talade om varför man skulle stödja projektet, men allt som allt sÃ¥ var det ett kul event – och det var roligt att göra nÃ¥got annorlunda.

Eliza Doolittle

Flawless

Artisterna dÃ¥? Det var ingen av mina favoritartister men rättsÃ¥ häftigt att se Cat Stevens, som var hur trevlig som helst och verkade jättesmickrad över att bli inkallad för att göra extranummer – han spelade Father & Son och sade generat att han inte visste hur det skulle lÃ¥ta eftersom de inte tränat in den, men det var jättefint. Även Eliza Doolittle och Razorlight spelade; Doolittle är Winehouse-extrem-light, lite smÃ¥jazzigt, och sÃ¥ extremt harmlöst att det var ganska trÃ¥kig musik. Razorlight lät precis som de gjort sedan 2003 (trots att sÃ¥ngaren är den enda originalmedlemmen som är kvar i bandet..) men det var iallfall ett tight set och folk dansade.

Razorlight


Cat Stevens

O2 Arena är för övrigt den gamla Millenium Dome, som byggdes för att fira millenieskiftet och sedan stod tom i evigheter förutom då och då när det hölls jätterave här. Nu ägs den av telefonföretaget O2 och är full av matställen, barer och en bio. Det är ett ganska konstigt ställe, som något tagit ur en William Gibson-roman minus all edginess, men här hålls många stora spelningar eftersom arenan har en kapacitet på 23,000 personer.

PÃ¥ tal om musik: pÃ¥ lördag är det exakt tjugo Ã¥r sedan Nirvanas episka album Nevermind släpptes, och det kommer baren Shacklewell Arms att fira med en Nevermindkväll (med ett Nirvana-coverband som heter Melvana, nonetheless!) Ser hemskt, hemskt roligt ut – jag kommer förmodligen vara där och spela lufttrummor till Drain You.

Läs mer om Peace One Day här och om Nirvanakvällen här.

 

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)

Fashion’s Night Out

fredag, september 9th, 2011

IgÃ¥r hölls Fashion’s Night Out över hela världen, en kväll när butiker har öppet längre och dessutom ofta har extraerbjudanden och drinkar. Jag och mina kompisar Cassie och Sam gjorde en runda i centrala London – det blev inget shoppande men en del cocktails och det var kul att vara ute i centrum för en gÃ¥ngs skull. Vi började pÃ¥ Urban Outfitters, där DJarna frÃ¥n alldeles utmärkta klubben Work It, som spelar mest nittiotalshiphop, vände plattor:

Mycket folk vid gratisbaren

Jag vill ocksÃ¥ ha en ”I like the way you work it” t-shirt

vid DJ-båset

Cassie

Sedan gick vi vidare till Levi’s för att hälsa pÃ¥ en kompis som jobbar där – och överraskande nog var butiken sÃ¥ gott som folktom, men det fanns desto mer champagne…


Jag pÃ¥ Levi’s

Efter Levi’s gick vi till vad som skulle visa sig vara den bästa butiken – Acne. Fin butik, coola kunder, vodkadrinkar (givetvis) och framförallt ett fullständigt grymt performance av Victoria Smith pÃ¥ trummor pÃ¥ trottoaren. Fullständigt fantastiskt och sÃ¥ kul att se nÃ¥got sÃ¥nt mitt i Mayfair – tvÃ¥ män i rosa skjortor stod pÃ¥ en gjutgjärnsgallrad balkong och tittade ned pÃ¥ de svartklädda modemänniskorna och en äldre kvinna fick applÃ¥der av publiken när hon lyckades köra ut sin bil frÃ¥n Acne’s framsida.

Victoria Smith

Sista butiken vi gick till var DKNY som ocksÃ¥ var den enda där man behövde stÃ¥ pÃ¥ en gästlista. Lite för ljust för att vara riktigt dansant men rätt kul ändÃ¥…

På DKNY-festen fick man dessutom drinkbiljetter till Mahiki som är en av där posha Mayfairklubbarna som de engelska prinsarna och deras kompisar sägs gå på. Mycket kostymer, randiga skjortor (alltså..) och svindyra drinkar fick oss att minnas varför vi inte går ut i centrala London i vanliga fall, men tja, det var en upplevelse.

SÃ¥ nu är det tyvärr ett Ã¥r till nästa Fashion’s Night Out (och dÃ¥ ska jag inte missa att gÃ¥ till Liberty!) men modeveckan börjar nästa torsdag, sÃ¥ det lär finnas hur mÃ¥nga events som helst för den mode eller shoppingintresserade iallfall..!

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)

Notting Hill Carnival

onsdag, augusti 31st, 2011

I mÃ¥ndags var det Bank Holiday, ledig mÃ¥ndag i London, och jag tänkte kolla upp Notting Hill Carnival som jag hittills alltid missat eftersom jag varit i Sverige varenda gÃ¥ng den pÃ¥gÃ¥tt. Det var väldigt häftigt och kändes nästan som att inte vara i London – jag och min kompis Gabrielle Ã¥t jerk chicken, som var fantastiskt god (och väldigt dyr, festivalpriser,) det var hur mycket folk som helst och vi tajmade paraden som var färgglad, uppsluppen och partysugen.

Notting Hill såg lite trist ut, då allt var igenbommat pga karnevalen

SÃ¥här mycket folk var det vid Westbourne Grove…

…där karnevalstÃ¥get drog förbi

Skeletten var häftigast – Gabrielle hade en teori om att de skulle föreställa plantageägarna i sina höga hattar


Vi drog oss ner mot Portobello där vi hittade ett sound system – det var sound systems, smÃ¥ scener, uppsatta överallt – med ett gäng bra DJs och sÃ¥ stod vi där och drack urgoda jamaikanska ölen Red Stripe och lyssnade pÃ¥ Drake och en massa annat bra.

Musiken var det roligaste med festivalen, mycket reggae, mycket soca, mycket hip-hop. Och apropå musik så tycker jag fortfarande så hemskt mycket om den dekorativa väggen i slutet av Portobello Road på väg mot Golborne Road som är gjord av foton av skivomslag:

Sedan gich vi vilse på vägen hem men hittade långt om länge tillbaks till Queensway. Tänker absolut komma tillbaks nästa år om jag är i England.

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)

McQueens testamente

onsdag, juli 27th, 2011

Det har gÃ¥tt nästan ett och ett halvt Ã¥r sedan brittiske designern Alexander McQueen hängde sig i sin lägenhet i Mayfair, en händelse som minst sagt chockade den engelska modevärlden – folk förundrades över hur nÃ¥gon som var sÃ¥ genial kunde mÃ¥ sÃ¥ dÃ¥ligt, som om framgÃ¥ng automatiskt skulle innebära lycka. Idag publicerades detaljer frÃ¥n McQueens testamente i tidningar här och man fick bland annat reda pÃ¥ att han lämnat £50,000 till sina hundar – som han för övrigt tänkte pÃ¥ ända till slutet; han skrev ”Look after my dogs, sorry, I love you, Lee” i en bok som hittades i lägenheten. Men det allra finaste var att den största delen av McQueens förmögenhet, nog mer än tio miljoner pund, lämnades till hans välgörenhet Sarabande, och att han bad Sarabande att pengarna skulle användas till stipendier för Central St Martins-studenter.

Att McQueens namn kommer att leva kvar inom modevärlden är det ingen som betvivlar – särskilt inte efter att hans modehus fick sÃ¥ fantastiskt mycket uppmärksamhet dÃ¥ det gjorde Kate Middletons bröllopsklänning – men det är sympatiskt att hans arv förhoppningsvis kan användas till att skapa fler designers som han själv. McQueen var frÃ¥n östra London, han var sonen till en taxichaufför som bevisade att man kan bli en framgÃ¥ngsik modedesigner utan att komma frÃ¥n en modebakgrund, och han var en inspiration för mÃ¥nga. Förhoppningsvis kan han alltsÃ¥ i framtiden även rent praktiskt hjälpa nya designers.

Och apropå folk som går bort för tidigt: läs Hadley Freemans alldeles utmärkta text om hur media rapporterade Amy Winehouses död här; tänkvärt och välskrivet om hur det är lätt att falla tillbaks på usla klichéer när man skriver om en kändis bortgång.

Mer om McQueens testamente står i The Independent.

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +2 (from 2 votes)

Loveboxxxxxxx

måndag, juli 18th, 2011

I lördags var det dags för min kanske sista festival i sommar, Lovebox. Festivalen hÃ¥lls i Victoria Park, som tillfället till ära hade bestämt sig för att vara regnigt som tusan. Förutom musik sÃ¥ fanns det lite karuseller och andra nöjesfältsaker, sÃ¥som en Helter Skelter, som jag var riktigt sugen pÃ¥. Hade faktiskt aldrig sett en innan men det är helt enkelt bara en hög rutschkana! Det började dock regna alldeles för mycket för att man skulle vilja Ã¥ka den…

Helter Skelter

Var på festivalen med Andrea och Gianna:

När Santogold, som jag verkligen gillar, började spela blev vädret bättre. ”You brought the sun!” sa hon.

Santogold

Och sedan avslutades festivalen med Snoop Dogg som började med Gin & Juice och spelade hur mÃ¥nga hits som helst, för att inte tala om att Warren G spelade Regulate. Helt fantastiskt men väldigt svÃ¥rt att fota…helgalen publik som alla älskade spelningen.

Nästa Londonfestival är Field Day, ocksÃ¥ den i Victoria Park, som verkar hur bra som helst men som jag förmodligen missar eftersom jag ska fotografera pÃ¥ barnfestivalen Lollibop. Ah well – kanske fÃ¥r försöka gÃ¥ pÃ¥ nÃ¥gon av efterfesterna bara.

 

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: 0 (from 0 votes)

Londonväder

lördag, juli 16th, 2011

HÃ¥ller pÃ¥ att göra mig redo för roliga Lovebox-festivalen i Victoria Park och kan lättat konstatera att det vansinnesösregn som pÃ¥gÃ¥tt hela morgonen äntligen verkar ha avtagit – leriga festivaler har ocksÃ¥ sin charm, men jag är mest glad över att slippa bära gummistövlar…är nÃ¥gon pÃ¥ festivalen sÃ¥ syns vi kanske pÃ¥ Santogold, Snoop Dogg, Lykke Li, De La Soul eller The Drums.

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: 0 (from 0 votes)

Fotografi och musik

torsdag, juli 14th, 2011

Som alla väl vet är det just nu ursinnigt dyrt att gÃ¥ pÃ¥ universitetet i London – mÃ¥nga universitet har nämligen valt att begära den maximala Ã¥rsavgiften, 9,000 pund, för nya studenter. Värst lär det bli för folk som pluggar konstnärliga ämnen där man inte vet med hundraprocentig säkerhert (eller ens femtioprocentig säkerhet…) om man fÃ¥r jobb eller inte. DÃ¥ är fördelen med en stor stad att man Ã¥tminstone kan lÃ¥ta sina verk synas medan man fortfarande pluggar, som igÃ¥r dÃ¥ min vän Andrea hade med ett av sina verk i en tyst auktion till förmÃ¥n för välgörenhetsförbundet Art Against Knives, som skapades efter att 21-Ã¥riga Oliver Hemsley, som jag faktiskt kände, blev knivhuggen 2008. Det var en fruktansvärd händelse som enbart skedde för att Oliver är gay, och som ledde till att Oliver idag är rullstolsbunden. Det enda bra som kom av det var Art Against Knives, som alltsÃ¥ samlade in pengar igÃ¥r.

Andrea bredvid sitt bidrag

Olga var ocksÃ¥ där – alltid en av de mest väklädda jag vet

Förutom den tysta auktionen skulle det också hållas en vanlig auktion och ett antal kända fotografer hade donerat foton. Min favorit var Mandy Lee Jandrells dinosaurie:

Tyvärr fick jag inte se hur nÃ¥gon av auktionerna gick eftersom jag var tvungen att bege mig till Camden för att se min kompis Annes band I am Harlequin, som bara blir bättre och bättre – och som hade skivbolagsutsända där för att se henne. Hur coolt som helst, och en fantastisk spelning:

Efteråt hängde jag kvar och tog en öl med Anne, Dominic och Nicole:

 

 

En urbra onsdag, och ikväll blir det öppning av ett pop-up varuhus i ett gammalt viktorianskt hus runt hörnet frÃ¥n där jag bor – lÃ¥ter alldeles fantastiskt.

Läs mer om Art Against Knives här, lyssna på Annes musik här, och läs mer om varuhuset i det viktorianska huset här.

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: 0 (from 0 votes)

The Horrors på Shacklewell Arms

tisdag, juli 12th, 2011

Efter 1234 fortsatte den här veckan i musikens spår med ett gratisgig av fantastiska The Horrors på puben The Shacklewell Arms. Giget utannonserades på deras hemsida och facebook, men bara de första 150 som dök upp släpptes in eftersom det var gratis och en albumlaunch. Jag hade oturen att dyka upp för sent för att få ett gratisarmband men turen att ha en vän som skulle fota, så fick ett tjusigt VIP-band och kunde dricka gratisöl och spana på bandet i trädgården innan spelningen.

Fansen som inte fick biljetter fick ändÃ¥ komma in efter typ halva spelningen, när de snällt nog slog upp dörrarna. Det lönar sig ofta att gÃ¥ pÃ¥ sÃ¥dana här grejor och prova – inte alltid, men är man trevlig och kan tänka sig att vänta sÃ¥ funkar det ibland – för att inte tala om att det fanns en del snälla människor som gav bort sina vristband eftersom de skulle gÃ¥ hem.

Man kan lyssna pÃ¥ hela nya skivan pÃ¥ hemsidan www.thehorrors.co.uk. Vill man se mer livemusik sÃ¥ kan det vara värt att kolla in Camdens Proud Gallery imorgon, dÃ¥ det hÃ¥ller i Breakout, en kväll som ska hÃ¥llas en gÃ¥ng i mÃ¥naden och spela musik frÃ¥n nya band. Imorgon hÃ¥lls dessutom efterfesten för White Lies Roundhouse-spelning där, sÃ¥ det blir mycket musik – räkna med en helkväll.

Proud Gallery

The Horse Hospital
Stables Market
Chalk Farm Road, Camden Town
NW1 8AH

www.proudcamden.com

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)