När jag under min första vecka i Madrid fick uppleva 15M – ”los indignados” – storartade demonstrationer och befinna mig pÃ¥ ett torg pÃ¥ 25 000 andra arga spanjorer, visste jag inte att det här 5 mÃ¥nader senare skulle vara smÃ¥potatis i jämförelse med den enorma demonstration som fyllde upp alla stadens gator i lördags, med en blandning av ungdomar, föräldrar oroade för sina barns framtid, lärare och professorer mot privatiseringen av skolan, uteliggare samt diverse utlänningar och annat smÃ¥folk, sÃ¥ mÃ¥nga människor att man blev omdirigerade iväg frÃ¥n huvudgatorna nära torget av andra demonstranter. Samtidigt pÃ¥gick liknande demonstrationer runtom i världen som en röst i protest mot den senaste tidens kriser, bankers girighet och växande orättvisor. Tyvärr fokuserade medierna snarare pÃ¥ den negativa biten med vandalismen i Rom som pÃ¥gick under demonstration, som avskräckande exempel än syftet bakom en samordnad global fredlig demonstration för en mer jämlik värld, ända frÃ¥n Chile till China.

Ett hav av demonstranter, Gran via lördag kväll