FÃ¥r jag lov och presentera: Min alldeles egen DADELRUSKA!

Visst är den fin? Och visst blir det mycket roligare att äta dadlar när man får ta dem direkt från ruskan!

(…Eller vad det nu heter? ”dadel klase” känns lite menlöst vid ansynen av denna mäktiga anhopning.)

Som alltid när nÃ¥gon frukt är i säsong, sÃ¥ parkerar bönderna sig vid rondellerna i infarterna till Marrakech. Just nu är det säsong för dadlar, vindruvor och kaktusfikon (frukterna som växer pÃ¥ typiska ”mexiko-kaktusar).
Det blir ju lite lätt kaos när alla spanar frukt istället för att håll koll på trafiken i rondellerna. Själv har jag många år drömt om min egen dadelruska, så det blev TVÄRSTOPP i rondellen: Snabb prutning och affär på direkten!

Nu har ruskan flyttat hem till Riad Sabas tak som ett smakfullt (i dubbel bemärkelse) inslag till gästers och vår allas njutning.
Jo, jag tycker faktiskt att den är jädrigt snygg! De är ju fortfarande lite bleka, mina dadlar. Men det är som det ska vara. Man lägger dem alltid i solen på hustaken efter skörden, så plockar och käkar man dem efterhand som de mognar.
”matas med vindruvor, löjligt -Ro hit med dadelruskan vetja’!”

Enligt Marockanskt sätt att se på saken så är Dadelpalmen en korsning mellan växt och djur. Och det här låter ju helt galet. Men det är nämligen så att dadelpalmer har olika kön och dadlarna kommer till genom befruktning. Liksom den mänskliga sedvänjan i Marocko ( ett av de länder där månggifte fortfarande är tillåtet) så befrukar en han-palm flera hon-palmer. Kan i skrivandes stund inte komma på någon annan planta som gör så, kan du?

En annan lustig detalj att lägga till sitt onödiga vetande är att palmen inte är ett träd, utan tillhör gräsfamiljen!
Det har alltså inga årsringar utan, liksom grästrån, tuber genom vilka den suger upp vattnet.

Dadelpalmerna som växer överallt runt Marrakech har historiskt sett varit otroligt viktig för ekonomin. Dadlarna var ju basfödan under de flera långa månader vandringarna längs Karavanlederna, som bland annnat gick mellan Timbouktu och Marrakech; två av de viktigaste handelstäderna.

När Marrakech byggdes på 1100-talet, anlade man samtidigt en enorm dadelodling som redan då konstbevattnades! På persiskt sätt grävde man tunnlar och ledde vattnet från Atlasbergen ut i odlingen. Än idag finns delar av dadelskogen kvar och kallas idag Palmeriet. (Det är här franska eliten med Sarkozy i spetsen, har sina villor och det här som man rummlar på Nikki Beach) Man kan t om se lämningar av det tusenåriga bevattningsystemet, om man vet vad man ska titta efter.

Den inhemska dadelpalmen som ocksÃ¥ kallas ”beldi” är den som ger frukt. Den är fridlyst och det blir dryga böter om man hugger ner en palm. Därför ser man dem ofta mitt i vägar eller ibland inbyggda i hus eller kringbyggda i murar runt egendomar. Men miljontals palmer dör ändÃ¥ av den obotliga svampsjukdomen Bayoud, som har härjat i Nordafrika de senaste femton Ã¥ren nÃ¥nting.

Och när jag tänker på det, så blir jag ännu mer tacksam att jag en gång i livet får njuta av min egen Dadelruska!