Arkiv för oktober, 2011

FÃ¥r jag lov att presentera: Den Definitiva guiden!

fredag, oktober 21st, 2011

PÃ¥ tisdag den 25 oktober kommer nästa nummer av RES ut. Bilaga till detta nummer är ”Marrakech- den Definitiva guiden”.
Här ger jag tips på restauranger, shopping, hammams och mycket mera. De flesta tipsen är splirrans nya och har inte skrivits om här i bloggen!

Norwegian har flyg från 799 sek enkel resa och du vet väl att du kan ta en 3 dagars resa till Marrakech? -Perfekt för att snabbladda solbatterierna!

Den Ultimata Guiden

Den DefinitivaGuiden

Jag kan inte lÃ¥ta bli att slänga in ett foto taget av Bettan NyvÃ¥ng. Bilden är frÃ¥n den guidade promenaden med min kollega Azziz, som jag tycker är ”den definitiva guiden i Marrakech”.
Denna coola snubbe är en av de guider som Marrakech Travel jobbar med och som kan ta dig djupt in i gränderna och avslöja denna beslöjade stads hemligheter.
OBS! Den blommiga väskan var bara Bettans souk-fynd. Den ingår inte i Azziz dagliga accessoirer!

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +3 (from 3 votes)

Hooba Hooba mellan rock och trans

söndag, oktober 16th, 2011

”Mellan rock och afrikansk trans” SÃ¥ beskriver sig en obskyr liten festival som nu för fjärde Ã¥ret tog plats uppe vid bergens fot endast en halvtimme frÃ¥n Marrakech. -SÃ¥klart det väckte min nyfikenhet! SÃ¥ i Ã¥r lyckades jag -trots en packad helg- äntligen ta mig dit pÃ¥ rekognocering!

Den första helgen i oktober är ofta förknippad med en massa happenings i Marrakech. I september börjar ju staden befolkas igen efter att alla (som kan) har flytt den outhärdliga hettan (vilken får svenska termometrar att bokstavligen implodera.-Jo, jag har varit med om det)
När oktober anländer har alla åter landat i vardagen; temperaturen har kommit ner i grader som främjar hjärnaktivitet och stan är oftast full av resenärer. Så den 30 sep-2 oktober i år trängdes Moonfest på agendan tillsammans med Marrakech Art Fair
(som blir en blogg för sig) och givetvis en massa jobb för alla inom turistnäringen.

Lalla Takerkoust ligger bara en halvtimmes färd från Marrakech och är platsen för Moonfest. Lalla Takerkoust är en av de dammar i Höga Atlas som förser Marrakech och den omgivande slätten med färskvatten. Det är också ett populärt utflyktsmål för Marrakchis om söndagar. Här finns gott om trevliga uteserveringar kring sjön. Och utsikten över det ökenliknande landskapet, sjön och de (redan nu) delvis snötäckta bergstopparna är mycket speciell.

Efter att med mycket lock och pock lyckats släpa min kompis Lori från buffén med flödande gratis champagne och kilometervis läckra små kanapéer på Art Fairs invignings cocktail: Bytt cocktailstass mot kängor och jeans på Kosybars toalett och hämtat upp en äventyrslysten gäst på Riad Saba så bar det äntligen iväg ut på de beckmörka vägarna på uppdrag: Rock-rek i Atlas.

Efer att ha kört en halvtimme på en ganska dålig väg ut- mitt i ingenting; tagit av på en grusväg som mödosamt slingrade sig uppför en kulle, så kom vi till en liten parkering där ett tiotal bilar stod parkerade.

Vi visste att vi kommit rätt, för i mörkret längs vägen hade de senaste 10 minuterna varit massa fotgängare. När vi kommit in på festivalplatsen som omgärdades av ett snöre och vaktades av en handfull vänliga soldater, så bländades man nästan man av en väldigt proffsig JÄTTE SCEN! -Helt oväntat här mitt ute i berberland!

Själva festivalplatsen kantades av typiskt maroockanska ”sultantält” där man installerat enkla serveringar. Här grillades köttspett och sÃ¥ldes pÃ¥ myntate. Festivalplatsen lÃ¥g pÃ¥ en hög kulle precis vid sjön och bjöd säkert imponerande vyer dagtid.

PÃ¥ scenen härskade Hooba Hooba spirit. Ett av Marockos mest kända band och ett av de fÃ¥ banden som spelar nÃ¥got liknande rock. Eller närmare bestämt en blandning av rock och traditionell marockansk musik. Instrumenten bestod av elgitarrer och trumset ackompanjerade av metallkanstanjetter ”craqrabs” och det urgamla stränginstrumentet pÃ¥ getskinn ”gumbri” mm. Blandningen var inte helt oäven och den lilla men otroligt engagerade publiken fullkomligt studsade runt galna av glädje. Det var tur att de alla hade en sÃ¥där 5 kvadratmeter var- för det behövdes till deras vilda dans!

Jag och mina tvÃ¥ kvinnliga utsände kände oss helt klart som minoritet (jag tror vi var totalt 6 kvinnnor i publiken) Vi blev först lite betänksamma dÃ¥ vi har erfarenhet att (vissa) marockanska män kan ha tendensen att uppföra sig som, vad jag närmast kan likna vid, ”testosteronstinna femÃ¥ringar”. Men det var helt obefogat för stämningen i denna hord av studsande män var väldigt trevlig och vi kände oss snart helt okej trots den skeva könsfördelningen.

Vi snackade lite med de tvÃ¥ enda i publiken som inte studsade vilt. En av dem höll pÃ¥ med raveparties och höll bla pÃ¥ att organisera ett den 23 november i Höga Atlas- tillsammans med nÃ¥gra dj’s frÃ¥n Malmö och Stockholm! Helt otroligt i mina öron! Och sÃ¥ häftigt! (HallÃ¥! Vem är ni?!)

Moonfest bjuder på mer än Hooba Hooba och studsande berbermän. Denna kväll var bara starten på en 3 dagars festival som dagtid vänder sig till alla åldrar med olika aktiviteter som yoga, berbermusik, konstkurs för barn, workshop i berbermatlagning; i astronomi etc etc.

Bakom festivalen ligger Marockanska skogs- och vattenvårds stryrelsen. Intäkterna från festivalen ( om det nu verkligen gick med vinst??) skall gå till ett skogsplanterings projekt kring Lalla Takerkoust dammen.

På campingplatsen har man satt upp ett antal traditionella nomadtält i kamelhår som man kan hyra för 2000Dh och bo i under hela festivalen. Så nästa år tror jag att det blir tjejgänget med alla våra barn som hyr oss ett nomadtält under Moonfest!

FrÃ¥n det ena till det andra tycker jag att du skall hÃ¥lla utkik efter nästa nummer av RES: Den 25 oktober kommmer nämnligen ett nummer med bilagan: ”Marrakech- Den definitiva guiden!” Skriven av undertecknad och kan även köpas som app!

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)

Adrenalin kick på Aqua Park

söndag, oktober 9th, 2011

Vad gör man en lördag i oktober? Vad gör man med en leklysten dotter som börjar få amfibiehud mellan tårna efter att ha ägnat de senaste 7 månaderna att snorkla i poolen? Tja, vill man ha göra henne absolut överlycklig (och få en lång natts sömn därpå) så tar man henne och kompisen till Aqua Park.

Aqua Park är det senaste tillskottet på Marrakech nöjesarena. En av de platser som, vid sidan av Disneyland och traditionell cirkus, får det att krypa i skinnet på mig och att i entrén på allvar undra om jag kommer överleva denna upplevelse.
En av de platser som man förmodligen borde bojkotta som miljövidrigt pga de tusentals kubikliter vatten som gÃ¥r Ã¥t ”til lyst” i detta ökenlandskap för att inte tala om alla de ton miljövidrig kinesisk plast som gÃ¥tt Ã¥t för att skapa vidundret.

Men igÃ¥r tog moderskärleken övertaget över miljöångesten och fick mig att spendera en dag ibland miljontons käckt färgad plast. Det är bara sÃ¥, vatten väcker barnet inom mig och efter ett par timmar erkände jag skamset att ”Detta var ju faktiskt jädrigt kul!”

Badsäsongen (för icke badkrukor) är mellan mitten av mars till mitten/slutet oktober. Fast själv doppar jag mig ogärna innan maj. Glöm allt vad svenskt kommunalbad heter när du kommer till Marrakech! Här är ett dopp mycket dyrare. Men ofta bjuder badet på någon form av upplevelse vid sidan om, det må vara rent estetisk, nattklubbsstämning eller som i detta fallet; intensiv lek.

Fram tills nu så har Oasiria varit alla barns himmelrike i Marrakech. Oasiria är en vacker park på 10 hektar med ca fem pooler med olika teman. Enligt expertisen utlåtande ( dvs två nio-åriga flickor) så är vågbassängen fortfarande oslagbar. Oasiria passar också bättre för familjer med små barn (och äldre personer). Om man är ett större gäng, så kan man parkera sig vid den lugna poolen i skuggan av en Gazebo (hyra 200 Dh)och sedan ta sig runt till de olika poolerna. Om du kommer efter 14.00 så går entrépriset ner något och ligger på ca 180 Dh för vuxna och 120 Dh för barn. De kollar väskorna, men brukar acceptera att man har flaska vatten och lite frukt.

Men om du söker adrenalin kickar och vill leka järnet, så är det Aqua Park som gäller! Skaffa en förfaringsbox och lås in allt du inte har i vattnet och framförallt -ditt estetiska sinne! (50 Dh plus 100 Dh deposit.)
Inträdet kostade (efter 14.00) 170 Dh för vuxen och 100 Dh för barn. (När vi gick därifrån så tyckte jag faktiskt att det var värt varenda öre) De kollade inte väskan, så här verkar det som man kan ta med vatten och fika, vilket är himla dyrt på plats.

Här finns fyra torn med mellan 4-6 rutschbanor i olika former. Till varje rutschbana har man olika typer av gummibåtar och madrasser att åka på. Det hela blir väldigt interaktivt då man måste kånka med sig de olika madrasserna till tornens topp där man äntrar och susar ner.
Vissa banor ser helt livsfarliga ut; så det gäller att förlita sig på sitt eget sunda förnuft när man väljer hur mycket adrenalin kick man egentligen klarar av och om man verkligen vill roa sig med livet som insats.
Jo, vissa av dem hade jag aldrig låtit någon som är mig kär kasta sig utför. Men det finns gott om banor som man, antingen i tyst förskräckelse eller skriande förtjusning tar sig nedför.

För vad ska man annars ta sig till när det i oktober fortfarande är +35 grader och att endast plaska runt i en vanlig pöl med vatten börjar blir lite…enahanda?

gul-vita "toalett-skålen" rankades som en av dagens höjdpunkter.

gul-vita "toalett-skålen" rankades som en av dagens höjdpunkter.

FYI: Auqa park ligger ca 30 min söder om Marrakech pÃ¥ Route d’Ourika. Man kan inte missa parken som ligger pÃ¥ höger sida om vägen med plastelefanter i ingÃ¥ngen. Say no more..

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)

Marrakech lÃ¥g i Kalifornien…för en helg.

måndag, oktober 3rd, 2011

Under en helg i september, sÃ¥ kändes det lite som Marrakech lÃ¥g i Kalifornien. Och det fÃ¥r gärna hända igen…-Det är ingen dum kombination!

Vi var ett sjuttiotal personer som hade lyckan att bli inbjudna till Vanessa Bransons ”artsy riad” i Marrakech: Riad el Fenn för att lyssna till 12 talare inbjudna frÃ¥n världens alla hörn och inom vitt spridda ämnen. -Det var en sÃ¥ kallad TEDx!

Vanessa är en stor konstnärsmecenat och mänsklig dynamo som ofta och gärna drar ihop diverse kulturella happenings. Medorganistörer denna helg, var Bernd Kolb från Deutche Telecom tillsammans med hans vackra fru, skådespelerskan Andre Kolb.


TED konferensernas motto är ”Idéer som är värda att spridas”. Och syftet är att skapa ett drivhus för världsomvälvande idéer

Vad är då TED?
TED konferenserna började i Kalifornien för 25 Ã¥r sedan (inom Technology, Entertainement and Design) Idag har TED vuxit och stödjer världsomvälvande idéer med olika initiativ. Till den Ã¥rliga TED konferensen bjuds världens ledande tänkare och skapare in för att hÃ¥lla ”deras livs tal” pÃ¥ högst 18 minuter ( eftersom det är sÃ¥ länge vi i genomsnitt kan koncentrera oss) Under en heldag samlas experter inom alla sorters ämnen med allmänt inspirerade talare och personer som driver olika projekt: Kontentan blir en otroligt inspirerande och informerande dag.
TEDx däremot är en dotterorganisation genom vilken vem som helst kan organisera en liknande konferens inom strikta riktlinjer från TED organisationen.

Kolla in deras hemsida: TED det finns 900 föredrag av hög kvalitet.

VÃ¥r Marockanska TEDx dag som ju kryddades av Riad el Fenns vackra miljö var en pot purri av mer eller mindre hänryckande, informativa, inspirerande, roliga och ibland lite knäppa bidrag frÃ¥n de olika talarna. Dagens tema var ”Den väst-österländska divanen” Titeln pÃ¥ ett verk av Goethe som inspirerats av en persisk poet. Och med detta tema i bakhuvudet sÃ¥ hängavs dagen Ã¥t olika metaforiska samband mellan det västerlänska och det orientaliska.

Den tyske kompositören Uve Müllrich ( grundare till det tyska worldmusic bandet ”Dissidenten” som var otroligt stora pÃ¥ 80-talet och ofta refereras till som ”the grandfather of worldbeat”) spelade upp videos med lite av all den musik som han skapat tillsammans med marockanska musiker genom Ã¥ren. Uve droppade ett citat av Platon som jag gillar ” When the music is changing, the walls of the city tremble”

Vanessa & Elisabeth

Vanessa & Elisabeth


Evolutions biologen frÃ¥n New York Elisabeth Sahtouris lyckades med konststycket att under sina 18 minuter ge en mycket tydlig bild av jorden historia frÃ¥n dess födelse till idag och dessutom beskriva hur modern vetenskap och urgammal andlighet är som olika noter pÃ¥ samma keyboard: med basnoterna i den västerländska vetenskapen, diskantnoterna i den österländska andlighetern och med Nordafrika i mellannoterna. Elisabeth inspirerade Ã¥hörarna med sin vision om en ny kosmologi baserad pÃ¥ samarbete istället för konkurrens. Hon avslutar med att citera den marockanska poeten Hafid ” Det är billigare att försörja din fiende än att döda honom.”

Andra talare valde att tala om projekt som låg dem nära hjärtat. Till exempel kanadensiskan Heather Cameron rörde oss till tårar med berättelser från hennes organisation Boxgirls som hjälper utsatta flickor i bl a Nairobi att öka sitt självaktning genom boxning.

Efter en välbehövlig kaffepaus under palmbladen i Riad el Fenns vackra innergÃ¥rd fortsatte det späckade schemat med den walesiska författaren Jon Ronson (Som bla skrivit: ”Men who stares at goats” Om du inte sett den sÃ¥ gör det genast! Den är helt underbart rolig) Han fyllde sina 18 minuter berätta om sina undersökningar inför sin senaste bok ”The Psychopath test” och gav oss en enkel checklist med 20 tydliga tecken pÃ¥ en psykopat. Tydligen är 1 person av 100 psykopat. Däremot bland företags ledare och advokater ligger det mer Ã¥t 50 av 100…. Hans föredrag bjöd, inte oväntat, pÃ¥ mÃ¥nga skratt

Därefter slängde vi oss över till arkitektur tillsammans med engelsmannen David Chipperfield vars föredrag handlade om modern arkitektur och hans kontroversiella sätt att restauarera Neues Museum i Berlin. Hans nyckelfrÃ¥ga var ”Why do we hate architects?”. Jag tror ingen i publiken kunde identifiera sig med denna frÃ¥geställning, men föredraget var en intressant analys av nutida arkitektur och varför den ofta är sÃ¥ ful.

När allas vÃ¥ra hjärnor var sprängfyllda av idéer och information; klockan började närma sig tvÃ¥-snÃ¥ret och blodsockret var vid ankelnivÃ¥ sÃ¥ äntras scenen av den tyska skÃ¥despelerska Jana Pallaske (bla frÃ¥n Inglorious Basterds). Hon stÃ¥r där alldeles tyst, tyst, tyst……
Därefter säger hon med darrande röst: ”Varför är vi sÃ¥ rädda….för att vara människor? …..Varför är jag sÃ¥ rädd……att vara mig sjäv?” NÃ¥gon i publiken mumlar till svar ”Kära du, vi är inte rädda, bara väldigt hungriga” Jana hör troligen inte detta svar men gÃ¥r helt plötsligt av scenen utan att säga nÃ¥got mer och kommer tillbaka till tonerna av Led Zeppelins ”Over the Hill and far away” ( en av historiens bästa lÃ¥tar…NÃ¥väl) och(!) en rockring i handen. VarpÃ¥ hon i ett extatiskt tillstÃ¥nd börjar dansa med rockringen snurrandes kring varenda tänkbar kroppsdel.
Helt plötsligt kändes det som vi inte var i Marrakech 2011 utan snarare Kalifornien 1971…..oh, well, Det var ju lite…. uppfriskande efter allt det intellektuella.

hoola hoop på TEDx

hoola hoop på TEDx


I äkta Kaliforniska anda så är det kanske just det som utmärker TED (och TEDx): En subtil krydda av hippie som, iklädd en striktare och mer verklighetsanpassad uniform, får ta plats i diskussioner om hur vi med modern teknologi, alternativ världsyn och behjärtansvärda projekt kan göra vår värld bättre.

Efter att Jana fått, en mer eller mindre villig att publik, att genomföra en meditation signerad den indiske gurun Osho, så var det äntligen dags för lunch!
Utspridda på kuddar och vid låga bord hade alla deltagare en chans att bekanta sig med varandra.

En av dagens absolut bästa talare vara Clive Stafford Smith. En engelsk advokat och aktivitist i mänskliga rättigheter. Han talade om ”The American i-legal system” och berättade att 70% utav 170 dödsdömda i New Orleans, är oskyldigt dömda. (Ett ämne som ju blev smärtsamt aktuellt med avrättningen veckan därpÃ¥….)
DÃ¥ varenda hand i publiken räcktes upp, pÃ¥ frÃ¥gan om vem som var emot dödstraff i publiken anklagades vi alla för att vara ”…you Commie pinko liberals.” Och fick veta att inte en enda av oss skulle kvala in för att sitta i juryn i en amerikansk domstol, dÃ¥ ett av de grundläggande kraven är, att man är för, just dödstraff….

Clive Stafford Smith

Clive Stafford Smith

Dagen sista talare var den charmerande Pinky Liliani, som räknas bland världens 30 mest inflytelserika muslimska kvinnor och rankas bland Englands 100 bästa kvinnliga entreprenörer (vet inte riktigt hur man skall tolka kombinationen av dessa tvÃ¥ rankningar…)
Hon pÃ¥minde oss om det enkla men underskattade med vanlig ”vänlighet” och kokade helt sonika upp en indiska potatiscurry pÃ¥ scenen, som alla deltagare fick smaka.

I en holistisk- och äkta TED-anda hade vi under dagen gymnasiterat (inte bara våra smaklökar utan även) intellekt i ämnen som öst & väst, konst & vetenskap, kropp & själ, historia & framtid.
Och i äkta Marrakech-anda, avslutade dagen med ett cocktail party på riadens takterass, där det blev möjlighet att prata med dagens talare och ibland fördjupa sig lite mer i några av dagens spännande ämnen. En perfekt avslutning på en inspirerande dag i vacker miljö och i internationellt sällskap. -Defintivt inte sista TED upplevelsen för min del!

cocktail på taket

cocktail på taket

With many thanks to Lauren Dorman for sharing her photos from the event!

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: +1 (from 1 vote)