Ibiza

Kategoriarkiv: Ibiza

Min hemliga plats

Jag har en hemlig plats som jag går till ungefär en gång i veckan under sommarmånaderna. Ett ställe som alltid har en liten plats att parkera, och man behöver inte handduk och solkräm och allt det vanliga. Man bara kör dit, helst en måndagmorgon för att börja veckan på det bästa sättet, och sitter och begrundar vattnet ett tag, ser ut på Formentera, lyssnar på den Argentinska familjen som hänger här i sitt båthus varje sommar och lyssnar på nice reaggeton musik, och sen bara dyker man in och känner hur saltet helar själen. Fem minuter på träbryggan (en planka som sticker ut i vattnet liksom) och sen på med kläderna. Fortsätter dagen, men med den här underbara saltiga känslan på hela kroppen.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Ett stycke paradis mitt i San Antonio: Heladería Capitulo 2

Mitt i gamla delen av San Antonio ligger ett litet stycke paradis. Framför den gamla fina kyrkan ligger en Italiensk glassbutik, Heladería Capitulo 2, med hemmagjorda italienska glassar. Uteserveringen sprider sig ut på trottoaren och liksom flyter ihop med torget. Den flyter även ihop med uteserveringen som tillhör restaurangen bredvid, som ligger på hörnan och har väldigt sköna vibbar.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Dalt Vila, Ibiza’s Gamla Stad

Om du frågar mig vad min absoluta favoritsak med Ibiza är, så är svaret: Dalt Vila. Det är ibiza’s gamla stad som ligger omringad av en mur uppe på en höjd. Det finns kanoner utsatta runt hela staden och ett museum med mera kanoner att se. Det fanns väldigt mycket pirater, tydligen!

Dalt Vila är ett UNESCO världsarv och det känns verkligen. Historiens vingslag flaxar tillsammans med de nytvättade lakanen som hänger från trånga gränder. Hemlösa katter har gjort de trånga gatorna till sitt hem; bouganevillor som är så djupt ceriserosa klättrar över de vitkalkade stenhusen.

Ibland luktar det kattpiss, ibland kommer en förförande doft av vitlök och lök och potatis – någon gör en tortilla de patatas hemma i sitt kök.

Fantastiska restauranger på Placa de la Vila har sina uteserveringar över hela torget och upp i de trånga gatorna. Massor med människor myllrar runt på detta torget i juli och augusti när kvällarna och nätterna är varma.

Om du kommer till Ibiza i sommar, missa INTE en sväng (eller fem!) här. Det är verkligen Ibiza’s essens. Känslan av frihet, historia, öliv och värme blandas med fantastiska Medelhavsinspirerade restauranger.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Härlig Söndag på Cala Escondida

Världens bästa söndag spenderade jag igår med min kompis Katja från Holland, som jag träffade år 2009 i Puglia på en yogalärarträning och som nu också bor på Ibiza, på en av mina (och dom flesta locals!) absoluta favoriter, Cala Escondida. Det är en liten strand som ligger lite gömt bredvid den väldigt kända Cala Conta och många känner inte till den ännu.
Det ligger en chiringuito här – en enkel strandbar med bambu och naturmaterial – nice chilled musik och fantastisk hälsosam mat, kall öl, kallt vitt vin, Aperol Spritz och Sangria! Allt till humana priser och inte alls följande denna obehagliga trenden med skyhöga Ibiza-priser. Detta känns jordnära, avslappnat, naturnära, äkta. Du får vara okej med att en del nakna människor spatserar förbi dig, och en del hundar också. Eftersom detta inte är en av de där ”officiella” stränderna, är allt lite mera avslappnat. Det kanske luktar en del cannabis också, för den delen.

Jag njöt verkligen av mina barnfria timmar med min vän, vi kunde äntligen catcha up och prata om allt sånt som vi gillar att prata om. Så nice!

Ha en underbar vecka! Soliga hälsningar från Ibiza!

Linda

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Uppe tidigt, blodprov i ottan, frukost i stan: Es Tap Nou, bästa juicebaren

I morse var jag uppe klockan 04:30, för att jag inte villa missa min sedvanliga morgonmeditation och visualisering. Jag har gjort den regelbundet nu i tre månader, och det är den bästa starten på dagen jag kan tänka mig som jag skulle aldrig få för mig att missa!
Vi hade tid på sjukhuset, Can Misses, klockan 07:30 för blodprov. Så vi var tvungna att köra klockan 7. Det betydde upp klockan 6 för barnen. Mina morgnar är indelade i tajta rutiner som startar dagen på ett bra sätt och som gör att jag inte kommer hem senare till en massa tvätt som ska hängas och disk som ska diskas och sopor som ska slängas. PHEW! Det var svårt att få igång dessa rutiner, men nu när dom sitter, kommer jag aldrig att gå tillbaka till det kaoset jag levde i innan, när jag kände mig konstant ett steg efter livet och mig själv.

Det gick fort på sjukhuset, så vi hade tid att köra in till Ibiza stad och gå till Es Tap Nou som är bästa stället inne i stan för frukost och juicer och sallader. Det är en kombinerad frukt- och grönsaksaffär med juicebar och verkligen NICE och den med bäst priser och störst utbud och faktiskt inte många turister som hittat hit heller.

Missa inte! Ha en fin helg,

Linda

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Vilken start på säsongen – världens ruggigaste Semana Santa!

Detta årets start på säsongen, som alltid är Semana Santa (påskveckan) var helt galet kall, blöt, ruggig och blåsig. Det var extremt ovanligt och det varade i princip HELA veckan. Massor med turister hade kommit för att spendera påsken här, som varje år, men snacka om besvikelse alltså. Det var kallare än i Sverige (som hade fantastiskt väder!) och höjdpunkten som är Långfredagens procession genom Dalt Vila, den gamla UNESCO-staden, blev inställd. Se nedan för ruggiga bilder utanför katedralplazan, där vi väntade tålmodigt på att den skulle börja, bara för att få veta 15 minuter efter utsatt start att den var inställd.
Hoppas att detta inte är ett omen för hur säsongen kommer att bli… Fast ja, för mig kvittar det, jag jobbar ju inte med turismen längre, så om det blir en lugnare och mera regnig säsong är jag faktiskt lite glad.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Till Formentera på Balearernas egen dag

Igår åkte jag och mina barn med båten över till Formentera. Igår var Día de los Baleares, alltså Baleariska öarnas egen dag, och det är så klart en helgdag, och eftersom den föll på en fredag i år, blev det en långhelg. Vädret denna februari 2019 har varit helt underbart- det har känts som vår i flera veckor redan, så det kom inte som en överraskning att vädret var fantastiskt igår.
Varje gång jag kommer till Formentera, blir jag liksom chockad i själen av allt det blå. Det är som en BRA chock. En läkande chock av alla blåa nyanser som finns på den blå paletten. Blå till turkost och tillbaka till blåaste blå.

Det är bara så, så vackert och varje gång jag åker därifrån, känner jag som att något har balanserats inom mig. Stunden vi spenderade på stranden var bara ren och skär FRID inombords. Barnen lekte var för sig med vattnet och pinnarna och stenarna och sanden och jag låg på sanden och tittade upp i himlen medan fräknarna tittade fram på min näsa och undrade om det verkligen verkligen är vår.

Svaret måste bara vara, ”JA!” för det känns verkligen så. Det är fortfarande lugnt och sömnigt på Ibiza och Formentera men fåglarna kvittrar helt hysteriskt och luften är varm och det doftar blommor.

I morse när min minsta son vaknade sa han ”MAMMA kan vi åka till Formentera idag igen?” så jag tror att dom hade samma fina, blå känsla inombords. Jag vet få ställen som har samma vackra effekt på mig!

Ha en fin helg,

Linda

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Saker går i cirklar: tillbaka till 2012 i Barcelona

Jag började skriva på denna bloggen för Tidningen RES i Februari 2012. Första inlägget var 2012-02-19 och handlade om hur jag slutat ännu ett skitjobb i Barcelona. Jag hade blivit så illa behandlad av den Irländska ägaren till puben som snortade kokain dag som natt som morgon som kväll och tog ut alla sina livs frustrationer på sina anställda. Det var inte det första skitjobbet jag haft i BCN- jobbet innan dess var hos en svensk kille som hade en bar i Gracia, som jag fick sparken ifrån. Det är enda gången i mitt liv jag fått sparken och även om jag också hade lite ansvar i det hela kan jag säga med säkerhet att han gillade att sparka anställda. Det var under krisens tid i Spanien och inte många fick behålla sina jobb.

Jag var alltså boende i Barcelona, arbetslös MEN med två finurligheter som gjorde att jag överlevde: Jag pluggade en Master i Fotojournalistik med CSN pengar + jag hyrde ut två rum i min lägenhet via Airbnb och bodde själv i the walk in closet med plats för bara en madrass på golvet och en liten byrå innehållande alla mina kläder.

Jag var i ett ”mellanrum,” vakuumet mellan två livskapitel. Här är jag nu också, och här skrev jag om det igår på min hemsida www.lindamaria.co  

Känslan påminner mig om den tiden. Det där vakuumet, det där mellanrummet. Att veta att ett nytt kapitel startar snart; men inte veta när, var eller hur. Nu är ju livet lite annorlunda än det var då; nu har jag två små barn. Så livet kan inte förändrats så där totalt radikalt som då. (Då flyttade jag ju till Ibiza och började ett helt nytt livskapitel. Jag och min dåvarande pojkvän tog ett hus på Ibiza där vi öppnade ett B&B och sen blev jag ju gravid efter bara fem veckor på Ibiza. Snacka om helomvändning!)

Jag älskar att byta kapitel. Jag älskar förändring. 

På bilden är jag precis i slutet av det sista livskapitlet; på min tredagarsescape till Formentera som jag skrev om igår. Jag älskar Formentera. Maten, naturen, stjärnorna, landskapet. Salt, torrt, turkost, renande för själen. 

Idag har jag två missions innan jag hämtar barnen från skolan klockan 14. Det är allt. Ja, och så söka jobb då så klart. Men jag vet inte om det är helt tokigt eller inte men jag har en känsla av att ödet håller på att förbereda något för mig redan. Känns som att det är på väg att presenteras för mig och att jag faktiskt inte behöver gå och leta efter det.

Skickar hälsningar från ett höstvackert Ibiza. ADEU! (=Adios på Katalanska!)

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (2 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Formentera Dreaming

Hej! Här är jag igen! Det är ett och ett halvt år sedan jag skrev sist. Jag sa till redaktionen på Tidningen RES att dom gärna fick ta bort min blogg för jag hade inte tid eller headspace att skriva på bloggen men dom tog inte bort den, så voila! Idag fortsätter jag! Picking up where I left off!

På bilden är jag på Formentera, den lilla ön söder om Ibiza som jag fullkomligen ÄLSKAR. Jag skrattar för fotografen säger något hemskt roligt. Jag hade redan stått där i typ 7 minuter och tvekat inför hoppet. Jag ville, åh vad jag ville hoppa, men det var LÄSKIGT! Som FAN! Det påminde mig on 5:an på Källbybadet i Lund när jag var 15. Yikesssss! Till slut så hoppade jag, och det var DEN BÄSTA KÄNSLAN jag känt typ sen… Källbybadet i Lund, 15 år gammal 😉

Formentera var en dröm, mer än vanligt. Jag var där i Juli med barnen och vi bodde på ett lägenhetshotell som låg ganska avsides. Enda anledningen till att jag valde det, var för att det var det absolut enda som fanns tillgängligt. Juli på Formentera = välkommen till TuristHelvetet. Överallt köer, ingenstans parkering, överfyllda stränder, inga bord på dom redan superdyra restaurangerna. Men vad gör man inte när ens ex-partner som man tyvärr bor med #igen# ber en fara åt helv—-te över en helg så han kan ha fest i huset. Ja, så klart jag drar! Jag älskar ju att resa, oavsett vad. Turisthelvete eller inte!!

Hur som helst, så bodde vi då alltså längst ute på Cap de Barbaria. För att komma dit måste man köra på en otroligt smal liten väg omgärdad av stenrös och små underbara stenhus. På vägen dit såg jag ett hus som var som en saga. Sagan om Ringen, fast på Baleariska Öarna. Jag skrev ner namnet på huset: ”Can Toni Platera,” i mina notes i Iphånen.

Sen var det då dags för min årliga end-of-the-season-escape, i oktober. Vanligtvis hade jag åkt till mitt älskade Italien, men eftersom saker bokstavligen har FALLIT SAMMAN detta året, fanns inte ekonomiska möjligheten. Så jag googlade Can Toni Platera, och kontaktade Olga direkt via Whatsapp, som sa att deras casita var ledig.

Can Toni Platera visade sig vara en gammal finca, en turistvilla, men som har två mindre hus, ”casitas,” som hyrs ut. Och eftersom det var oktober blev det väldigt billigt och jag klapp direkt dom sista tre nätterna som fanns lediga i oktober. Hade gääärna stannat längre, men det var fullbokat. Nästa år bokar jag i tid och stannar minst en vecka- vilket paradis! Wow!

Mina tre dagar och nätter på Formentera var totalt himmelska. Jag tror att Formentera är så nära stjärnorna man kan komma (om man bortser från öknen….)

Det var uppfriskande, det fick mig att landa i nuet igen, jag åt mat som fick mig att DÖ av lycka, drack gott vin, en Negroni, en Campari Spritz… har jag nämnt att Italianos älskar Formentera? Och att många slagit sig ner där, och öppnat restauranger och hotell? Kombon av en ö som ser ut som Karibien och är inhabited by Italiani… = HEAVEN.

Ciao!

Linda x

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (2 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Vackra Vinter

Denna vintern är väldigt vacker. December var den regnigaste Decembern på väldigt många år, men det ledde till den vackraste Januarin på väldigt länge. Allt är så gnistrande, grönt, rent, frodigt, friskt. Bara titta på detta vattnet (Cala Olivera, en liten relativt okänd strand) det är så man bara vill kasta sig i! Och titta på den lilla killen Pi, så söt han är. Och glad. Att det inte är massor med turister överallt. Att vi har ön till oss själva för ett tag. Kan andas lite. En paus. IMG_5336 IMG_5332

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)