Ibiza

Kategoriarkiv: Sverige

Nu är det den där jävla satans midsommar igen

FullSizeRenderNu är det den där jävla tiden på året igen. Den värsta. Den då jag längtar hem till Sverige som mest. ”Hem”- ja, jag kallar det fortfarande hem, fastän jag inte bott där på så länge. Hemma är här också, på Ibiza. Men Sverige kommer nog alltid att vara något slags djupare ”hem”- det hemmet jag är separerad från. Mitt eget val, men inte utan en djupare längtan efter allt jag lämnade.
Då är det alltså den här satans jävla tiden på året igen.
Jag saknar kanske inte sill och gräddfil och jordgubbar och nypotatis SÅ himla mycket. Det är saker man alltid kan hitta och improvisera ihop, vart man än är i världen (nästan!).
Det jag saknar är… det där LJUSET. Det där magiska, trollbindande ljuset. Det där speciella. Det där lila-aktiga skenet på himlen när solen inte går ner hela vägen.
Ljudet av fåglarna som kvittrar. Koltrasten. Svalorna som flyger kors och tvärs över himlen.
Lukten av sommar. Av gräs. Sommarregn, lukten av asfalt efter sommarregn. En sommarmorgon i Juni, vindstilla, himlen verkar så ljust blå, så hög, så långt borta.
Lycka, lycka att det är sommar, att ljuset är med oss. Det är så flyktigt, vi vet att det är så tillfälligt, så vi uppskattar det så mycket.
Att cykla genom en park eller över kullerstenar. Vinden i håret, cykla fort, med korgen där framme.
Allt så grönt, så grönt, så grönt. Så skirt. Så rent. Så friskt, så levande.
Det värsta är väl att jag vet att jag inte kan lämna Ibiza denna tiden på året, eftersom vi jobbar så intensivt just nu. Det är säsong. Kanske i framtiden kan det ändras, kan jag åka ”hem” över midsommar. Jag hade så gärna velat att mina barn upplevde denna fina tradition, som hyllar ljuset, det där ljuset.
Det är som ett hål i hjärtat, det fattas mig. Jag försöker att inte tänka på det. Allt jag lämnat. Mina rötter, alla barndomsupplevelser. Så många människor i vår värld som ofrivilligt lämnat sina hem, men jag valde det. Men det är ändå inte ett lätt val.
Jag tror aldrig jag kommer bo i Sverige igen. Jag tror inte det.
Jag känner mig inte hemma där. Men jag känner mig inte helt hemma här heller. Jag känner mig inte helt hemma någonstans, precis som säkert massor med miljoner med andra människor just nu.
Det är runt denna jävla tiden på året, midsommar, som jag tänker mest på det. Annars kan jag bara stoppa undan alla tankarna, jag tänker inte på det överhuvudtaget, bara pressar ner det någonstans, undan. Men det är någonting med ljuset denna tiden på året, ljuset som når in i det mörkaste, den mörkaste delen av mig själv. Det där ljuset, som letar sig in, och avslöjar.
Det där ljuset.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 9.7/10 (3 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Utlandssvensk-varning

Jag lämnade Sverige för att bo utomlands första gången 6 månader efter jag tagit studenten. Jag tog mitt körkort 4 dagar innan vi åkte (lämnade inte rum för misslyckanden, det var helt planerat) och sen åkte jag som au-pair med en svensk familj till Alicante. Det varade i 4 månader, sen trodde jag att jag hade fått nog, och så trodde jag att jag saknade Sverige. 10 dagar hemma och jag var redan på väg tillbaka till Spanien; denna gången Mallorca. Där jobbade jag som städare på ett Ving-hotell i Cala Millor. Det varade i två månader, sen var säsongen slut. Jag var sedan hemma i Sverige två hela månader innan jag flyttade till London med två av mina bästa vänner. Det visade sig vara ett av de bästa besluten jag någonsin tagit; det ett och ett halva året jag spenderade där visade sig vara som man säger på engelska ”a blast”. Efter ett och ett halvt år i London ville jag resa längre bort, och åkte på en resa till Sydostasien- Thailand, Singapore, Malaysia, Indonesien- och slutade upp i Aceh, norra delen av Sumatra, där jag stannade en månad extra utöver de tre planerade. Sen kom jag hem till Sverige igen men det varade inte länge förrän jag var i Afrika- Tanzania och Zanzibar. Eller… åkte jag någon annanstans innan dess? Ja, det är svårt att komma ihåg allt som hände mellan Alicante och nu- Ibiza.
Poängen med denna långa paragrafen är just att hela mitt livs resande och flyttande började i Spanien, och i 12 år flyttade jag och reste runt i världen, tills jag igen flyttade till Spanien för exakt 5 år sedan. Jag har alltså gjort detta i 17 år nu.
Jag flyttade till Barcelona för 5 år sedan efter mycket noggrant funderande. Jag hade lite av en 30-årskris då jag insåg att jag aldrig gett Sverige en ”vuxen chans”- alltså jag hade aldrig bott i Sverige som vuxen, med egen lägenhet, räkningar, rutiner. Så jag gjorde det. I sex månader för att vara exakt, hade jag en underbar lägenhet på Möllan i Malmö. Efter sex månader sa jag upp kontraktet och flyttade in hos min vän (en av mina London-tjejer) och hyrde ett rum hos henne så att jag kunde börja spara inför det STORA PROJEKTET (flytta på riktigt till Sydeuropa. Valet låg mellan Rom och Barcelona).
Sex månader senare, alltså fem år sedan, flyttade jag till Barcelona, för att börja mitt vuxna liv på riktigt. (Att jag valde Barcelona är Ibiza’s fel!)
Det gick över förväntan- kanske inte allt gick som jag hade planerat- men just att jag fortfarande är här, är över förväntan. Med min enorma rastlöshet och konstanta zigenarsjäl som bara vill resa, resa, resa är det ganska otroligt att jag bor på ett och samma ställe. (Ja, jag flyttade över vattnet till Ibiza efter ett år, men det räknar jag som att flytta inom landet, vilket inte räknas för mig!)
Och nu är jag alltså utlandssvensk, officiellt. Jag är inte skriven i Sverige sedan flera år (tack Försäkringskassan för att ni kastade ut mig ur landet; det var faktiskt det bästa som hänt mig, att slippa känna mig så bunden till bidrag och verkligen tro att det ska hjälpa mig- istället höll det mig bara låst i ett Sverige-fängelse där jag trodde att svenska staten var Gud)
Det intressanta med att bo utomlands så länge är att man använder sitt modersmål ganska lite. Det finns inte en stor koloni med svenskar här, som på Mallorca och i Torrevieja. Här pratar jag så klart svenska med mina söner, men vi pratar mest om flygplan och bilar och om vi behöver kissa nu eller senare.
Så när jag träffar en annan svensk vuxen människa på riktigt, inser jag hur dålig min svenska är. Jag pratar mer spanska och mer engelska i min vardag än jag pratar svensk (nivåskillnad liksom då). Jag har börjat låta som detta kända svenskor som bott utomlands hela sina liv; Anita Ekberg etc.
Sanningen är att jag trodde aldrig jag skull glömma mitt eget språk- jag skrattade åt dessa filmstjärnor på TV som hette Victoria Silvstedt och sådant, och hånade dom nästan. Men nu sitter jag i samma båt (är bara inte lika snygg, tyvärr) och pratar som en utlandssvenska. Det tar mig tid och energi att få fram orden, och ibland hittar jag på egna ord, blandningar av två språk. Oftast är det som att jag översätter från engelska till svenska, och det låter bara knasigt.
Bekvämast är det att prata med andra som mig, som har flera språk, som jag kan mixa fritt med, och inte behöva förklara varför jag slänger in andra ord från andra språk.
Idag när jag skrev ett lite mer officiellt email till en svensk myndighet, var jag tvungen att använda Google Translate för att hitta rätt ord att använda. På svenska. Från engelska. Det var då jag insåg allt detta jag just skrev om.
Min son, Pi på bilden, är 3 år gammal, och talar 4 språk. I September när han börjar skolan blir det katalanska också, alltså ett femte språk. Han blandar inte. Det är en gåva att få alla språken installerade så tidigt; det blir inte svårt på samma sätt. Han har alla körfälten öppna, och kan byta mellan språken som en Porsche som snitsar och glider mellan fyra-fem körbanor, utan ansträngning. Pi är min idol.

13346290_1150869014965312_8481868422850148820_o

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (3 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +5 (from 5 votes)

i landet där det finns barn lika blonda som jag

imageI landet där det faktiskt finns barn som är lika blonda som jag!! Det ÄR möjligt!

Landet Sverige. Landet Lagom. Landet Tryggt. Landet Anpassat. Landet Sopsortering. Landet Planering. Landet Måndag-till-Fredag. Landet Helg. Landet Barnfamilj. Landet Säkerhet. Landet Ekologiskt-Glutenfritt-Laktosfritt.. Landet Ät Inga Riskakor. Aldrig Igen. Tills Aftonbladet Säger Motsatsen.

Sverige, jag älskar dig! I små doser, förstås, he he.


 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Juan från Kanarieöarna: Ibiza Karaktärer


Jag gick med min son sittande som en kung på sin tron (vagn) och med min hund troget lunkande bredvid oss när jag fuck syn på denna gamla man som satt på en trappa och vilade sig. Han såg så otroligt spännande ut att jag var tvungen att prata ned honom. Jag frågade ”donde esta la Calle de la Virgen” fastän jag visste att det var gatan jag gick på. Han berättade att han bott på den ökända gatan i 30 år, och att den var bättre förr. Förr hade den mycket mera ”alegria” glädje- den var fylld av bra fiskrestauranger och alla fiskare bodde där. Han själv hade kommit också som fiskare, från Kanarieöarna.
Idag är Calle de la Virgen ökänd för att vara lite ”seedy” och är gay distriktet. Här går alla de stora klubbarnas parader, fyllda med dragqueens och lättklädda dansare under högsäsongen.
Sedan frågade han var jag var från, och då övergick konversationen till svenska. Denna gamla tandlösa gubbe pratade flytande svenska, med norrländsk dialekt!! Han hade bott i Haparanda och Gällivare, jobbat på båtar till Sverige i många år.
Vilken överraskning att träffa Juan som talar norrländska sittandes på ibiza’s mesta gay gata!

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (3 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +3 (from 3 votes)

Carolina Gynning’s Sommarprat om Ibiza

Carolina Gynning är en av årets Sommarpratare i P1, Sveriges Radio. Jag visste att hon hade någon slags koppling till Ibiza, men när jag lyssnade på hennes prat i min iPhone en molnig morgon här på Ibiza medan min fyramånaders son babblade och jag försökte förbereda mig för morgonens yogaklass, insåg jag hur mycket hon hade fastnat för ön under sina besök här. Det var härligt att höra hennes syn på Ibiza och hur hon hade upplevt den. Hon sa att ett hus på Ibiza är hennes dröm fortfarande. Att hon kände som att hon hittat hem när hon först kom hit.

Du, Carolina, jag vet vad du menar. Och det är inte så himla stor grej att flytta hit. Massor med folk som du bor här, jobbar med sina konstnärliga och kreativa grejer, med småbarn som springer nakna och drar i mammas vita klänning medan hon bakar kaka med ingredienser från trädgården. Det är inte lönt att spendera massor med pengar på ekologisk importerad mat- här växer allt, och skiftar med säsongen, i trädgården eller i grannens. Det är ett liv som slutat existera på andra platser- men här har det tagit en annan form. Folk lever ut sin dröm här. Ibiza är en levande dröm som har allt. Särskilt kändisar som vill ta det lugnt. Ingen hajar till direkt när en känd person lever ett vanligt liv här.

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 2.9/10 (22 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: -14 (from 22 votes)

Mamma och Pappa kommer till Ibiza

Mamma och Pappa är på Ibiza. Mamma lagar världens bästa pannkakor och pappa hjälper till med deklarationen. Fantastiskt att få hjälp, att få äta all den mat jag växt upp med, att se hur mina föräldrar älskar min bebis, att få två tidningen RES, att få lakrits och att få allmänt med stöd och support.

Dom är dessutom väldigt självständiga och tar sin hyrbil och åker runt på ön varje dag och gör olika utflykter så jag behöver inte känna att jag måste underhålla dom (vilket är svårt med en tre veckor gammal bebis, man är lite av en zombie).

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Himm ti Skåne pu Julen

Ett besök på Försäkringskassan för att nu gäller det att se till att jag får föräldrapenning och allt sådant där. Men oj vad krångligt. Jag lusläser Försäkringskassans app på iFånen medan jag inte har annat för mig och chockeras lite, efter att ha bott i Spanien i ett och ett halvt år, över ur mycket pengar som bara slängs ut på svenska folket. I Spanien fås det föräldrapenning i fyra månader. Barnbidrag? Vad är det?

Salta S brukade vara något man köpte styckevis. Det brukade vara något speciellt. Nu säljs dom i mass, i lösvikt, på Hemmakvälls enorma lösgodisselektion. Chockerande! Och underbart! Jag åt massor med godis varenda dag under min vistelse hemma för att ta igen förlorad tid.

Mångkulturella underbara Malmö!!!

Julfest med mest gaypojkar och julklappspelet i Västra Hamnen i Malmö.  Sjukt kul, även nykter.

Glass i stora lass tillsammans med brorsdotter och brorson, den obligatoriska glassbomben måste alltid tillverkas när vi ses. Här inhandlas glass på Coop i Eslöv.

Så här fin blev den! Och den åts med sked direkt från fatet och var borta snabbare än du kan säga ”glassbomb”. Mamma och pappa hjälpte också till.

Bara en gång var det lite snöyra. Snöoväder är ju inte så vanligt i Skåne, bara vissa vintrar. Denna verkar vara rätt mild hittills, med mest slask och några plusgrader och allmänt kallt, fuktigt, blåsigt och ogästvänligt i allmänhet. Här på Augustenborg i Malmö efter att ha hälsat på Farmor, 98 år och fortfarande full av envishet.

Men gud så mysigt det är hemma hos alla! Så varmt!!! Husen i Spanien på vintern är rena iglosarna och man lider sig igenom dom värsta tre månaderna av kyla inomhus och elektriska värmeelement och hemska elräkningar. Men man har ju solen i cirka åtta timmar om dagen som kompensation… Men inget slår mysfaktorn hemma hos folk på julen i Sverige. Varmt, ombonat, mysigt och man vill aldrig gå ut igen. Detta är en av mina bästa vänners Carolines fina gran. Hon och Jaden, min gudson, bor här tillsammans med denna granen.

Så kom då julafton och Melonen (min mage) fick sin första julklapp. Jag berättade för Alicia och Alexander att i Spanien åt jag en dag en melon, och det var en vattenmelon. Varje gång jag dricker vatten växer melonen. Så han kallas nu Melon, deras nya kusin, tills han får ett riktigt namn.

Svischar förbi Lund på väg från Eslöv till Malmö. Tågen avgår i tid och alla sitter tysta på tåget och stirrar mer i sin i-pad, i-pod, i-phone….

I Skanör träffar jag min äldsta vän som är inne på sin andra graviditet. Här träffas dom små skånska pågarna officiellt för första gången. Hoppas det blir en härlig vänskap.

Efter en vecka som gick i rasande fart var jag plötsligt på Kastrup och åt den obligatoriska pölsen med bröd och ketchup och senap och rostad lök. Fanns inga röda tyvärr, annars hade jag tagit en sådan. Sen snodde jag en kanelsnäcka med vit gegga på, men det var inte meningen. Baby brains, heter det visst. Men jag betalade för citronjuicen. Vueling till Barcelona och sen till Ibiza. Himma igen, andra himmet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

hur det känns att vara hemma i Sverige när man bor utomlands

Blommorna verkar så välmående och svällande.

 

Så mycket invandrare. Så integrerat. Så mycket fantastisk mat från hela världen. Så blandat. Så balanserat. Så accepterat. I Spanien är de flesta invandrare illegala och säljer skräp och falska Gucci-väskor på stranden med en slags rädsla i blicken och en kutig rygg som för att gömma sig från vakande myndigheter.

 

Det är så gott med Zoegas. Raskens rostebröd. Hemgjord Apelsin- och Aprikosmarmelad. Bregott Extrasaltat. Sydsvenskan.

 

Det är både sorgligt och roligt att träffa Farmor. Hon är 97 år. Jag ser hur jobbigt hon har det, att det gör ont, att hon får hjärtklappning, att hon blir andfådd. Samtidigt känns det som hemma att vara hos henne.

Det är också väldigt roligt att se att hon snappat upp Iphonen. Hon tar sin telefonbok och säger att ”så här ser ni ut allihopa! Det är så töntigt! Det är inte bra för er hälsa att sitta där och peka hela dagarna!!”

 

Jag fullkomligt älskar det stilla sommarregnet. Ärligt. Det är det jag saknar mest. Att det blir en paus i hettan. Men det blir det inte i Spanien. Här blir det inte en paus i regnet. Ibland.

 

Rosorna efter regnet är så vackra och doftar så underbart att jag bara måste stanna och andas och beundra.

 

När man känner sig lite sjuk och krasslig, är det tryggare att vara hemma hos mamma och pappa. Fastän dom befinner sig på spa i södra Polen, känns det bättre att vara hemma i deras lägenhet med en film, Strepsils som man tagit sedan barnsben som lindrare mot ond hals, och vilken lycka att hitta mammas hemlagade kycklingsoppa infryst i portionsförpackningar i frysen!!!

 

Nya chanser, nya starter. Sverige känns fullt av möjligheter. Regn, ja, men möjligheter av andra slag. Organiserat. Tillgängligt. O-krångligt. Hjälpsamt för den som väljer att följa reglerna.

Jag är tacksam.

 

 

Och jag älskar svenska matbutiker. Speciellt Mäster Livs på Gamla Väster i Malmö. Allt är bara så underbart. Det finns så mycket ekologiskt och så mycket internationell mat. Det är så organiserat och rent och fräscht. Jag hittar precis allt jag vill ha, och lite till. I Spanien är det värre. De är lite mera traditionella med sin matkultur. Sverige har öppnat sina dörrar, om än tveksamt, till den internationella maten, och nu kan vi hitta precis allt. Jag önskar svenska matbutiker kunde vara EU-standard.

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)