Detta är en resblogg. Det betyder att det är en blogg för en resa som ganska snart kommer att ta fart. En studieresa till Israel.

” En studieresa till Israel???” tänker ni ”vad kan man studera där? 2000 Ã¥r av grannfejder??”. Svaret pÃ¥ den frÃ¥gan är:

Precis!!!

Eller inte riktigt. Målet med resan är att studera något så svårt (och samtidigt så flummigt) som Interreligiösa relationer. Det vill säga, hur man handskas med den religiösa andra.

Låter det fortfarande flummigt? Ja, det gör det, varför frågar jag ens. Okej, det var skolboks-versionen (nej, jag skojar inte, det här är den versionen som står som kursbeskriving), nu tar vi den lite mer verklighetsförankrade.

Människor tycker inte om människor. Människor är kaotiska, konstiga, har märkliga vanor och tror på konstiga saker. Människor tycker om sig själv. De tycker om folk som har samma vanor, pratar på samma sätt, lever i samma värld och har samma tros-system som de själva. Nu är världen så klokt inrättad att den inte tänker ge människor vad de vill ha utan vad de faktiskt behöver. Andra människor.

Religionen har alltid varit ett sätt för oss att lära oss handskas. Handskas med motgångar katastrofer och den ständiga besvikelsen att världen inte är särskilt perfekt. Det finns tillexempel andra människor i den. Därför finns det, och har alltid funnits, ett behov inom alla religioner som växer sig större än den klassiska introverta sekten att ge sina medlemmar verktyg för att kunna handskas med och acceptera andra människor. Att acceptera vad som inte riktigt är vad man är van vid.

LÃ¥t oss ta ett exempel.

Islam

Inom islam finns i stort sett från början en föreställning om Bokens Folk. De som inte helt och hållet hade rätt, men inte har helt fel heller. Ibrahim och Isa (Abraham och Jesus) var också profeter, men deras uppenbarelse var inte riktigt lika perfekt som Muhammeds. Men den var, som sagt, inte helt fel heller. De var Bokens Folk. Men islam spred sig. Ganska snart stod man vid Indiens gräns och var tvugna att handskas med ett folk vars trossystem inte hade det minsta med den egna religionen att göra. Inga gemensamma profeter gick att hitta och hinduerna påminde mest av allt om de polyteister Muhammed hade förbannat så hårt i förislamska Mecca. Vad skulle man göra för att Handskas? Svaret blev enkelt, vidga innebörden av Bokens Folk. Hinduerna hade ju också en bok, eller hur? Bhagavad gita var ju också en uppenbarelse. Plötsligt kunde man förhålla sig till sina grannar, inkludera dem i sin världsbild.

Man hade lärt sig att handskas.

Israel är en plats där tre religioner försöker lära sig handskas idag. Nå, inte alla är särskilt inresserade av att lära sig förstå sin granne, att inkludera den andra människan i sin värld, men för tillräckligt många är detta en av de viktigaste processerna i deras liv. Att lära sig handskas.

Det är vad jag vill Studera.