När det norska lågprisflygbolaget Norwegian har presskonferens i Köpenhamn i morgon väntas ämnet vara en långdistanslinje från den danska huvudstaden med trafikstart nästa vinter.  Uppgiften kommer från den danska branschsajten Checkin som också tror sig veta vilken som blir linjens destination i andra änden, nämligen Florida.

Sedan tidigare är det klart att  Norwegian ska flyga från Stockholm och Oslo till New York och Bangkok med start i slutet av maj.

Det norska flygbolaget har tvingats hyra in gamla Airbusplan sedan leveranserna av Boeings Dreamliner gått i stöpet på grund av tekniska problem med flygplanets batterier. Om Dreamliner är redo för att flyga när det blir premiär från Köpenhamn återstår att se.

Spanska Abertis, världen största vägtullsoperatör, överväger att sälja hela sin flygplatsdivision där Skavsta flygplats är ett av innehaven. Detta enligt uppgifter i dagens Financial Times. Redan tidigare är det känt att Abertis vill se en annan ägarlösning av Skavsta, vilket jag tidigare tagit upp på bland annat denna plats.

Men nu är det alltså aktuellt för Abertis, som enligt Financial Times är hårt skuldsatt efter stora köp av vägtullar i Latinamerika, att helt lämna flyget. Är detta bra eller dåligt för Skavsta och minoritetsägaren Nyköpings kommun som hamnat i ett svårt läge när Abertis krävt att kommunen ska ta ett större finansiellt ansvar, bland annat inför en 100-miljonersinvestering i en ny asfaltering av landningsbanan?

Sannolikt bör det vara lättare att finna en potentiell köpare till hela Abertis flygplatsdivision än till enstaka flygplatser. Riskkapitalbolagens infrastrukturfonder, som till exempel det Wallenbergrelaterade EQT, skulle kunna vara intresserade, men det förutsätter att flygplatserna har bra kassaflöden och att det går att göra samordningsvinster i verksamheterna. Här finns nog ett stort frågetecken.

För en av Abertis flygplatser, Cardiff, ser lösningen ut att bli att den walesiska regeringen tar över ägandet. Något liknande intresse för Skavsta från den svenska statens sida är uteslutet. Det är bara för Nyköpings kommun och Skavsta att hoppas på att en vit riddare ska dyka upp.

Det ser trots allt ut som att dansken Fritz Schur blir kvar som SAS ordförande. Till den danska affärstidningen Börsen säger Schur att han har bett valberedningen i SAS om besked om den inte vill ha honom kvar.

Nyligen meddelade Schur själv att ha inte vill förlänga ordförandeskapet i dansk-svenska Postnord. Hans ambition är också att sitta kvar som ordförande i det danska energiföretaget Dong.

Krav på en förnyelse i SAS styrelse har kommit från flera håll. Det har bland annat påpekats att styrelsen saknar krafter med flygindustriell kompetens. Jag har i dessa spalter sagt att SAS skulle behöva en omstart efter den traumatiska räddningsaktionen i november förra året och att det borde gå ut över bolagets högsta ledning med Fritz Schur och förste vice ordföranden Jacob Wallenberg i spetsen.

Om Schur även fortsatt har ägarnas förtroende blir det intressant att se hur Wallenberg ställer sig till en fortsättning, inte minst med tanke på den skandinaviska balansen i bolaget.

I vart fall kan vi avskriva Marie Ehrling som ordförande i SAS sedan hon i förra veckan åtog sig att leda styrelsen i Teliasonera.

Redan förra året var Schur på väg ut från SAS styrelse och det spekulerades om att även Wallenberg gick i liknande tankar. Andre vice ordföranden norrmannen Dag Mejdell stod då på tur att ta över ordförandeskapet men av det blev det intet sedan dansken och svensken lagt sina kort.

Det är frid och fröjd bland de så länge och hårt prövade aktieägarna i SAS. Efter en rekommendation av aktien från Citigroup om höjd riktkurs till 15 kronor har SAS rusat flera dagar i rad. Och det är varken något konstigt eller mystiskt med det. Om SAS kan vända utvecklingen är potentialen stor, riktigt stor. Men potentialer finns det gott om här i världen. Det gäller ju också att genomföra och leverera och att hantera en omvärld som inte alltid fungerar som man vill.

Ett riktigt olyckligt och onödigt inslag och som hotar att förgifta det interna klimatet i SAS i ett redan ansträngt läge är den senaste tidens avslöjanden om de extralöner på totalt 14 miljoner kronor som gått till 18 SAS-chefer i Sverige, Danmark och Norge. Allt för att de skulle stanna kvar i företaget och genomföra det stora besparingsprogrammet.

Jag har här på bloggen kommenterat saken tidigare och tycker inte att det är särskilt konstigt med denna i storföretag väl beprövade metod för att nå ett mål. Men tillvägagångssättet är en katastrof.

Hur tänkte de i koncernledningen när de skrev under de här sockrade avtalen till nyckelpersonerna mitt under höstens samtal med de inblandade facken om de tuffaste nedskärningarna i företagets historia? Tänkte de över huvud taget? Jag är inte så säker på det.

För en vd eller finansdirektör med excelarkens kolumner ständigt för ögonen är lönepåslagen en icke-fråga i sammanhanget då hela räddningsaktionen handlar om mångmiljardbelopp och företagets fortsatta existens. Men vad ledningen uppenbarligen underskattat är det symbolvärde som en sådan här affär får om den döljs och senare kommer i dagern.  Bumerangen kommer vinande med full kraft.

Ansvaret för den uppkomna situationen faller tungt på HR-direktören Henriette Fenger Ellekrog som är bolagets högsta kommunikationsansvariga. Det är inte helt ovanligt att HR-chefer har ansvar för kommunikationen i företag fastän sysslorna egentligen inte alls har med varandra att göra och kräver helt olika kompetens.

I ett publikt och medialt bolag som SAS är det lika galet som väl snålt att lägga samman de båda positionerna i en. Alternativet är att ha skickliga kommunikatörer som rådgivare. Här tycks de dock ha lyst med sin frånvaro. En kommunikationsexpert hade insett symbolvärdets betydelse och agerat på ett tidigt stadium. Han eller hon hade sett till att det förblev en icke-fråga under processens gång genom att låta Rickard Gustafson förklara för de fackliga motparterna om nödvändigheten av att säkerställa kompetensen i företaget under den omfattande omorganisationen.

Enligt uppgift har de fackliga organisationerna träffat SAS-ledningen i dag på eftermiddagen på Sky City på Arlanda för att tala ut om saken. För SAS skull, och för de nu så glada aktieägarnas skull, får man hoppas att Gustafson kan återupprätta något av det förtroende som han haft i organisationen.

Men det finns åtminstone ett par i SAS-ledningen som är djupt ifrågasatta, däribland den som ska vara bolagets kommunikationschef. Och apropå inbesparingen: Enligt årsredovisningen för 2011 uppbar Fenger Ellekrog en lön på närmare fem miljoner kronor. Det är väl i runda slängar vad hela ledningsgruppen i Norwegian tar ut, för att nämna ett företag som SAS numera jämför sig med.

Samtidigt som det i dag har avslöjats att en grupp mellan chefer i SAS fått extralöner för att inte lämna företaget under höstens krisarbete i bolaget släpper SAS trafikrapporten för december månad. Om det förstnämnda är uppseendeväckande mot bakgrund av alla de besparingar personalen tvingats gå med på innebär dagens trafiksiffror ingen större dramatik. SAS tuffar på.

Passagerartillväxten är modest (2,4 procent jämfört med december 2011) och enhetsintäkten ökar marginellt (0,3 procent). Den senare rapporterar SAS med en månads fördröjning och mäter således utfallet för november. Viktiga komponenter under den här perioden var novemberveckan då SAS var nära konkurs och julhelgernas få arbetsdagar vilket sannolikt har dragit ner affärsresandet något jämfört med 2011.

En jämförelse med de siffror som Norwegian redovisat visar att det norska bolaget haft en, relativt sett, klart bättre utveckling under perioden än SAS. I november ökade den totala enhetsintäkten (RASK) med 5 procent för Norwegian medan den så kallade yielden, som avser enbart biljettintäkten, stigit med 6 procent för Norwegian mot -0,1 procent för SAS.

För december spår SAS en positiv utveckling för yielden och en något negativ för den totala enhetsintäkten (RASK). Norwegian har redan släppt sina siffror för december och enligt dessa fortsätter bolaget att förbättra såväl yield (6 procent) som RASK (5 procent).

SAS har vid en direkt jämförelse avsevärt högre enhetsintäkter än Norwegian, men i gengäld betydligt högre enhetskostnader, vilka dessa månadsrapporteringar inte förtäljer något om. Vad det slutliga resultat blir är således något som inte avslöjas förrän i kvartalsrapporterna.

För SAS del blir 2013 oerhört intressant hur mycket besparingarna biter på enhetskostnaderna. Vad gäller marknadsläget framöver i den globala ekonomin upprepar SAS budskapet om en fortsatt stor osäkerhet.

Och så några ord om de hemliga bonusarna.

SAS har enligt tidigare uppgifter försökt att få ner kostnaderna i marktjänsten, SAS Ground Handling, för att underlätta den försäljning av verksamheten som måste till för att SAS ska komma upp i de tre miljarder som utlovats. Det kan säkert vara så att en del mellanchefers insatser har varit nödvändiga här för att kunna genomföra hela det omfattande sparprogrammet, 4XNG. Och för att de inte skulle dra har Rickard Gustafson tvingats gräva upp lite morötter. Men det är förstås väldigt olyckligt att det har skett och att det uppdagas nu i detta oerhört känsliga läge.

SAS mångårige chef för investerarrelationer Sture Stölen lämnar SAS efter 20 år i bolaget och som dess IR-chef i 13 år. Tjänsten kommer inte att tillsättas på nytt utan delas upp mellan CFO, head of treasury och relations management.

Sture Stölen har suttit i händelsernas absoluta centrum i många år. Det han inte vet om SAS finanser är inte värt att veta.

Som väntat var det inte så mycket nytt i dagens bokslutsrapport från SAS för det förkortade bokslutsåret 2012. Förhandlingar om försäljning av marktjänsten (SGH) och Wideröe pågår således fortfarande.

SAS tar redan nu en stor del av omstruktureringskostnaderna, 1 miljard, för den omfattande krisplanen. Det gör att resultatet landar på en dryg miljard i förlust. Resultatet före dessa och andra engångsposter var dock positivt, 328 miljoner kronor.

Med lägre kostnader som en följd av krisplanen räknar SAS med att göra en vinst nästa räkenskapsår, eller 3 procent i ebit-marginal. Det första kvartalet, november-januari, väntas dock ge ett kraftigt minus eftersom dessa månader är resultatmässigt svagast på hela året.

Först ett rejält motlut alltså, innan SAS kan se ljuset bortom krönet. Såvida inget annat oförutsett inträffar förstås, vilket det ofta gör i flygbolagsvärlden.

Jag noterar också att estimatavvikelsen för pensionerna ökat med 1 miljard kronor till 13 miljarder kronor. Men nettoeffekten av den nya framförhandlade pensionsavtalen blir att 8,9 miljarder kronor ska tas mot koncernens eget kapital per den 1 november 2013 (tas inte mot moderbolaget SAS AB:s eget kapital). Koncernens eget kapital ligger nu på 11,2 miljarder kronor, vilket betyder att det med dagens siffror skulle minska till blott 2,3 miljarder kronor.

I morgon presenterar SAS resultatet för bolagets förkortade bokslutsår 2012. Jämfört med den senaste kvartalsrapporten är det endast oktober månads verksamhet som ska läggas till det som vi redan vet efter nio månader då SAS redovisade ett nollresultat efter skatt. Dessutom har SAS redan kommunicerat att cirka 1 miljard kronor kommer att belasta årets resultat i omstruktureringskostnader.

Intresset kommer främst att riktas mot de utlovade avyttringarna av verksamheter vilka ska inbringa sammanlagt 3 miljarder kronor. Det handlar om det norska regionalflygbolaget Wideröe, SAS Ground Handling (marktjänsten) och flygmotorer.

Om vd Rickard Gustafson vågar säga något om framtiden annat än i väl inlindade fraser är väl däremot ytterst tveksamt.

Swissair, Sabena, Alitalia, Austrian, SAS – gamla statliga flygbolag som gått under eller haft nära-döden-upplevelser och räddats av stater kan radas upp. Nästa bolag som står inför en liknande prövning är spanska Iberia.

Det numera privatägda bolaget gjorde närmare 2,5 miljarder kronor i förlust under årets nio första månader och trafiksiffrorna för november gjorde ingen glad, en nedgång med knappt 6 procent vilket återspeglar den ekonomiska krisen i Spanien.

Iberia står nu inför en nedbantning av såväl personal som flygplansflotta. 22 procent av personalstyrkan, eller 4 500 anställda, tvingas gå vilket föranlett kabin- och markanställda att hota med strejker i december inför det stora julresandet.

British Airways samgående med Iberia i International Airlines Group framstår knappast som ett lyckokast. Medan britterna kan luta sig mot sin dominerande ställning på Heathrow och dess stora transatlantiska trafik har spanjorerna haft svårt att hävda sig i konkurrensen på sin nischmarknad, Sydamerika. Med förlusterna i Iberia rapporterade IAG en vinst på blott 150 miljoner kronor efter tre kvartal.

IAG:s vd Willie Walsh, tidigare vd för British Airways, vill köpa det spanska lågprisflygbolaget Vueling där Iberia redan är delägare. Samtidigt håller man på att lägga en stor del av Iberias Europatrafik i en separat lågkostnadsenhet, Iberia Express.  

Måtte han ha bättre lycka med Iberia än vad SAS hade med Spanair.

Skavsta flygplats hotas av nedläggning. Så lyder krigsrubriken.

Jag blev intervjuad i gårdagens nyhetssändning av SVT:s Östnytt om hur frågan ska lösas, och den är delikat.

Bakgrunden är att Skavsta aldrig har gått med vinst, ett bekymmer som delas med alla andra kommunala flygplatser i Sverige. Nyköpings kommun sålde flygplatsen till brittiska flygplatsbolaget TBI 1998, som senare i sin tur blev uppköpta av spanska Abertis, en jätte som förutom att äga och driva flygplatser även är verksamma inom telekom.

Efter 14 år tycks ägaren alltså ha resignerat inför de eviga förlusterna och vänt sig till kommunen som sitter kvar med en minoritetspost på 9,9 procent.  Det finns förvisso andra flygplatsbolag som potentiella köpare men en försvårande omständighet är att det irländska lågprisflygbolaget Ryanair fullständigt dominerar flygplatsen, och Ryanair är precis inte känt för att släppa till några kronor i onödan.

Utsikterna till vinst är därför försvinnande små. Och vem vill då ta över?

För kommunen är läget extra känsligt då EU har ögonen på de kommuner som stöttar sina flygplatser med offentliga medel. Det kan betraktas som otillåtet statsstöd.

Länk till inslaget i SVT Östnytt:

http://www.svtplay.se/video/815662/29-11-19-15/?tab=undefined&sida=1