På Michels soffa sover en kille som heter Jason,  han har sovit där nu i sex veckor.
Det är en liten brun läderskinnsoffa tvåsits. Jag frågade M vad gör Jason här igentligen?
M skrattar och svarar jag vet inte riktigt men det är dax att han skaffar sin egen lya nu!

:Ja visst men det sade du ju för tre veckor sedan ju?

Ja vet ja vet (skrattar M) men vad ska jag göra då slänga ut honom?

Jason är trettiotvå och har bott i Panama i fyra år jobbat med att sälja hus till rika amerikaner men nu så sovar han på din soffa va, är det så?

                                                     ( Jason är tokrökt)

Its sick dude (säger M , skrattar och vinklar handflatorna uppåt med höga axlar)!

Igår så skulle M  ha fotokurs med mig så vi tog den ”nybyggda” gondolliften upp till Santo Domingo.
Detta var Medellins farligaste område innan kabelliften byggdes och med tanke på att Medellin var klassat som världens farligaste stad så var det nog ganska farligt här uppe!

(alla säger olika, vissa  Johannesburg andra Kingston, farligt var det iallafall)

Just nu så  investeras det mycket  pengar i skolor och utbildning här i Medellin överallt i Metron eller i gratistidningarna så ser man sloganen ”mera kunskap mindre våld”.

Metron byggdes för att människorna här skulle kunna ta sig in till citykärnan så de kunde jobba och gå i skolan , Santo Domingo ligger uppe i bergen så de var liksom fast där som en isbjörn på ett isflak kanske, de har även byggt ett stort bibliotek som de har lagt precis dar man kliver av liften.

Missförstå mig rätt när jag säger att man undrar vad biblioteket gör där?

Byggnaden är ritad av någon mästarkonstnär/ arkitekt och fasaden är klädd med djup marmorsvart färg med fyrkantiga guldsömmar utanpå,  formen påminner om globen fast med kanter på , biblioteket ser väldigt trendigt ut!

Runtomkring biblioteket så hänger elkablarna och tvättsnörena  i klasar och det är inge lite kabel:  om ni tänker er en trött gammal farmor som har ont i ryggen, så hon går  framåtlutad  ungefär så  ser det ut överallt här uppe man funderar på,  när går kabeln/ linan av?

Bredvid oss har en buss precis stannat, bakom bussen sitter en liten  pojke på en cykel och i bussen så har han spänt fast ett rep, i andra änden på repet är det ett handgjort trähandtag och på detta sätt så kan han  också färdas eftersom han förmodligen inte har råd att betalla.

:Nej nu tar vi en öl säger M

:Men vi skulle ju fota säger jag

M)Vi kan fota samtidigt som vi dricker öl

J) Jaha, gött!

Vi beslutar oss för att  hålla oss hyfsat nära metron för man kan känna att det är lite rotigt kvarter!

Vi snubblar in på en lite smalare gata som pryds av fruktstånd, barer, gamla enarmade banditer, barn, hundar några herrar som spelar poker en kyrka fyra nunnor och en full solodansande gubbe!
Den första baren till höger spelar lugn salsamusik  så vi smyger lite närmare för att ”kolla läget”!
En tandlös Colombian ropar in oss och bjuder oss på två pilsen samt presenterar oss för hans 15 åriga dotter, Carolina..
Efter att vi hälsat och presenterat oss så vill han gärna höra hur söt Carolina är för han är väldigt stolt, jag och M säger artigt på alla spanska ord vi kan att Carolina är ju löjligt söt hon.
Efter varje gång vi sagt att hon är söt så nickar han tar en klunk öl, skakar hand och ler så mycket han bara orkar.
Han heter Jose Gonzales och innan Gondolliften byggdes så var han arbetslös men nu så jobbar han i Poblado som gatuvårdare och efter jobbet så sitter han här och dricker sina ”cervizitas” förklarar han SAMTIDIGT som han skakar min hand så hårt han kan och frågar M om Carolina är söt?

Bredvid vårt bord så sitter en annan kille och dricker öl med sin lilla dotter i knäet hon har en röd stickad mössa på sig och bär en rosa t-shirt samt hängselbyxor, jag får intrycket av att denna killen är både rädd och farlig.

I baren jobbar två unga grabbar som hela tiden gör peacetecknet med pek och långfingret (de har väll sett det i någon amerikansk film tänker vi och gör peacetecknet tillbaks  Å vips så står det fyra nyöppnade öl på bordet, oj då!

Efter att vi druckit upp ölen så går vi runt i kvarteret och pratar med lite folk och har den såkallade fotokursen.

Vi träffade bara positiva, levnadsglada människor under vår visit men det är ett tufft område alltså det må vara säkrare men riskfritt är det inte.

Jag åker nog imot havet snart sade jag till Julia…

Hon stängde genast ner msn och sköv datorn imot den andra sidan av det runda köksbordet samtidigt som hon svängde öronen framåt och lutade halsen och huvudet imot mig, vilket fick henne att påminna mig om en jakttax.

Sedan så sade hon frågande: men du är ju en del av familjen nu?

Hon sitter där kort och söt på en stol i köket, sjutton år gammal med kolsvarta vattniga ögon, sin runda lilla mun med ett rosrött läppstift.

Hon sitter där och har precis avslutat läxan och ska chata lite innan läggdax, porque??? (varför)

Jag hade massor av bra kommentarer förbereda men de liksom försvann det jag får fram är att jag gillar universitetet och jag tycker mycket om er men jag är sugen på att se mera av Colombia, just nu så känner jag ju bara Medellin!

Det är svårt att förklara en colombianska,

Om man säger någonting så har man lovat och då räknar de med det, de hatar lögnerna, de glädjs lika mycket åt att få äta middag tillsammans som att få lyssna på en sång, titta på en amerikansk novell eller hjälpa mig med läxan

Deras kolsvarta hår använder de som ett slags verktyg för att få sin vilja igenom!

Om jag säger:

Jag skulle vilja lära mig dansa salsa, så drar de undan fåtöljen och säger, VAMOS?

: Då spolas livet snabbt tillbaks och man minns genast att det var ju svensk jag var och inte colombian så man rodnar ju lite, samtidigt som man på sin bästa svenska får fram: inte nu alltså men gärna sen, jag ska bara…..

Men de förstår inte, plus att de är även förolämpade, där står de med öppna armar, du sa ju att du ville lära dig att dansa, vad är problemet?

Monica frågade mig också men då halvljög jag och sade att jag åker vidare i oktober eller november, eller jag ljuger ju inte jag bara drar ut lite på sanningen. 13-14 eller 15:e oktober så åker jag mot kusten om tre veckor.

Jag har forskat lite i kustbyn Nuqui, Choco (googla Nuqui photos) men just nu så har jag två nya varianter på gång:

nr 1: Börja uppifrån och färdas längst kusten neråt (det populära valet)

nr 2: Ta en månad i Cartagena då får jag ”tjyvsmaka” på havet och ett rejält miljöombyte i en minst sagt inspirerande stad samtidigt som Cartagena har ett universitet så jag kan fortsätta läsa spanska (det är det som är trixet)…

Ska köpa mig en kamera också så det blir lite ordning och reda, som sagt ska börja skriva en jädra massa godis här men jag måste ju komma i fas först!

Fas först- skriva sen som Daniel skulle ha sagt det (fast med andra ord)!

Gymmet jag tränar på ligger precis bredvid universitetet, det är inte det allra ”flashigaste” men ungefär topp tre.
Man kör in med bilen till en parkering innanför ”murarna” samt ger sitt fingeravtryck för att den lilla knähöga silverdörren skall öppna sig.

Det är uppdelat i olika sektioner, Pilates, Cykel, Vikter samt olika klasser.
Klasserna hålls på en slags träplatå med en lång, bred spegelvägg framför,  snett bakom denna klockan 19.30 ungefär så ligger viktsidan och till höger pilates/ cykel.
Det finns en klass som är väldigt populär bland tjejerna, en dansklass,  Rumba med tropiska rythmer.

Av någon anledning så är alltid viktsidan överfull med killar från Rumbans början till dess slut, jaja det är väll säkert en tillfällighet?

I mitten av lokalen så är det som en fyrkant med fria vikter inuti, här avslutar killarna alltid med ”pullups” och ”dips” det som fashinerar mig är,  att det är som om det skulle vara en oskriven regel,  ”tar man sig ända in till fyrkanten ja då ska tröjan av”

Något annat som också skiljer sig lite ifrån bl a Sverige är ”knarkkungarnas flickvänner”? 
       Flickorna tränar i så lite kläder som möjligt, oftast bh och cykelbyxor fast i en färgglad kolör. Från att de stiger ut ur bilen till att de stiger tillbaks  in i bilen så håller deras  livvakter ett öga på dem ( skrev han livvakter???)   jepp

Dessa tjejerna har inget fet på sina kroppar överhuvudtaget, nähej, varför det då?

Vad vet jag?, men snacket går såhära:

De ska väll vara glada att det är så stor efterfrågan i pojkvännens branch, vad skulle de annars ha, ingenting, just det!!!
Å det är också vad som händer om de börjar äta godis eller inte tränar ordenkligt, då byts de ut mot en annan Barbiedocka och det är de medvetna om.
Just nu så får de ju köpa vilka kläder de vill och vill de matcha sina silikonbröst med en härlig silikonröv så är ju detta inget problem.
Se men inte röra är det ju sagt men jag vete fan ja, stora livvakter är det?

Hola!
como estas, bien o no?

Detta säger man när man träffas om man är inne i ”klicken”, sedan så svänger man tummen i takt med munnlädret, tummen upp,bien  å tummen ner, no. Det gäller att synka tungan och tummen annars går det åt helvete!

Ja, vad kan jag mera då för sofistikerade knep?

Arriba, Abajo, acento, adentro, upp, ner, mitten, inuti!
I detta fallet så är det shotglaset som svänger uppåt och neråt innan man avslutar med att svepa!

Ja det var ju katastrof igår, ojojoj:

Vi satt på ”skybar” först ett ställe med bar himmel och dj det var bara så ”posh”!
Vi hade diskussioner om centralamerika och Colombia om att nu är det ju rätt läge att ”slå till” den ena visste mera än den andra!
5 minuter efter att jag svept min första Tom Collins så tror jag fan att jag ”för ett kort ögonblick” var den som helt klart visste mest runt bordet, jag visste  allt…

Blå figursydd Italiensk ”miu miu” skjorta, vilken jävla mästare man var!!!

De flesta andra riddarna runt det runda bordet bar vita skjortor med spetsiga kragar vi hade sånn stenkoll på Colombia, resande samt våra rustningar så vi hade liksom inte tid att prata med bordet bredvid  (fullt av vackra singeltjejer) nej!!!!  det fanns inte tid för impulsivitet, det var nästan så mitt lillfinger pekade rakt ut när jag ”dängde imig ”en Singapor Sling (fy fan för mig)!

Efter skybar så tog vi en taxi till ”barrio Colombia” skulle gå in på två ställen men båda var fulla, gick då in på ett tredje tröstställe, Karma, bara för sakens skull faktiskt.
Eftersom vi tidsmässigt  låg dåligt till så kom jag fram till att nu måste vi faktiskt dricka,vi  beställde drinkar med smirnof plus något annat i och svepte dem, skönt!
   Sedan så skulle jag passera det trånga dansgolvet för att ta mig till toaletterna, när jag gör detta så ”råkar” jag stirra en het tjej i ögonen detta ”råkar” hennes kille se och börjar att kasta is på mig och skrika: hey gringo!, hey puto! vi beslutar oss för att gå.

Tillbaks i Parc lleras tio minuter senare så har klockan blivit 02.30 och det börjar bli bra på ”innestället” OZ, dit drar vi, LÄTT!

Men på OZ får man bara gå in med damsällskap och det har vi ”slarvat” bort för länge sen.
Vid det här laget så är vi endast tre riddare kvar så vi tar en två varv runt Lleras för att hitta en potensiell trio?
”den som söker skall finna”
, tycker man ju faktiskt, eller hur? men så vart inte fallet istället så fan vi ett riktigt bra kebabställe precis bredvid, La Recova det kan jag verkligen rekommendera…

Idag har jag köpt mig en riktig karta om Colombia samt har börjat planera min resa till kusten, jag vet inte än om jag läser klart denna kursen (3veckor till) eller denna samt en till totallt (7veckor till) det vore ju bra att läsa 7 veckor till men det är ju mycket som vore bra.

Vet inte heller om det bär av mot Atlantico kusten eller Pacifico kusten det beror på det?
För att bara snabbt visa lite riktlinjer som visar skillnaden på de två alternativen:

Över Panama (Atlantico)                                   
Fest
Turism                                                                                                                                                 
Dykning                                                          
Historia, vackra byggnader etc…                     
Vackert (ja självklart)                                                                                                   
NEGATIVT:
Lite mera stölder (turism), Paramilitär                                                                                        

Under Panama (Pacifico)
Svåråtkomligt i dagsläget, båt eller flyg
Orkideer, valar, öde stränder, tätregnskog,
Surfning (egna vågor ej exploaterat än)
dykning, delfiner, sköldpaddor osv..
Vackert (ja självklart)
NEGATIVT:FARC samt svåråtkomligt (är detta negativt)

I mitt huvud så ska ju jag till Pacific Coasten om det så blir det sista jag gör, men jag är inte klar med denna resplanen än, det kommer ta några veckor till plus att jag måste köpa mig en kamera för den pajade ju i en våg i Puerto Escondido har inte tagit ett kort på 2 månader, skäms!

Drick nu inte med lillfingret utåt nästa gång ni svidar om, haj haj hammarhaj!

Hej!
Idag är det ”La dia de amor y mistad” här i Colombia d.v.s. alla hjärtansdag och idag ska vi ut och kika lite tänkte vi!
Har inte riktigt full koll på vilka vi blir än men det jag vet är att:

Juan Fernando den nya ”rektorn” på EAFIT har fest i sin lägenhet

Mikael spelar på ”The Barking Spider” ikväll med sitt nya band ”Crossroads Bluesband”

Carlos (som hjälpte mig med mitt boende) ska ut med vänner

Charles Moore (en kille som undervisar engelska här) han har besök ifrån England

Samt en jädra massa utbytesstudenter, eller folk som studerar spanska här bla:
Dave(england) Ben Harper (Schweitz) Några danska tjejer, Tovi och Stefan ifrån STHLM båda 35år William (Florida) osv…..
Detta är en stor helg att gå ut på, det ska bli riktigt roligt!

Det svåraste för mig  är att jag måste sova innan för då blir det roligare, vi ska mötas vid Parc lleras runt tio tiden men detta är ju liksom inte ”Värmland”, naj naj naj, jag vill ju liksom kanske ta en bastu vid sjutiden då, dricka tre öl,skrocka livet, duscha och vara laddad runt tio?

Det som händer då är att runt 01.30 när det börjar bli riktigt roligt, så ligger jag inne med en ”svensk öldrickar mentalitet” och är redo att äta en hamburgare och gå hem.

Längst kusterna så är det annorlunda där är det ”all about being melow” man badar lite och tar en bira, äter lite och lite hängmatta.
Jag anseer mig väll vara mer eller mindre ett proffs på beachlivet men i staden råder det andra rutiner…
SJÄLVKLART så kan man ju betee sig hur fan man vill tänkte jag skriva (skrev jag) men det är roligare om man är närmare nyvaken istället för överladdad runt tio.

Det är en nyöppnad nattklubb i ”Barrio Colombia” som vi kanske ska till senare på kvällen, grejen är bara att killar kommer bara in med partner, tjejer därimot kommer och går som de vill.
Deras koncept är lite att de vill ha ett överflöd av tjejer därinne!
Jovisst det tycker ju jag är fett, SÅKLART, men om ni skrollar uppåt igen så ser ni ju ganska klart och tydligt att det var visst mest killar i detta sällskapet, helvete .

Hej! Ikväll hade jag en plan, jag skulle till Michaels lägenhet vid ”calle 10″ mitt i smeten för att han  imorse kom tillbaks ifrån USA eller så skulle jag till gymmet ”Santillana” och träna mage.
Jag beslutade mig för att gå till Santillana och spara Michael till en fredag.
Jag passerar och hejar på vakten Rolando (Buenas Tardes Rolando, que mas?) som kontrollerar alla som åker/ går in och ut till Riobamba, kvarteret där jag bor.
Har precis blivit utsläppt genom grinden, har mataffären/ kedjan ”Pomona” framför mig och gymmet i vänster riktning när jag börjar fundera på om jag har blivit en robot?

Ja ni vet någon som går upp äter, studerar sin spanska flitigt, går till gymmet, duschar och går in på facebook, ni vet, jag vet att ni vet!

”Pratar lite med mig själv, så som mamma, Siwan brukar göra när hon flummar runt i svampskogen”, går sedan med ett struts-leende på läpparna rakt fram!
Köper 6st Club Colombia öl, en ask psysalis (liten gul frukt som i nödfall används på restauranger i  Sverige och Norge när kocken är bakfull eller uttråkad), en munskölj och en papaya!
Går hem öppnar en Club Colombia, låser dörren, klickar upp I-tunes i datorn och sätter på Le voyage de Penelope med Air och ungefär här är vi nu!

Igår började min nya spanska, kurs två!
Har en ny lärarinna i 35-40-års åldern, Maritza Galitzo!
Maritza (jävlar va svårt det var att skriva då) är konstnär och har ett underbart kroppspråk, hon är överallt samtidigt.
Mina nya kamrater är Dave ifrån London och William ifrån Florida.
Vet ju nästan inget om dessa människorna än? men vilka är de då?

: Dave är 28 år gammal drar till nya Zeeland och Australien om två månader efter Colombia, han älskar att spela poker och igårnatt så förlorade han 500 dollar (vet ni hur kul man kan ha i Colombia för 500dollar??? IDIOT) han verkar vara lite halvblyg men ganska bright, jag gillar honom, han bor precis som jag hos en familj fast i stadsdelen Envigado.

William heter ”Loperfido” i efternamn och har Italienska rötter, han är 29år gammal och pratade redan idag om att gå ut i ”Barrio Colombia” på lördag fast börja på ett casino i Industriales en metrostation ifrån Poblado d.v.s. härifrån.
(vad jag än påstår så kommer jag att följa med)

Annars så försöker jag få perspektiv på Colombia, vilket i dagsläget är svårt eftersom jag bara ”i verkliga livet” känner till Medellin just nu.

Jag har ritat av en karta av landet, de olika regionerna, ”länen”, bergskedjorna, amazonas, kusterna m.m.
Detta gick lite till överdrift runt tolvtiden idag när jag funderade på hur man skulle öppna upp Amazonas för turismen:

Ja va fan kom till Amazonas vi har rosa delfiner, giftiga ormar och sjukt mycket kokain, välkomna!

Jaja, det är kustlinjerna som intresserar mig, Colombia har två, La costa atlantico över Panama och La costa Pacifico under Panama!

De få hemsidor som i nuläget är igång marknadsförsig som ”La paraiso escondido” det gömda paradiset.
Stillahavskusten verkar kunna ge en mera genuin upplevelse: djungel, orkideer, valar, osurfade vågor osv…
Medans den karibiska sidan håller 50-60 procent av turismen genom städerna: Cartagena och Santa Marta ( Tayrona nationalpark) och tyvärr verkar ha vackrare ständer.

Vill man vara extrem så kan man besöka La Guajira Peninsula (en halv ö öster om Santa Marta, landets nordligaste punkt som delvis gränsar till Venezuela), precis som Mexicos halvö söder om San Diego så påstår de att detta är löjligt vackert och det lär det vara…….

Okej, men en sak jag märkte var att endast halva Colombia har flygplatser, javisst dela landet på diagonalen så har inte den östra halvan en enda flygplats.
Befolkningmängden är uppskattad till 44 miljoner men halva landet saknar flygplats, just det!!!!
Puss

God kväll!
I lördags morse vaknade jag törstig runt åttatiden, törstig som jag var så drog jag på mig mina gröna surfshorts och gick mot toaletten för att dricka lite vatten!
När jag närmar mig toalettdörren så ser jag en fot, jag är ju sjukt trött så jag är  inte riktigt säker,(jag tänker för mig själv: ärligt talat Jim om detta inte är en fot nu så kan du aldrig berätta detta för någon).
Men mycket riktigt det är det, det är två fötter, det är Yolay!

Där ligger Yolay och sover tänker jag, vart ska jag då dricka vatten?

Bredvid Yolay på golvet, utspritt över hela badrummet är de asociarer som för henne var viktiga natten före:
Läppstift
Dansskor
Strumpor
Cigaretter i ett silvrigt etui
Mynt och sedlar samt en handväska

(va söt då)

Det är dörrar till alla rummen i denna lägenheten, utom till hennes! Där är det en slags svängdörr med en hasp på, en bygel som ”låser” rummet, men man kan alltid se igenom en springa där, så där brukar jag titta när jag går förbi!
(jag skulle ju kunna skriva att jag inte brukar det, men det vore ju att ljuga)
Denna gången såg jag ytterligare två fötter  där inne…

Detta är väll inte så märkvärdigt tänker ni,  men om ni bara visste?

    För de Colombianska tjejerna så är vistelsen här till för att studera och enbart studera, här studerar endast de som har råd att betalla vad det kostar.
Deras familjer skickar kontinuerligt pengar till studier samt att värdfamiljen uppdaterar dem hur det går för deras döttrar?
Om de får nys om att deras dotter ligger och sover på toaletten samt att det i hennes säng sticker ut två fötter över storlek 40 med hår på, då ligger hon lite sämre till!

Ännu bättre, ursäkta sämre blev det när mormorn fick syn på henne fem minuter senare…

Det är det enda de pratar om nu alla de andra ”flickorna” de har pratat om vad
Horrible och Terrible det är och hur man kan bete sig så????

Jag spelar på att jag studerar spanska så när de konfronterar mig så säger jag bara orden:

Yo no entiendo (jag förstår inte), fast jag skrattar ju samtidigt för jag tycker ju det är ganska roligt att det spårar ur lite.
Som jag ser det så studerar denna 17-åriga tjej juridik tio timmar om dagen, tro fan att det spårar!

Men det är ett helt annat allvar här, enligt tjejerna så var detta inte ens nära okej!

Annars så hade vi muntligt framträdande för en annan spanska grupp i fredags, ett gäng afrikaner.
De var ifrån Kongo och Kenya!
I början så glömde jag bort att det faktiskt var ett slags prov och började skrocka med grabbarna om: Safari, Gorillor och Okovango delta!
De är här som missionärer och bor  hos en familj här, efter Medellin så ska de till Bogota och göra samma sak, totallt i sex år,
 ( sex år det skulle jag aldrig utsätta mig för tänkte jag och kände hur jag krymte som människa) .
Slog ganska snabbt bort dessa tankarna genom att snacka tjejer med en kille som har smeknamnet ”samba” för han är anses vara kungen på dansgolvet.
Dessa killarna har  lättare för att lära sig spanska eftersom deras modersmål är Franska, båda är latina språk, jaja!
Redovisningen gick bra, idag hade vi skriftligt prov vilket också gick bra, imorgon är det ”feedback” och på onsdag börjar nästa kurs…..

Jag har funderat mycket på varför jag läser spanska, jag menar man gör ju inget här i livet i onödan, men man kan ju göra bättre och sämre saker eller hur?

Imorse(måndag) så flanerade jag runt här på universitetet utan att ha någon speciell plan, träffade Tomas som jag läser med, tog en cappucino och då kom jag på det……….

Min gudmor, Kristina brukar lite skrockfullt nämna (mellan raderna då, såklart) att man ska alltid ha en plan och det tror jag att jag har nu, jag har en plan!

Hola!
För att mitt studentvisa skulle bli godkänt trots att jag redan fixat allt de behöver, skickat mitt pass retur till Bogota, tagit fingeravtryck, betallt  samt tagit åtta foton med vit bakgrund så var jag tvugnen att göra en liten sak till.

Ta 16 kopior på mitt pass, ta 6 foton till med en blå bakgrund på ”mate papper”, sätta in 550sek kronor på en speciell bank, ”el banco de Bogota” i området Industriales som har direktuppkoppling med D.A.S. som håller i hur länge människor får stanna i landet samt det som fashinerade mig mest, ta ett ”tipo de sangre” ett blodprov, erhålla ett certifikat som intygar att jag har blodtypen o positivo.
Efter detta så får jag stanna i landet tills den första januari 2009!

”detta är colombia”

En sak jag tänkte på var att Colombianerna måste enligt lag ha sin blodgrupp inprintad på körkortet, detta är ju faktiskt ganska smart, eller hur?

Som sagt ingenting är enkelt i Colombia, det är ju därför som möjligheterna fortfarande finns här och turismmassorna inte har anlänt än!
Skulle saker och ting vara uppstyrt i Colombia så skulle det (med tanke på landets geografiska läge, ekvatorn och den enorma kustlinjen) förmodligen vara lika mycket eller mera turism än Costa Rica?
Varför är jag här, därför är jag här eller:)?

Lite saker som mamma inte vill höra talas om:
Alla affärer, restauranger och nattklubbar etc… ”betallar pengar för att få skydd till para-militären”, betallar man inte så får man inget skydd och då är man inte skyddad om man säger så!

Paramilitären bildades ifrånbörjan pågrund av att ett gäng gubbar hade fått nog och tog lagen i sina egna händer (fått nog av något som vi inte vet, men som till 110 procent hade med kokain att göra), eftersom polisen var korrupt vilket den till stor del fortfarande är(men det går framåt) och den riktiga militären inte bara kunde gå in och avrätta folk (även om det kanske var ett korrekt beslut) så behövde något att hända, naturen har sin gång så även samhället: paramilitären!

Detta fungerade ju bra ett tag ända tills någon blev girig, det vill säga de människor som behövde försvinna hade ju oftast en jävla massa kokain, paramilitären ville ju också ha pengar och slängde inte bort kokainet, kaaa tjing!

Så öppnar man en buisness i Colombia så kanske man får räkna med en kostnad för skydd, det är som en svensk försäkring ungfär fast annorlunda, andra seder andra metoder!

Man  ger inte papaya i Colombia exempel:

Du har inte en svindyr klocka på armen eller en fet sedelbunt synligt i bröstfickan, här så är det att ge papaya, så om du då blir rånad av en snubbe som ville ha mat till hans familj eller köpa droger för pengarna är det då ditt eller hans fel att du blev rånad?

Nog om detta!
Jag studerar flitigt, spenderar mycket tid med tjejerna jag bor med, de hjälper mig, människorna är fantastiska, alla vill hjälpa de tycker det är roligt som om en ny värld öppnas för dem.
Jag berättar historier för dem om snö och tio grader minus de bara skrattar och undrar hur snö känns att ta på?
Visar dem min föredetta restauranghemsida va fint och trendigt det var.
”Efter att jag gjort detta så ångrar jag mig, jag går för fort fram, hur ska de med sitt Colombianska pass kunna förstå, någonsin förstå”
 när jag på dålig spanska i princip förklarar att:
Det var ganska tråkigt att driva restaurang i Karlstad  jag trivdes inte med mitt liv så jag sålde skiten
De berättar om t ex sin förra pojkvänn som var 40år och jag förklarar att det är inte okej, men det är det, för dem, men inte för mig!
De studerar ifrån morgon till kväll 09.00 a.m till 20-21.00 p.m. måndag till fredag-lördag-söndag.

ps: om jag ändå bara kunde inse att det inte tar tre veckor att bli flytande i spanska.

Hej

Vi har ytterligare en film pa youtube:

www.youtube.com     finca trucha vino

samt den andra www.youtube.com  slincygenius envigado

Ju mera man lar sig, ju mindre fattar man, nja vem vet det kanns ofta sa!

Det ar ju latt att forsta om man ar naiv, va var det nu det kallades som jag och Giraffen brukade skrocka om pa sondagarna?

"dunning-kruger effect" jo men visst ar det vall sa, det maste ju vara sa..

Man trodde ju att man var en mastare pa att driva foretag trots att man aldrig gjort det( ju mer man larde sig ju mera surrigt blev det)

Samma sak nu med spanskan, ju mera jag lar mig ju mindre fattar man, igar tror jag att jag kunde mindre spanska jamfort med forra veckan( nej men helt seriost alltsa).

Det ar typ som om man skulle oppna en dorr och ga in i ett rum eller dyka kanske varfor inte ta dyka som exempel:

Man tror att det ar bara att ta sig ifran a till b d.v.s. fran ytan till under ytan men nar man val ar pa b, under ytan sa oppnar sig en helt ny varld med massor av faktorer man inte visste fanns exempel: strommar, fiskar, hajar, luft kvar i tuben, olika tryck osv…

Det jag funderar pa ar ju typ vilka faktorer man skulle fa pa kopet sa att saga om man tillexempel surfar och taltar hela den sydamerikanska vastkustlinjen har nu senare, Colombia till Chile?

Eller om man bosatter sig i en stad t ex Narvik i Norge eller Colombia?, vilket umgange hamnar man i, vilka rutiner borjar man med, hur formas man som manniska?

Sjalvklart sa kan man ju inte veta detta, det vore ju trakigt om man visste ocksa MEN man kan gora en typ 80 procentlig skiss pa  hur troligt saker och ting vore utifran hur val man kanner sig sjalv.

Det jag menar ar att det ar aldrig perfekt, men man kan paverka om man vill bestiga det hoga berget eller ta ett mera balanserat alternativ och ga i skogen!

Som vanligt sa vill man ju SJALVKLART ga i skogen samt bestiga berget nar det ar daligt med svamp i skogen, det ar det som ar "the miljon dollar question"?

Forutom berg och hashrokar-teorier sa ar det studera spanska som galler, jag och Michael har borjat med olika "icebreakers" nar vi tycker att det ar lite val seriost exempel: mina tva icebreakers igar var pa spanska:

Jag behover din asikt:

 Tycker ni att den hara t-shirten gor att jag ser gay ut!

Vill ni folja med mig till Popayan och ata jatterata?, jatterattan ar ljuvlig, billig och smakrik!

Har en till Yasmin idag, lararinnan, en "oppnare klockan 10.00:

Yasmin?, varfor atraherar Michael dig, ar det for att han ar fotograf?

RATT ELLER FEL, sa har maste det vara annars ar det omojligt att lara sig spraket, Tomas och Marc som ar typ 45 och 55ar gamla kor ju typ samma race sa jag antar att det far bli min ursakt for att bete mig pa samma satt som for tio ar sedan !

Annars sa vantar jag pa min laptop som skulle ha anlant i onsdags samt hanger lite med en Colombianska, Yaizza, hon forsoker att lara mig spanska men det gar at helvete!

SIMMA LUGNT, Hajen