Hej jag hade tänkt att spara att citera John Lennon tills jag nådde fram till Lima/ Peru men det är ju aldrig perfekt saker och ting.
Det enda är väll att man kan ju själv välja om man vill se det positiva eller det negativa, det går ju att se något positivt eller något negativt i allt, man väljer ju själv?

Life is what happens to you while you are busy making other plans, John Lennon.

Ja så var tanken med det hela och sen så skulle ni ju såklart blicka bakåt på mina inlägg ända sedan jag skrev att det är en lång väg till Lima någonstans i norra Colombia för en portion med tid sedan. Samt på detta sätt förstå vad man kan använda sin tid här i livet till och vad roligt man kan ha.

Blev inte som jag tänkt mig, Lauras mamma har cancer!

Javisst?

Jag fick ett mail ifrån Andy där han förklarar hela situationen. Om hur de väntat på detta och att deras liv blivit upp och ner vända och så vidare.

               Vi har kommit fram till att vi är ledsna, det är allt vi är!

De funderar lite på om de kan få pengar tillbaks på sina flygbiljetter 1500 euro, fast de just nu, självklart inte bryr sig.

Det får mig att tänka efter på livet hur man ofta väljer pengar istället för tid hur ofta ordet vänta och senare betyder aldrig, även mitt eget beteende (som jag ofta ifrågasätter) eftersom de flesta inte väljer att leva sina liv som jag tydligen väljer att leva mitt.

Jag hör ofta efterslängare såsom:

Ska du inte komma hem snart?

Är det inte farligt i sydamerika, tar inte alla droger där?

Ska du inte lugna ner dig ( d.v.s. skaffa fasta utgifter och låsa sig till en identisk vardag )

Jo, det ska jag nog faktiskt göra snart eller inte, fast inte nu, inte än, ska vänta lite..

När hennes mamma fick cancer så kan jag inte sluta att tänka på att om t ex jag skulle få cancer då har jag ju haft ett bra race iallafall.

Livet ändras ju hela tiden precis som människor ändras, eller platser och länder ändrar människor, ett språk ändras och relationer ändras, möjligheter ändras, så det gäller ju att ta vara på sina möjligheter ( alla har vi ju olika möjligheter ).

                   Nog om detta, jag är ledsen, han är ledsen, å Laura är jätteledsen!

Jag är kvar i Mancora ( norra Peru ) och har beslutat mig för att stanna här över julen.

Min ”vardag”:

Jag vaknar, brukar vakna runt 7-tiden på morgonen  och går barfota i bar överkropp rakt ner till stranden, där jag hjälper Danielle att ta ut alla surfbrädor ifrån förrådet till stranden.

Danielle är oftast trött ( fast glad ) och ibland så har han inte sovit någonting, där är även en bartender ifrån Madrid som brukar sitta vänd imot vågorna och dricka öl sju på morgonen, några seriösa locals som surfar ifrån fem på morgonen, annars folktomt.

Jag jobbar här nu, eller skulle inte vilja säga att jag jobbar men jag hjälper, Zhairo, Zhairos fru ( de som har rörelsen) och Danielle med att översätta spanska till engelska när turister vill ha surflektioner eller kitesurflektioner, för detta så får jag låna vilka brädor jag vill ( longboards, shortboards etc ) eller kajaker som man surfar med och paddlar sig in
i vågen.
Jag och Danielle ( min nya tjenis kompis ) var ute idag, det är skitroligt. Man ska paddla sig in på snedden som med en bräda men den välter lätt samt att man kan liksom inte fly med den om det kommer stora vågor, hahaha..

Imorgonbitti ska vi tävla och vinnaren ska få gratis öl, han säger att han ska ta med en motor till sin kajak och istället för kaffe så ska han dricka pisco ( den lokala spriten ifrån staden Pisco söder om Lima) osv vi har väldigt roligt ihop.
Han får bara ta hand om blonda tjejer och jag om mörkhåriga samt att frågar någon så äger han brädrörelsen.

Som ni förstår så är det ju ett ganska primitivt beteende, man går barfota till stranden, snackar gött, paddlar kajak, äter en annanas är man trött så sover man är man hungrig så äter man.

Men jag gillar det ( å det är det viktigaste ) vi har väldigt roligt, alla människor här är glada hela tiden.

            Det kanske känns som Rio de Janeiro kändes för 30-år sedan?

De flesta som åker hit till Mancora förutom backpackers och lokala förmågor är Limenas (damer ifrån Lima ) samt folk ifrån alla de större städerna söder om här.

Jag antar att det är lite hippt och lite häftigt men det skiter jag i, det är gött nu/ Hajen!