Miyajima är en sagolikt vacker ö som ligger strax utanför Hiroshima. Öns största tempel och dess karakteristiska torii-port som står i vattenbrynet är välkända över hela Japan. De står med på UNESCOs lista över världsarv och visst, de var helt klart fina att titta på.

Men personligen måste jag erkänna att jag börjar tycka att alla Japans tempel börjar kännas en aning…. Tröttsamma. För mig som lekman är det faktiskt inte så himla stor skillnad på alla dessa ståtliga byggen, oavsett om de står i vattenbryn eller uppe på berg, och oavsett om de är röda eller guldfärgade.

Den stora behållningen  av utflykten till Miyajima blev i stället turen upp till bergstoppen, som bjöd på mitt livs bästa linbaneresa med fantastisk utsikt över vad som skulle kunna klassas som en Japansk skärgård. Att gå på hajk på höga berg med denna sagolika utsikt, samtidigt som vilda hjortar obrytt strövade omkring bredvid, var en storslagen upplevelse som jag varmt rekommenderar.

Väl nere i byn igen så fyller man lämpligen på med energi i form av nygrillade ostron, en av Hiroshimas många specialiteter.

För att ta sig till Miyajima (som om man ska vara riktigt korrekt egentligen heter Itsukushima, Miyajima är bara namnet på den lilla byn där templet ligger) åker du till Miyajimaguchi (宮島口), antingen med JR eller med spårvagnslinje #2 från Hiroshima station. Det tar 20-45 minuter beroende på linje. återstår bara en färjetur på 10 minuter innan du är framme. Tänk på att inte mata rådjuren.

Det finns även vilda apor på ön, precis som på många andra platser i Japan. Skulle du stöta på några av dem så tänk på att inte titta dem i ögonen eftersom det kan få dem att angripa dig.

Långa köer i Shibuya kvällen efter skalvet. Alla tåglinjer stannade och bussnätet här har inte kapacitet att täcka upp.

Som ni säkert vet så drabbades Japan av en stor jordbävning i fredags. Sedan dess är det tätt mellan efterskalven, jag har tappat räkningen på hur många kännbara skalv det varit de senaste dagarna.

Just nu följer vi nyheterna noga för att förvissa oss om att situationen vid kärnkraftverket i Fukushima inte eskalerar.

Tokyo och Yokohama klarade sig relativt väl från skalvet, just nu är det mest bristen på el och mat som orsakar problem. Dessutom har myndigheterna gått ut med en varning om att det är 70% risk att vi drabbas av ett stort efterskalv de närmaste dagarna.

Idag verkar det som bensinen är slut mest överallt, och på mina lokala snabbköp var det slut på väldigt många produkter. Uppenbarligen får ovissheten folk att hamstra, vilket i sig skapar onödigt stora problem.

Flera utlänningar väljer att lämna landet, men själv har jag inga sådana planer. Jag är inte särskilt rädd, huset jag bor i känns tryggt, Tokyo klarade sig och jag tror inte att det blir värre framöver. Däremot känns det naturligtvis lite olustigt om matleveranserna inte kommer igång snart. Men enligt myndigheterna råder det inte någon brist på mat, jag litar på deras information.

Jag har rapporterat flitigt om händelserna för Sydsvenskan de senaste dagarna. Dessvärre verkar de flesta av texterna vara exklusiva för papperstidningen. Ett par artiklar hittar ni nedan.

”oro och hamstring i skalvets spår”
”Gungade som tusan”
Chatt

Så här såg det ut när jag var ute för att köpa mat för en liten stund sedan:

Här är en video som jag spelade in kort efter det stora skalvet. Omkring 15 sekunder in i filmen slog ett ganska kraftfullt efterskalv till, ni ser det på den svajande pålen uppe på hustaket och kanske även uppfattar det på folkets röster.

Störningar i tågtrafiken kort efter skalvet. Idag, tre dagar senare, står fortfarande många linjer helt still.