Hoppas att vi ses snart!
Okej det här är nog det sjukaste namnbytet någonsin. Center-gai i Shibuya, ni vet den där populära gågatan som börjar vid världens största gatkorsning och slutar ett stenkast från Beat Café, ska byta namn. Orsaken till namnbytet framgår inte riktigt. Men däremot har det nya namnet precis offentliggjorts.
Det nya namnet på en av Tokyos mest välkända shoppinggator blir:
… Basketball Street. (eller för att vara exakt バスケットボールストリート, basukettoboorusoturiito)
Nej, det är tyvärr inte ett dåligt skämt.
Jag gillar att bo i Tokyo. Det är en fantastiskt spännande stad som aldrig upphör att hänföra mig.
Min kompis och fd. resbloggare Maria Ahlgren, som just nu är här på besök, beskrev en gång Tokyo som ”ett tivoli till stad”. Jag instämmer till fullo.
MEN, ibland känns det som att jag ska kvävas av all betong och neon, och jag vill ingenting hellre än att fly till lite hederlig skog.
Nu har jag fått ett nytt favoritställe att ta min tillflykt till sådana dagar.
Slottsruinen i Hachijoji ligger bara 40 minuters tågresa från Shinjuku, men ändå känns det nästan som att vandra någonstans hemma i Sverige (vilket är en upplevelse jag lärt mig uppskatta efter 3 år i Japan).
För den långväga resenären är närliggande berget Takao ett bättre resmål. Där finns naturen blandad med traditionella japanska tempel och en fin utsikt över Tokyo de dagar vädret är klart nog. På helger är toppen dessvärre lika full av folk som Shibuya-korsningen. Så ta utflykten dit på en vardag istället!
Bearpond i Shimokitazawa är en av Tokyos bästa espressobarer. I ett litet hus ursprungligen uppfört som godisbutik brygger Katsuyuki Tanaka vad han själv beskriver som “Tokyos hippiest coffee”.
För att säkerställa bästa möjliga smak går han dit i god tid innan öppningsdags och kalibrerar såväl kvarn som espressomaskin efter faktorer som luftfuktighet och temperatur. I sin kalender för han detaljerad journal över tidigare dagars väder och inställningar.
Espresso serveras enbart fram till klockan 14, efter det hävdar Katsuyuki att det kommer för många kunder för att han ska kunna brygga varje espresso med den omsorg den kräver för att smaken ska bli den rätta. Och någon medelmåttig espresso, det vill väl ingen ha?
Karma i Nakano är ett charmigt litet ställe som snarare ser ut som någons stökiga vardagsrum än ett café. Vid sidan av caféverksamheten är stället även ett galleri (men exakt hur det yttrar sig var lite oklart, iallafall när jag var där). De har en diger samling böcker och magasin som naturligtvis är fri för besökarna att ta del av.
Deras hemlagade curry för 800 yen rekommenderas varmt.
Ni som inte kan få nog av Tokyo rekommenderas att ta en titt på min fotoblogg Tokyomoments, som just haft nypremär på www.tokyomoments.tumblr.com. Jag uppdaterar den från min mobiltelefon mest hela tiden. Ungefär som ett twitterflöde fast med bilder istället för text alltså.
Brooklyn Parlor är ett av mina favorithak i Shinjuku. Det ligger under Marui, varuhuset vars namn kryptiskt nog skrivs ”OIOI”.
Brooklyn Parlor är hur som helst en blandning av bok och skivbutik, bar och café. Stort och rymligt, gratis wifi och strömuttag och allmänt behaglig atmosfär. Deras bulgogisallad rekommenderas varmt, precis som deras mastiga avocadoburgare.
Ska man gnälla lite, och det ska man kanske, så kan man kritisera personalen för att verka lite väl bajsnödig. Dessutom kunde det gärna få vara liiite glesare mellan borden, nu behöver man anstränga sig för att inte uppfatta vad ens grannar pratar om, vilket i vissa fall kan vara lite störande.
