Kort efter att jag kom tillbaka till Tokyo så fick jag veta att jag var tvungen att flytta ut ur den villa vid Shimokitazawa där jag bott sedan i somras. Jag gillade visserligen att bo där – det är ett väldigt bra område och hyran var löjligt låg. Dessutom var huset relativt nytt, vilket har känts tryggt när jorden skakat.

Men å andra sidan så har jag bott i diverse delade hus/lägenheter (eller varit sambo) så gott som konstant de senaste 6 åren. Det har lett till att jag faktiskt har saknat att ha någonting eget ett bra tag. Därför gjorde jag slag i saken och skaffade mig en egen lägenhet. Den är visserligen pytteliten (16 kvadrat) och kostar mer än dubbelt så mycket som mitt förra boende (37500 yen förut, nu: 80000 yen). Lägg på det saker som el, vatten, gas och internet, och slutnotan landar på omkring 8500 kronor i månaden för mitt boende, en ansenlig summa i min värld.

MEN, nu har jag iallafall ett eget hem — som dessutom ligger mitt i smeten. Nu bor jag i Shinjuku, en kort promenad från världens största tågstation (2 miljoner resenärer per dag !) och med Tokyos mest imponerande skyskrapeområde mellan mitt hem och stationen. Och viktigast av allt, stället är mitt, bara mitt!

Utsikt från ett av husen som ligger nära mitt nya hem. Själv bor jag dessvärre bara på andra våningen och har en betydligt mindre imponerande utsikt…