CUJORL (uttalas ungefär coo y’all) är namnet på alla Tokyos matsnobbars läppar just nu. Sedan öppningen tidigare i våras har såväl japanska som internationella recensenter hallucinerat av lycka över unga Masayo Funakoshis fantasifulla skapelser. Funakoshi är konstnären och skulptören som sadlade om till kock och tränade på toppkrogar i Paris och New York innan hon återvände till Japan med huvudet fullt av idéer. Cujorl är hennes andra restaurang i Tokyo, och alla, ALLA, pratar om hennes nyfikna kombo av italienska, japanska, amerikanska och franska smaker.

Senaste fjädern i hatten är restaurangens placering på amerikanska Condé Nast Travelers lista över världens 50 bästa, nya krogar (där även Frantzèn/Lindeberg i Stockholm kvalade in – grattis!).

En typisk meny skulle kunna vara:
Mushroom Cappuccino w/Milk & Sugar? (MED frågetecken tack!) – en mörk, aromatisk buljong innehållande japanska svampsorter som maitake och hiratake, toppad med mjölkskum. Det ”bruna sockret” är i själva verket porcinimaräng (bild överst i mitten).
Huvudrätt kan vara något från den öppna grillen, varför inte japansk biff som kolgrillats i ångorna av kvistar från välkända vingården Nakazawa? Fisk blir heller aldrig fel i händerna på en japan!
Till dessert kan inget hindra mig från en Midnight Chocolate junkie!

Menyn har också en rad pastarätter där man gått utanför boxtänket med ingredienser som japansk uni (sjöborre) och färska blommor, men det finns också en hederlig gnocchi med fyra sorters ostar.

Vinlistan sägs vara en av Tokyos bästa, och vill du ha något lite att nibbla på till ditt årgångsvita så finns både ostron och ostbricka på barmenyn.
Inredningen i den lilla lokalen är ljus och stilren, men varm och inbjudande hela vägen, liksom stämningen och personalen.

Enda minuset är att det kan vara svårt att hitta då restaurangen ligger på en bakgata i Sakuragaoka-kvarteren mellan Shibuya och Ebisu. Har du en bra karta så är det dock inte mer än tio minuter från Shibuyastationen (printa från hemsidan).
Och skulle du gå vilse så ring mig – jag bor i kvarteret intill!

CUJORL
Kök: Ultramodernt, enkelt, internationellt, kreativt
Prisnivå: Mellanklass (6 00o yen för 4-rätters kvällsmeny)
Adress: 22-8 Sakuragaoka-cho, Shibuya-ku
Tel: 03-5784-5818 (reservation rekommenderas)
Öppet: Varje dag 11.30-14 och 18-midnatt
Engelsk meny finns, kreditkort OK, rökfritt
Webb: http://www.to-vi.jp/cujorl/welcome.html

Kanske är det för att det finns så få uppdaterade, lättillgängliga guider till Tokyo, men många förstagångsbesökare har samma gamla uttjänta tips på listan över saker de måste göra. Jag hade exakt samma punkter på listan när jag först landade i Tokyo 2006, så allt är testkört och besvikelserna upplevda.

UTEKVÄLL I ROPPONGI
Om du går igång på att crew cut-klippta amerikanska grabbar från någon av Tokyos många militärbaser oavbrutet stormjuckar mot din bak till tonerna av Absout 90-tal, så visst.
Tycker du om att konversera östeuropeiska "modeller" vars engelskakunskaper sträcker sig till "One more drink, sir?" mot skyhög betalning på någon inrökt hostessbar, så absolut.
Eller varför inte gå på "inneklubb" bara för att beskåda lönnfeta, medelålders expats med guldkort bjuda giftaslystna, fnissiga japanskor på champagne tills de är så fulla att de bara MÅSTE räddas till något love hotel i närheten?
Nej, "Roppan" är för seedy för min smak. Inte åker man till Tokyo för att dricka Vodka Redbull med drängfulla västerlänningar?
Var du ska gå istället blir det många hintar om här i bloggen framöver!

STILSPANING PÅ HARAJUKU BRIDGE
De står där i drivor och hoppas, turisterna. Redo med sina kameror och midjeväskan rustad med parlören. "Shashin o totte mo ii desuka?" - Kan jag ta en bild?
För de är väl här de håller hus, de där galna kidsen man sett i tidningar och på TV? Goth och Lolita och vad de nu kallar sig. Ja, de klär sig som såna där gammeldags franska hembiträden?
Nej, det var länge sedan Harajuku Bridge var Tokyos samlingspunkt för subkulturella trender. Cosplayers och maids hittar du i Akihabara eller Ikebukuro. GothLolitas traskar runt över hela Harajuku, särskilt i källaren till varuhuset LaForet.
Vill du spana streetstyle så köp en kaffe och slå dig ner bland tidningsfotograferna utmed shoppingstråket Omotesando istället.

MIDDAG PÅ GONPACHI
Egentligen vill jag inte avråda från "restaurangen där George W Bush en gång åt" och som med sin interiör, som efterliknar en folklig bygata från Edo-perioden, inspirerade Tarantino till scener i Kill Bill.
Jag gillar ju verkligen Gonpachi! Menyn har mängder av japanska favoriträtter som yakitori, sushi och sobanudlar. Och lokalen är onekligen häftig.
Men återigen har man inte en enda japan i sin närhet, och den japanska lilla byn tas över av skränande amerikaner på expense account.
Om du ska gå, kika in på en veckodag. Är vädret fint så är rooftop-terassen ljuvlig – även om grannarna är 25 packade fransoser på födelsedagsfirande.
Jag vill inte säga att du ska avskriva Gonpachi, men är du bara en kort sväng i stan så rekommenderar jag att överväga något mindre turistigt.

ISTÄLLET…
Ett ställe som är både vänligt för oss som inte kan japanska men samtidigt genuint folkligt och "lokalt" är livliga izakayan Andy's Shin Hanomoto (i folkmun Andy's), belägen mitt i klustret av stimmiga ölhak under tågspåren vid stoppet Yurakucho i Ginza. Frossa i sashimi från närliggande fiskmarknaden Tsukiji, berusa dig på schochu med färskpressad grapefruktjuice och unna dig enkel men delikat pubmat som en kung – priserna är löjligt låga och stämningen på topp (läs: högljudd och rökig).
Knappast tomt på expats, men det räcker med att sticka ut nosen utanför dörren så är du mitt i kostymmörkaste salaryman-land.

ANDY'S
Adress: 2-4-4 Yurakucho (under Yamanotelinjens tågbroar)
Station: En minut från Yurakucho (Yamanote Line)
Tel: 03-3214-8021 (reservera i god tid – engelska går utmärkt)
Öppet: till midnatt
OBS! Inga kreditkort

En av mina favoritbutiker just nu är Contemporary Fix på en anonym bakgata i Aoyama, ett stenkast från Gucci & co’s glittrande flaggskepp på Omotesando-avenyn.

Yuichi Yoshii var under några år creative director för Tokyos mest upphöjda select shop för modets finsmakare, glamrockiga LOVELESS, och förra sommaren slog han upp portarna till Contemporary Fix. Då var det ett guerillaprojekt i samarbete med japanska designern Mastermind JAPAN, och tanken har sedan dess varit att på regelbunden basis köra ett samarbete med någon intressant modeskapare.
Det är alltid lika roligt att se hur Yoshii-san byter fasad på butiken som andra byter kallingar, och väl inne kan du fylla varukorgen med Ksubi, Mastermind, InSight (älskar deras linnen med knasiga motiv, typ kalv med oversizade Wayfarers), solbrillor från Jeremy Scott och Natalie Wood’s kultiga Extinction Sucks-kollektion (mitt eget favortlinne agerar modell på bilden!).
Väldigt handplockat, väldigt unikt och väldigt, väldigt popkulturnördigt.

CONTEMPORARY FIX
1F Mako Kita-Aoyama Bldg., 3-12-14 Kita-Aoyama, Minato-ku
Station: Omotesando

Kolla även in…

LOVELESS
3-17-11 Minami-Aoyama, Minato-Ku
Station: Omotesando

(Foton: Hypebeast, privata)

Du är i Tokyo och sannolikheten är stor att du kommer vilja besöka New York Grill – du vet den där hotellbaren på Park Hyatts 52:a våning som blev världskändis i Sophia Coppola’s Lost in Translation.

Ett litet insidertips – skippa drinkkvällen.

Inträdet för att bara komma in till baren är skyhögt (ca 2 000 yen) och tre drinkar senare har du fått ditt livs kanske dyraste salongsberusning. En tveklöst trevlig en, men så här i kristider måste vi ju tänka på att få valuta för våra cash.
Så – satsa på helgens dekadenta brunch istället.

För 6 600 yen får du ett glas champagne, en av dagens sex huvudrätter (kött, fisk eller vegetariskt), fri tillgång till den magnifika förrätts- och tillbehörsbuffén samt en dessertbuffé som skulle knockat mameluckerna till och med av Marie Antoinette.
Utsikten är om möjligt ännu bättre än kvällstid (försök spana in Mount Fuji!), och i stora matsalen jazzar ett liveband. Dukarna är vita och stärkta, men stämningen ändå skönt weekendchillad.

Som namnet antyder är köket modernt amerikansk, med tyngdpunkt på grillat. Själv slog jag i helgen till på Red Snapper med ingefärsdoftande smörsås och svart tagliatelle, medan andra i sällskapet lyxade till det med wagyu-biff.
Se bara till att boka i förväg, och självklart paxar du en fönsterplats!

New York Grill
Park Hyatt Tokyo 52 F
Nishi-Shinjuku 3-7-1-2
Tel: +81-3-5322-1234
Webb: http://tokyo.park.hyatt.com
Station: Shinjuku (Yamanote Line och flertalet metrolinjer)

 Vad kul att du hittat in till RES sprillans nya Tokyo-blogg!


Låt mig presentera mig – era ögon, öron och smaklökar i samurajland!

Jag heter Maria Ahlgren, är 29 år gammal, jobbar som journalist och är inne på mitt tredje år som Tokyobo.

Jag bor i en skokartong till lägenhet i neondistriktet Shibuya med min make Christoffer, en pliktrogen man som varje morgon tar sin portfölj och följer med lämmeltåget till SONY-skrapan i södra Tokyo.

Samtidigt packar jag ner laptopen och slår mig ner på något café för att skriva mina reportage. Mest rapporterar jag om populärkultur, trendfenomen, det blixtsnabba modet och vad det snackas om just nu på gatorna runt om i Den Uppåtstigande Solens Rike. Kanske har du sett mina texter i tidningar som DN, Sydsvenskan eller Damernas Värld? Och självklart i RES – det var en milstolpe i min karriär som utlandskorre när jag blev betrodd RES Cityguide för Tokyo.

Nu kan jag allt skryta när jag sitter och tjatar med min gubbar på Foreign Correspondents Club här i Tokyo – en äkta school-pressklubbdär murvlarna minns The summer of Love som om den vore igår.
"Varför skriver du så mycket om KLÄDER och SAKER, maria?" brukar de gnola på bruten engelska, och jag ler och bryr mig inte ens om att säga hur mycket just Japans mode- och popkultur säger om sin samtid.
Men nu har jag en fjäder i hatten – jag är en RIKTIG reskorre!

Varje dag får jag en handfull email från personer som sett mitt namn i tidningar eller läst min andra blogg, From Tokyo with Love, www.pause.se/bloggar/from-tokyo-with-love.
Den funkar mer som min personliga dagbok, medan denna bloggen är min Little Black Book som jag bjuder in dig att spana i. Gillar jag något så hamnar det här i bloggen.

De flesta skriver att de ska resa till Tokyo. Kan jag tipsa om något som de bara inte FÅR missa?
 Nja, skulle jag lista allt som jag själv inte hade velat missa så skulle jag skrivit tills mitt hår hunnit bli grått och min barm gått att vira som en slips flerfaldigt runt halsen.


Det finns inte EN omissbar restaurang eller EN brutalt läckert nattklubb i Tokyo – det finns kanske tusen. 
Tokyo är en gigant. Jag tror inte man förstår vidden av staden förrän man försökt trycka in hela Tokyo på skärmen i Google Earth. 
Och dessutom hitta rätt åt totala främlingar, nja…
Då är det bättre att vi kör den här bloggen. När något intresserar mig så skriver jag om det. Målet är att bjuda på en blänkare varje dag. Sedan kan ni plocka det som verkar passa er smak.

Att påstå att man kan världens största stad som sin egen bakficka är väl lite överdrivet – i så fall vore jag runt 300 år – men jag vågar lova att det är inte mycket som undslipper min radar !

Genom den här bloggen och ett uppslag i vartannat nummer av pappers-RES hoppas jag kunna visa dig en ny sida av Tokyo – en insider’s Tokyo. Vi kan ju de där Lonely Planet-tipsen nu! Vi vill inte se fler tyskar än japaner på krogarna vi besöker! Vi vill inte lotsas till samma internationella lyxbutiker som vi lika gärna kan besöka i London, NY eller Paris! Vi vill ju ha The Real Deal, eller hur?

I den här bloggen vill jag dela med mig av mitt Tokyo. Jag vill berätta för dig om restaurangerna det snackas om just nu, om de senaste butiksöppningarna, om den där maträtten du bara inte får missa, om prylar som får mig att se i kors av upphetsning och om ställen du inte ens visste fanns på denna jord.
Det blir högt och lågt, flashigt och trashigt, småsaker och storsaker, och en skrällande resa in i Tokyos brokiga, knasiga och alldeles bedårande hjärta.


Välkommen till Tokyo.
Jag vet att du kommer älska det! 


maria Ahlgren
Tokyo 2009-05-13