Arkiv för mars, 2010

Östeuropeiska weekend-tips 1: Bukarest

lördag, mars 20th, 2010

Härom dagen skrev jag om festivalen One World Romania som pågår just nu, men Bukarest i sig är så klart värt ett besök när som helst under året, tvärtemot vad de flesta rumäner som bor runt om i landet säger är det en underbar stad. Det är landets enda riktiga storstad, med två miljoner invånare och alla de ljud, lukter, kulturinstitutioner, marknader, stressade människor och förstås bilar, i Rumäniens fall allt som oftast Dacias, som hör till.

Arkitekturen är lustig, eller snarare ytterst märkligt. Det verkar som att det inte finns något stadsplaneringskontor, snarare kan man slänga upp vilken byggnad som helst, var som helst. Men jag antar att med kommunisteran och dess kolossala monument  i kombination med magnifika sekelskiftesbyggnader, traditionella låghus och moderna eloger till kapitalismen så blir det lätt så.

Och så klart har Parlamentspalatset, Ceaucescus hjärtebarn, gjort sitt för att skapa en grund för bisarr akritektur, och jämfört med detta monster ligger allt annat i lä. Efter Pentagon är det världens största byggnad, helt vansinnigt.

Fem kvadratkilometer av bostadshus revs för att denna hans kronjuvel skulle få plats, och efter det skaffade sig alla som blev hemlösa tak över huvudet varhelst det fanns plats att bygga bo.

Men staden är som sagt vacker, det finns parker överallt där folk, mest män tyvärr,  spelar schack och konverserar på bänkar, och vissa byggnader, speciellt de från la belle époque, är verkligen iögonfallande vackra. Missa inte en take away på Fornetti, de bästa små ostpatisserierna i världen. Men se till att du inte beställer branza dulce, söt mjukost i smördeg är vedervärdigt. Efter en promenad i gamla stan, Lipscanikvarteret, är en pogacele cu cascaval eller en pagace branza si cascaval ett måste inför ett besök i Cismigiu-parken, så håll utkik efter de oranga Fornetti-skyltarna.

Trevliga museum är bl. a. National Art Museum och George Enescu Museum, båda på Calea Victoriei, the MNAC med verk av samtida rumänska konstnärer och internationella temporära utställningar, och inte minst the National Museum of Old Maps and Books på Strada Londra. Något man inte ska missa är marknaden vid Piata Obor, men kom ganska tidigt på morgonen då allt är superfärskt och i mängder. Färger att döda för.

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: 0 (from 0 votes)

Filmfestival med samvete i Bukarest: One World Romania

tisdag, mars 16th, 2010

För alla som har vägarna förbi Bukarest denna vecka, eller får ett sällan skådat behov av en weekend-trip med lite mer än god mat, museum och en eller annan apéro i solen, kan jag varmt rekommendera One World Romania.

Det är en festival med inriktning på mänskliga rättigheter, deras mål är att presentera olika teman genom dokumentärfilmer, och föra fram en debatt i ett aktivt samhälle där människor intresserar sig för andras problem och försöker hitta lösningar genom att bry sig om sin nästa.

Jag var där förra året, och förutom strålande filmer såsom Edet Belzberg’s ”Children Underground” om hemlösa barn i Bukarests tunnelbana, ”Videograms of the Revolution”, en film om medias roll under Revolutionen som resulterade i Ceaucescus fall 1989; och Letter To Anna: The Story of Journalist Politkowskaya’s Death, stod dörrarna även öppna för debatter, fotoutställningar och häng på diverse caféer och biografer. Och det finns en massa vackra biografer i Bukarest.

Årets fotoutställningar fokuserar på lokala gruppers arbete för utveckling, utbildning och samarbete i Liberia och Namibia, med verk av Jana Videira och Jan Mrkvička. Hittar du något som verkligen faller dig i smaken kan du ta med det hem mot ett bidrag till organisationen i fråga.

Jagged Lines. Vision of Our Own World är ett annat konstprojekt inom ramen för festivalen, fotografen Cristian Movila, känd från bl. a.  New York Times Magazine, National Geographic och Paris Match, presenterar en multimedia-installation med några av sina mest provokativa bilder under temat WAR, PEACE, AMERICA, MUSLIM, JEW, and CHRISTIAN.

Bland årets filmer verkar prisbelönta Rabbit à la Berlin, Presumed Guilty och Oceanul Mare vara små guldkorn, liksom Mercedes Stalenhoefs When Borat Came to Town. Den film jag sliter mitt hår för att jag inte är på plats och avnjuter är dok Pray the Devil Back to Hell, en film om kristna och muslimska kvinnor tog gemensam kamp mot vansinnet i Taylors Liberia.

One World Romania arrangeras för tredje året nu, och jag hoppas verkligen att den är här för att stanna. Många av filmvisningarna är slutsålda, och det verkar som att folk har ett genuint intresse av världen och av att i varje fall diskutera hur den kan förbättras. Men mycket man ser på gatorna tyder på motsatsen, framför allt Romani-befolkningen behandlas som pestsmittade, och man ser då och då människor som mannen nedan, de fick som barn alla ben i kroppen brutna, så att det skulle bli lättare att tigga för dem och föräldrarna. Mycket man ser är hjärtskärande, och mest ofattbart är att detta fortfarande accepteras inom EU.

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: 0 (from 0 votes)

Vive le cinéma

fredag, mars 5th, 2010

Jag har inte mycket att klaga på en dag som denna, vårsol i Paris, har precis kommit ut från bion efter att ha sett Hanekes absolut magnifika Das Weisse Band, och dricker nu kaffe på en terrass. Men det måste erkännas, solen värmer inte så mycket än, saknar vantar och mössa lite grann trots allt…

Alla vet att biografer och filmer finns det en masse i denna Ljusets Stad, men det viktigaste tror jag är att det går att njuta av film i storformat ett par gånger i veckan utan att gå bankrutt. Bara denna vecka har jag sett Bright Star, Amintri din Epoca de Aur (Memories of the Golden Age) och så Det vita bandet, allt detta för 17,50 euros. Om man har möjlighet att gå på bio på förmiddagen, alternativt måndagar och onsdagar, eller om man är student/arbetslös/under 25 så pröjsar man inte mer än knappa 60 spänn. Sen finns det dessutom la Carte Illimité, ett abonnemang för 20 euros i månaden som gör fri tillgång till 52 biografer i de 20 arrondismangen plus dryga 500 runt om i landet. Något att tänka på för svenska biografer, även om alla salonger självklart är fulla hela tiden, så kommer det ju i varje fall in lite pengar, och har man betalat för filmen är det väl bra att utnyttja den så mycket man kan? Och när folk vänjer sig vid att gå ofta på bio kommer de ju även följa upp med att gå på de dyrare ordinarie föreställningarna och har de att abonnemang kommer det in säkra pengar varje månad. Vilket uppenbarligen fungerar, det finns biografer överallt här, och folk besöker de ofta och gärna.

Jag har från relativt säkra källor höra, även om jag inte kan gå i sjön på att det är hundraprocentigt sant, att Paris är den stad i världen som visar flest filmer på bio. Pas mal. Tänk er att man fortfarande kan ses nästan hela Antonionis, Pasolinis och Wenders backkatalog på bio, det är nästan ofattbart. Och har man tröttnat på klassiker så visas aven de senaste franska romantiska komedierna tillika amerikanska snutfilmerna så klart. Profitez-en!

VN:F [1.9.10_1130]
Rating: 0 (from 0 votes)