Innan vi kom till Bangalore blev vi rekommenderade att besöka två bra restauranger, Barbeque Nation och Samarkand. Ikväll var vi och åt på Barbeque Nation som är precis som det låter ett grillparadis.

Köttgaffeln

Hissad flagga=Ge mig mer mat. Flagga på halvstång=Jag är proppmätt.

Så länge flaggan står upp kommer det in spett efter spett med kött, kyckling, grönsaker och annat. Allt hålls varmt på grillen man har på bordet. Vi åt och åt och när vi var proppmätta fällde vi ner flaggan och servitören kom och berättade att vi nu var klara med förrätten och att varmrätten fanns att hämta vid buffén. Vi i princip rullade hem denna kväll.

Nu har vi kommit till Bangalore i södra Indien och det känns verkligen att man är i en helt annan del av Asien. Det är kaos och kalabalik, indierna kör som dårar, tutar på allt och alla och även om det inte är en enda bil på vägen (vilket händer mycket sällan) tutas det ändå. De korsar mellan filerna hejvilt och det är en salig blandningen mellan kossor, bilar, rickshaws, getter, människor, avgaser, hundar, fruktstånd, barn, cyklar och mopeder. Det känns helt otroligt att saker faktiskt fungerar trots ett totalt kaos. Men det är charmen med Indien och att åka runt i en rickshaw och kolla på allt som händer är helt fantastiskt.








Hotellet vi bor på heter Royal Orchid och är ett fint hotell och många affärsresenärer bor här. Servicen är utmärkt och på rummen finns till och med en kuddmeny, där man kan välja vilken typ av kudde man föredrar… För mig blev det en Peace.

Kuddmeny

Gymmet...

... och poolen

Inte långt från China Town ligger Merdeka Square, även kallat Independence Square. Det var här som den brittiska flaggan sänktes och den malayiska flaggan hissades för första gången när Malaysia blev självständigt 1957. Sedan dess har Merdeka Square bland annat varit platsen för den årliga Merdeka Parade och för stora sportarrangemang.

Merdeka Square (Independence Square)

Högsta domstolen - Sultan Abdul Samad Building

Fotboll är en av de populäraste sporterna i Malaysia, men malayerna själva spelar inte så seriöst däremot följer många flitigt matcherna i Champions League. Speciellt Manchester United står högt i kurs. Under Champions League-finalen i år, som gick klockan två mitt i natten malaysisk tid, samlades tusentals människor på Merdeka Square för att se finalen live på storbildsskärm.

(Bilden är tagen av www.sportingopinions.com)

Imorgon reser vi till Bangalore i södra Indien, där Niklas kommer att jobba under ca. två veckor. Eftersom jag kan ta med mina studier dit så följer jag med.

Batu Caves är en fin kalkstensgrotta som ligger strax utanför Kuala Lumpur och det är en KL´s populäraste sevärdigheter. Bredvid grottan finns också ett hinduiskt tempel och den 42,7 meter höga guldstatyn som avbildar den hinduiska guden Lord Murugan. Under Thaipusam-festivalen i januari/februari vallfärdar över en miljon troende hit.

Batu Caves

Lord Murugan

272 trappsteg upp till grottan

Kalkstensgrottan

Hinduiska gudafigurer

Överallt runt grottan och templet finns apor och när vi var där hade flera av dem ungar hängandes på magen. Man vill inte komma alltför nära då de kan bitas men håller man sig på några meters avstånd är de väldigt fascinerande att titta på.

Två av de stora bargatorna i KL heter Changkat Bukit Bintang och Jalan P. Ramlee. Här finns det restauranger och barer för alla smaklökar. På många ställen kan man röka vattenpipa och få sig en ordentlig öl.

Igår gick vi till en whiskeybar med sköna bruna skinnfåtöljer ute på gatan och istället för whiskey on the rocks fick vi whiskey on a rock.

Niklas och Sonny

Changkat Bukit Bintang

Whiskey on a rock

Vi har hittat vårt toppenställe för god och billig teppan-yaki här i KL. Restaurangen ligger i botten på shoppingcentret Pavillion. Maten tillagas mitt framför en, på en stor teppan-yakihäll. Favoriterna är helt klart rullader och stekt lax. Mangojuicen här är också fantastiskt god!

Av någon anledning har jag inte sett det förut, men idag upptäckte jag att vårt hus saknar våningar med siffran 4. Istället heter våningarna 3A, 13A och så vidare.

Jag var självklart tvungen att åka ner till receptionen och fråga och jag fick svaret: ”Kineserna vill inte bo på våningar som innehåller siffran 4 eftersom uttalet liknar uttalet för död. Och bor man på våning 14 blir det ännu värre, då siffran 1 står för vill bli.”

Vidskepligt kanske, men jag är glad att vi bor på våning 28.

Igår på flygplatsen kom Niklas ut från en av taxfreeshopparna lycklig som ett barn på julafton… Han hade hittat svenskt snus! Och med en underbar beskrivning på baksidan.


Det görs även reklam för snus här, som är riktat till rökare. Men jag undrar fortfarande om verkligen malayerna snusar?

Nu är vi tillbaka i KL efter en veckas besök i Singapore. Och efter en vecka älskar jag fortfarande staden! Allt är ordnat i minsta detalj och till och med på flygplatsen kan man snabbskicka hem det man inte får ha med sig in på planet – fantastiskt bra! Det är ju alltid trist att behöva slänga något om man missat att checka in det.

Taxichauffören som körde oss från flygplatsen i KL hade nog fått uppleva ett och annat i sin bil, då han satt upp en skylt om att man inte får röka, kasta skräp eller pussas i bilen. Kärlek.

Redan första veckan i Asien fick jag höra talas om frukten Durian, även kallad ”stinky fruit” eller ”king of fruits”. Den är mycket omtalad här i Asien och är mest känd för sin mycket starka lukt, men också för sin annorlunda smak. Antingen älskar man den eller så hatar man den och de flesta asiater vi har träffat, älskar den! Vissa är beredda att betala flera hundra kronor för en riktigt bra Durian och på en del ställen anordnas ”all-you-can-eat-Durian-kvällar” där det bjuds på bland annat durianbakelser, duriantårtor och durianglass. Vissa shoppingcenter har till och med butiker med bara durianbakverk.

Samtidigt finns det tydligt utmärkt på de flesta hotell både i KL och i Singapore att Durian inte är välkommet. Inte heller frukten Mangosteen, som även kallas för ”Queen of fruits”. Till och med på hyresavtalet med Avis, när vi skulle hyra bil, stod det att Durian, Mangosteen och rökning är förbjudet i bilen och leder till böter på drygt 2000 kronor om man inte följer reglerna. Det går heller inte att köpa durian i vilken matbutik som helst utan det bästa är att ta sig till en fruktmarknad.

Fruktmarknad i Geylang

Durians på rad

Niklas kollegor tog med oss till fruktmarknaden i Geylang i Singapore för att smaka ”the king of fruits”. Och bara när vi passerade förbi med bilen kände vi den frätande starka lukten. Vi köpte både durian, mangosteen, langsat (ser ut som små potatisar) och ciku (mörkorange). Langsat var söt och god, ciku var lite träig i smaken men helt okej och mangosteen smakar söt vanilj. Men durian… Jag måste ärligt säga att det var bland det äckligaste jag någonsin smakat. Den är mjuk och kladdig i konsistensen och smakar lök, vitlök och bensin på samma gång.

Langsat och Mangosteen

Ciku (orange) och Durian

Det vita fruktköttet i Mangosteen är sött och gott

Niklas och kollegorna

Niklas kollega Patrick berättade att durian innehåller väldigt mycket kalorier och är en hettande frukt och att man lätt kan börja svettas efter att man ätit den. Därför äter många mangosteen efter de ätit durian, då den har en nedkylande effekt. Mangosteen har däremot en mycket stark färg, den är lila i skalet och kommer det på kläderna eller på annat tyg går det aldrig bort. Därför får man inte ta in varken durian eller mangosteen på hotell och i hyrbilen mm.

Den starka lukten från durian sitter kvar på fingrarna efter att man ätit och för att få bort den ska man skölja händerna i vatten som runnit av från durianskalet (trodde att de skämtade, men det funkade faktiskt).

Ikväll åt vi middag med Niklas kollegor på ett lite annorlunda ställe strax utanför Singapore, som kallas Turf City. Det är ett område som för några år sedan var en populär hästkapplöpningsbana. Runt kapplöpningsbanan finns en massa olika restauranger bland annat en skaldjursrestaurang som heter Ah Yat Seafood Restaurant. Innan man kommer in i restaurangen får man själv välja vad man vill äta till middag… eller snarare vem man vill äta.

Här finns alla skaldjur man kan tänka sig...

Monsterkrabba

När man valt vilka skaldjur man är sugen på kommer kocken och frågar hur man vill ha de tillagade. Här gäller också konceptet ”bring your own”, så vill man dricka vin eller öl till maten tar man själv med sig det. Allt var fantastiskt gott tillagat och det blev en toppenmiddag.

Igår kväll var vi och kollade in ett av de dyrare hotellen i Singapore, Raffles. En trappa upp finns nämligen en bar som heter Longbar och den ska man defintivt besöka när man är i Singapore. Här kan man få sig en sliskig Singapore Sling eller en half yard och tillsammans med det en stor skål med jordnötter. Det som är unikt med baren, är inte den brittiska pubkänslan och inte heller att alla äter jordnötter, utan det som är speciellt är att alla som äter jordnötter kastar skalen runt sig på golvet.

Singapore Sling

Jordnötsskal överallt

Efter Longbar gick vi till Chijmes för att äta. Förr var Chijmes en katolsk klosterskola, men idag är det ett mysigt ställe att äta på och det finns flera olika restauranger att välja mellan. I mitten finns en stor kyrka som är fint upplyst på kvällen.

Efter maten promenerade vi ner till Clarke Quay, som är ett färgstarkt område precis nere vid kanalen. Området ser ut som ett stort nöjesfält för vuxna. Här finns en bar som heter The Clinic Bar som är inredd precis som ett sjukhus. Man blir placerad i en rullstol eller i en tandläkarstol eller liknande och drinken serveras via en droppstång. Ett helt galet ställe, där det verkligen gäller att ha spenderarbyxorna på sig. När man går därifrån känner man sig både glad, lite sjuk och fattig.

The Clinic Bar

Clarke Quay

Nu har vi kommit till rätta här i Singapore och redan älskar jag staden! Vi bor på ett fint hotell mitt i stan som heter Carlton. Det är många från Europa och Australien som bor här, men också många människor från andra delar av Asien.

Hotell Carlton

Det bor totalt ca. 4,5 miljoner människor i Singapore och ca. 1,5-2 miljoner av dem är expats. Singapore har tidigare varit en brittisk koloni och det märks fortfarande på gatunamn, namn på byggnader och annat.

Allt är extremt ordnat här och det är en mycket modern och ren storstad, ö och även Sydostasiens minsta land. Det finns många häftiga byggnader, den ena galnare än den andra. 15,5% av invånarna i Singapore är miljonärer och det krävs nästan för att vara här, då det mesta är väldigt dyrt.

Marina Bay Sands

Singapore Flyer

Organiserat med pilar för var man ska stå i tunnelbanan...

...och hur man ska stå i rulltrappan

Reglerna är hårda och minsta snedsteg kan leda till höga böter. Jag insåg redan idag att jag gjort mig skyldig till ett brott, då jag drack en café latte från Starbucks på tunnelbanan… kunde ha blivit en mycket dyr kaffe.

Höga böter om man inte sköter sig

Det är helt klart en häftig stad och det bästa av allt… Ben & Jerry finns här!

Runt hörnet från vår lägenhet finns ett mysigt franskinspirerat café som heter Palate Palette. Här brukar jag sitta och plugga om dagarna och ibland håller även Niklas mig sällskap, när han inte själv håller kurs.

Palate Palette

Uteserveringen påminner om en fransk lummig bakgård och borden som man fikar på är tagna lite här och var ifrån, det är en blandning av dörrar, symaskinsbord och pallar. På väggarna och på personalens tröjor står: Love.Laugh.Live.

Café latten smakar precis som hemma och dessutom kan man beställa den malaysiska drycken Asam Boi. Asam Boi består av pressad calamansi och torkat salt plommon. Det låter inte så gott och jag tyckte inte det heller första gången jag prövade, men nu är jag helt frälst.

Asam boi

Palate Palette Restaurant & Bar
21 Jalan Mesui, nära Jalan Nagasari
Kuala Lumpur, Malaysia

Imorgon åker vi till Singapore så nästa gång jag skriver blir därifrån!

DAG 2
Efter en ordentlig engelsk frukost tidigt på morgonen åkte vi upp till ett av de högsta bergen i Cameron Highlands, Gunung Brinchang, för att ”djungeltrekka”. Första biten av stigen var inga problem alls och det kändes som det här med att vandra i djungeln är ju ingen konst. Men lite längre fram insåg vi snabbt att tarzankunskaper inte hade varit helt fel.

Det var lera överallt och så här i efterhand hade jag nog tänkt både en och två gånger till innan jag valde min klädsel och mina vita tygskor hade definitivt fått vara kvar hemma.

Efter en timme hade vi rört oss 300 meter och vi hade lera upp till vaderna. Vi hade en förhoppning om att få se en massa olika djur i djungeln, åtminstone en och annan apa i alla fall. Men när vi kommit halvvägs och fortfarande inte sett ett spår av några djur, mötte vi en annan ”djungeltrekkare” som sa: ”There are no animals here, just mud”. Då sjönk förhoppningarna drastiskt. Det närmaste vi kom något levande överhuvudtaget var en köttätande växt och ett spindelnät.

Men i det stora hela var upplevelsen ändå väldigt härlig. Känslan av att vara högt uppe bland molnen och andas in den friska, lite kyliga luften är fantastisk. Det var dessutom väldigt vackert och bra träning för både kropp och själ.

Marcus och Najla

Campande små scouter mitt ute i djungeln

DAG 1
I helgen hyrde vi bil och åkte upp till en underbar liten bergsby norr om KL, tillsammans med Niklas kollega Marcus och hans fru Najla. Området heter Cameron Highlands och ser ut som en brittisk gammal kolonialby, med vita tudorhus och blomsterodlingar överallt.

Vi hade bokat en natt på Ye Old Smokehouse via hotels.com och hade verkligen inga förväntningar alls. Men det visade sig vara ett toppenställe som jag mer än gärna skulle åka tillbaka till. Supermysigt, vänliga människor och jättegod mat. Dessutom hade de en stor öppen spis som man kunde värma sig vid, då det faktiskt blev ganska kallt på kvällen, till skillnad från temperaturen i KL. Trots att det är fantastiskt härligt med värmen i Malaysia var det lite skönt att komma från hettan ett tag och få känna lite mer nordiskt klimat.

Framme vid Ye Old Smokehouse

Vi fick bo i Fairhaven

Vårt mysiga rum

Längs med de slingriga vägarna är det stora tefält överallt och vattenfall som forsar. Det finns små mysiga kaféer längs med vägen där man kan stanna och äta scones med sylt och grädde och dricka lokalt odlat te.

Niklas, jag, Najla och Marcus

Förutom te odlas det också jordgubbar i Cameron Highlands. Stora jordgubbsplantage ser man överallt och på kvällen när marknaden drar igång kan man köpa jordgubbar i tusen olika skepnader, som gosedjur, kylskåpsmagneter eller på t-shirtar. Man kan också testa en jordgubbsdessert på någon av de jordgubbscaféer som finns.

På kvällen åt vi malaysisk ”street food” i grannbyn Brinchang. Malaysisk street food är både billigt och gott.

Fisk serverat i bananblad

Jag och Niklas

Shopping är ett av de stora nöjena man kan ägna sig åt i KL. Totalt finns det drygt 60 shoppingcenter här.

Berjaya Times Square

Berjaya Times Square är ett gigantiskt shoppingcenter, som består av två höga torn, där man kan hitta allt… och då menar jag verkligen allt. Här finns kläder, skor, väskor, souvenirer, kaféer, restauranger och teknik i massor. Och som om inte det skulle vara nog. Mitt inuti, på 5-7 våningen, finns även Asiens största inomhusnöjespark. Man kan alltså åka berg-och-dalbana medan man funderar på vilka skor man ska köpa.

Här åker man berg-och-dalbana över folk som shoppar

Mycket av det som finns att köpa i Times Square, i form av kläder och skor, är väldigt asiatiskt, så är man ute efter en mer europeisk stil ska man istället ta sig till Pavilion i Bukit Bintang eller Suria KLCC som ligger i botten av Petronas Twin Towers.

Pavilion

I dessa shoppingcenter finns de flesta västerländska märken, både de dyrare och de billigare, och priserna är ungefär som i Sverige. Däremot finns det mycket mycket mer att välja mellan här och det finns butiker för alla ändamål.

KL har precis som många andra storstäder ett China Town och ett Little India. Little India ligger nära KL Sentral (centralstationen) och ser ut som en liten sagovärld.

Blommor på gatorna kanske är något som skulle införas i Stockholm?

Innan man har lärt sig var stans bästa godbitar finns, i form av restauranger, barer, butiker etc. måste man pröva vissa av ”turistattraktionerna”. Idag var vi i China Town, väster om shoppingdistriktet Bukit Bintang och kollade in bland annat marknaden i Central Market.

Här finns en miljard krimskrams att köpa

Jalan Petaling

Jalan Petaling och Jalan Panggong är de största shoppinggatorna i China Town. Här är det livligt och ett myller av folk. Det finns prylar i massor och kopior i alla dess former.

Dagen avslutades med ett besök i ett kinesiskt tempel inne i China Town. En kort liten kinesisk farbror kom fram och frågade om jag hade skrivit mitt namn i deras gästbok och om han kunde få min twitteradress så att han kunde följa mig på Twitter. Trots att han förmodligen var närmare 100 år hade han ändå stenkoll på tekniken.

Det bästa sättet att lära känna en ny stad på är att skaffa sig en karta och börja promenera… och promenera… och promenera. Då lär man sig snabbt hur stan är uppbyggd och snart börjar man kunna namn på gator och var saker och ting ligger.

Ett annat bra sätt är att prata med lokalbefolkningen, till exempel med taxichaufförerna. De är perfekta guider och i KL är de flesta väldigt trevliga och vill gärna berätta vad de vet. Då får man också reda på detaljer som inte går att läsa sig till i guideböcker.

Taxi är ett smidigt och (oftast) billigt sätt att ta sig runt i KL. Men se till att chauffören sätter på taxametern innan taxin börjar åka. Det brukar tyvärr inte ske automatiskt och vissa chaufförer vägrar köra på taxameter. Det är sällan heller som det lönar sig att gå med på ett fast pris även om det är nerprutat. Att bli lurad av en taxichaufför hör till vanligheterna här i KL och vissa chaufförer har till och med fifflat med taxametern. Ett tips är att kolla att de vita låsen fortfarande sitter kvar i varsin ände av taxametern.

Under vissa tidpunkter, främst på morgonen, tidig kväll eller när det har regnat blir det väldigt mycket trafik i KL och långa köer. Då går det betydligt snabbare att ta sig runt kommunalt, till exempel med Monorail. Det är väldigt billigt och ett perfekt sätt att se sig omkring.

Monorailen som går genom stan