SÖK BRA HOTELL I SHANGHAI HÄR
Reseguide Shanghai: I vår cityguide till Shanghai hittar du de bästa tipsen till hotell, restauranger, barer, klubbar, affärer och de sevärdheter som staden har att erbjuda. Den här resguiden är till för dig som vill hitta till den bästa shoppingen, det pulserande nattlivet och restauranger som håller måttet. Här finns det mesta av det bästa inom underhållning och mat och dryck. Följ med Ulrika K Engström till de bästa adresserna.
Jag var nitton år när jag blev kär för första gången. Det var en klassisk tonårskärlek som började med en rejäl fylla. Hon var en oemotståndlig blandning av spännande bad boy och nördig kusin från landet. Shanghai hade levt ett hårt liv. Fram till 1842 hade Kinas ekonomiska centrum bara varit en sömnig fiskeby på gyttjiga flodbankar. Men så kom opiumkriget och ett förnedrade nederlag som gjorde att Kina fick ge efter för utländska inkräktare.
Fransmän, britter och amerikaner delade upp staden mellan sig och bildade så kallade koncessioner, fristående från kinesisk lag. De förträngde det Kina de hade omkring sig och byggde en stad som lika gärna hade kunnat vara någonstans i Centraleuropa.
När jag kom till Shanghai hundrafemtio år senare hade hon just vaknat ur en femtioårig Törnrosaslummer. Kommunismen hade sugit musten ur storstaden men det projekt som skulle göra Shanghai till Kinas modernaste stad hade just inletts.
Det var i Shanghais tillåtande nattliv som framtidstron kokade som mest. Här fanns få lagar och regler och på barer som Judy’s Two och Tequila Mama festades det som om morgondagen inte skulle ta vid just imorgon. På underjordiska nattklubbar som DD’s mötte mongoliska glädjeflickor nyrika entreprenörer, här dansade afrikanska utbytesstudenter med överarbetade direktörer och det var inte långt till de sjaviga opiumhålor och jazzklubbar med ryska dansöser som en gång hade gjort staden världskänd.
I enpartistaten Kina var man minst sagt paranoid i sitt förhållandetill den egna historien. Men med åren öppnade barer och restauranger som YY’s, Face och M on the Bund, och de drog sig inte för att blicka bakåt i tiden när de valde inredning – med mer eller mindre lyckat resultat. De här barerna gav mig nästan samma känsla av historiens vingslag som franska koncessionens nergångna arbetarlängor och smala gator kantade av mullbärsträd, pampiga korsvirkesvillor och något enstaka strykjärnshus, eller de gamla gränderna runt Yuyuan.
Och det var just Shanghais sentimentala historia som långsamt fick mig på fall. Jag fascinerades av det som en gång hade gått förlorat. För det fanns något sorgligt över att de ryska dansöserna knappt hade fått på sig fjädrarna förrän kommunisterna kom till makten – när folkrepubliken Kina utropades 1949 förbjöds den flärd och synd som Shanghai en gång hade stått för och metropolens storhetstid var över. Svåra år med Mao Zedongs politiska nycker följde, och det dröjde tills landsfaderns död innan marknadsliberaliseringar initierades och Shanghai började resa sig igen.
På tjugohundratalet har Shanghai blivit en symbol för Kinaundret – världens fabrik – som mer än gärna delar med sig av sina låga produktionskostnader och billiga produkter. Turisterna kommer till ”Orientens hora” för att shoppa billiga kopior på det som kallas Taobaomarket och leka inte-nudda-Kinagolv på klubbar som Bonbon och Bar Rouge. Shanghai har fått sin egen Formel 1-bana. Världens snabbaste tåg har börjar rusa den korta sträckan mellan flygplatsen och förorten och världens högsta hotell såg ljuset lagom till millennieskiftet. Det var också nu som byggandet formligen exploderade, de utländska investeringarna strömmade in och befolkningen fick högre levnadsstandard. Men det betydde även att hundratusen innerstadsbor förflyttades ut till nya förortskomplex utanför stan. Samtidigt kändes växtvärken i stadens många rivningstomter – hela stadsdelar jämnades med marken för att ge plats åt nya skyskrapor.
En stor del av de utländska investeringspengarna har gått åt att skapa nya vattenhål till alla de hundratusentals utlänningar som numera flockas i tjugomiljonerstaden. I dag finns det mängder av kolonialvillor som gjorts om till finrestauranger, och runt Shanghais landmärke The Bund stoltserar en mängd lyxbarer – här finns sofistikerade Lounge 18, klassikern Glamour Bar och nykomlingen Lan.
I det nya området Cool on the Docks har finkrogen Stiller’s nyligen öppnat, lagom till att Världsutställningen ska hållas här 2010. Och trots att det var de främmande jävlarna, de för Shanghai så viktiga utlänningarna, som en gång förbjöd kineser att promenera utmed The Bund utan utländsk följeslagare, är Shanghaiborna fortfarande svällande stolta över de internationella influenserna. Lika stolta som över stadens nyfunna rikedom.
När vi skriver 2008 har Shanghai lockat till sig allsköns lycksökare. I den förvirring som kommer av en snabb utveckling har Shanghai blivit hem åt såväl erkända stjärnkockar som avdankade såpaskådisar och hoppfulla entreprenörer. Inredningsdesigner, arkitekter, lärare och dj-er kommer också hit för att pröva lyckan. Oavsett om det är en nystart för ett avdankat The Eagles eller en ny holländsk vodkasort. Men fortfarande pratar väldig få Shanghaibor engelska och stadens utveckling är fortfarande ojämn. Det enda som sammanför stadens befolkning är det faktum att man är fortsatt optimistisk. Här finns fortfarande den kanske allra viktigaste av drivkrafter: framtidstron.
Än i dag präglas staden av den europeiska arkitekturen, och det faktum att Shanghai inte är Kina. Och medan de utländska investeringarna ramlar in samsas partiets propagandabanderoller med Starbucksskyltar. Trettiotalets opiumhålor har ersatts av minimalistiska nattklubbar och det inger fortfarande en overkligt futuristisk känsla att färdas på en av stadens upphöjda nybyggda ringvägar och se ut över det rymdliknande skyskrapelandskapet. Och samtidigt tänka att här, precis här, plingade ringklockorna från tusentals cyklister i maokostym. För bara några år sedan. Och om du frågar mig så, jodå, jag är fortfarande kär. Under våra tolv årtillsammans har Shanghai och jag haft några rejäla duster. Men vi har alltid pratat ut – och alltid hittat tillbaka.
SÖK BRA HOTELL I SHANGHAI HÄR
Visa/dölj kommentarer
