Skrivet av Micha van Dinther

PARIS I dag har vi nöjet att presentera Isabelle Purits, vår nya citybloggare i Paris. Hennes nya blogg finner du
här.
Hej Isabelle, vem är du?
– Hej! Jag är en svensk 26-årig frilansjournalist och entreprenör som driver serviceföretaget Entrée Paris (www.entreeparis.com) för att hjälpa nyanlända parisare att komma på plats i stan. För tillfället har jag även fullt sjå att komma på plats själv igen – jag har just flyttat och hoppas att mitt nya kvarter bjuder på ett och annat inspirerande. Tänkte nu närmast måla en vägg eller två och besöka Porte de Montreuil – en av mina favoritmarknader. Kameran följer med!
Hur hamnade du i Paris, och hur länge har du bott där?
– Efter att ha bott i Montpellier en tid fick jag mersmak och flyttade hit till Paris en solig januaridag 2008 för att läsa klart min kandidatexamen i journalistik, och installerade mig då på 11 kvadratmeter i sjuttonde arr. Sedan dess har ett och annat hänt, som tur är. Men eftersom Paris är Paris är mycket sig likt förstås.
Om du får välja en enda sak som ett 'måste' i Paris, vad skulle den saken vara?
– En ceasarsallad på Chez Jeannette är inte helt fel. Bullrigt och autentiskt.
Vilken är den största turistfällan i Paris?
– Som överallt antar jag att alla stadens monument och museum tar udden av njutningen. Speciellt här där man knappt kan gå förbi en soptunna utan en vacker referens till historien. Har aldrig hört någon besökande kompis klaga på att vi bara ”hängt” i fyra dagar – utan att tänka upptäcker man då halva Paris.
Vilken del av Paris ska man bo i, när man är på tillfälligt besök?
– Det är en budget- och smakfråga förstås, jag tackar givetvis ej nej till croissanter och terrassfrukost i kritvit badrock i St Germain, men kan rekommendera områdena kring Canal St Martin och Belleville, som är rätt annorlunda – så får du se fler sidor av stan. Ta med bekväma skor!
Vad kommer vi få läsa om in din blogg?
– Å, jag hoppas kunna förmedla Paris-vardagen i text och bild: möten med parisare, inspiratörer, massor tips och vackra ting. Jag brinner för kontrasterna i den här stan, och det är verkligen den ständiga berg- och dalbanan mellan det stora och lilla som lämnar avtryck. Förhoppningsvis tar den även både mig och läsarna ett steg närmre att förstå sig på fransmännen …