2009-06-05
Skrivet av Gunnar Rehlin
Donna Leons deckare om den melankoliske kommissarien Guido Brunetti har blivit världsberömda och översatts till tjugotre språk. Själv är hon en riktig venetianare som vet var de bästa kvarterskrogarna, kaféerna och blomsteraffärerna ligger. Här är hennes Venedig.
Ingen modern författare har gjort så mycket för Venedig som Donna Leon. Men trots det får Venedigborna själva aldrig läsa hennes böcker om poliskommissarie Brunetti – i alla fall inte på italienska. Böckerna är inte översatta, och kommer heller aldrig att bli det.
– Då skulle jag aldrig få vara i fred, säger Donna Leon glatt. Jag
skulle ständigt bli påhoppad av människor som sa ”hur understår du dig
att förolämpa min stad?”. Och det gör jag ju – jag förolämpar staden.
Donna Leon är en snart sextiosjuårig amerikanska, som bott i Venedig i
mer än tjugo år och som vunnit världsrykte genom sina böcker om Guido
Brunetti. Men trots kritiken i böckerna, skulle hon aldrig komma på
tanken att bosätta sig någon annanstans.
– Venedig är en underbart vacker och mänsklig stad, säger hon.
Vi sitter på ett kafé på Piazza Campo SS Giovanni e Paolo, i närheten
av hennes hem. Hon bor i de myllrande kvarteren på motsatta sidan från
turistghettot Piazza San Marco, och att leta sig fram hit har inneburit
ett intensivt studerande av kartan. Över en bro, till vänster längs
kanalen, sedan gränden till höger och så till höger igen … det är
alltid lika spännande att se om man kan hitta fram till en mötesplats i
Venedig.
Donna – hon vill absolut inte bli tilltalad med efternamn – fortsätter att utveckla sina åsikter om staden.
– Bara det att man här måste gå till fots om man ska någonstans. Det
innebär möten. Sådant händer aldrig om man bor i en stad med bilkultur.
Här säger man hej till varandra och till sist blir man kanske vänner.
Donna Leon är lärarinna från början. Hur hamnade hon som deckarförfattare i Venedig?
– Jag var lärare i engelska i en rad länder, i England, Schweiz, Iran,
Kina, Saudiarabien. Det sistnämnda var det värsta jag varit med om.
Några vänner fick mig att flytta till Venedig och jag började undervisa
på det amerikanska universitetet här för tjugofem år sedan. Jag gillade
mina studenter, men under åren gled studenterna, varav de flesta var
militärer, mer och mer åt höger medan jag drog åt vänster. Så 1996
bestämde vi oss för att gå skilda vägar. Då hade jag redan börjat tjäna
så mycket pengar på mina böcker att det inte gjorde någonting rent
ekonomiskt.
Med Guido Brunetti har Donna Leon skapat en av den moderna
kriminallitteraturens mest minnesvärda personligheter. Han är gift med
en kvinna som kommer från finaste delen av den venetianska överklassen
och hennes föräldrar tycker självfallet att hon har gift ner sig. Paret
Brunetti har två barn, vars uppväxt vi får följa genom böckerna.
Kommissarien själv är en man med stark känsla för rättvisa och som till
sina överordnades fasa inte drar sig för att undersöka och åtala höga
ämbetsmän. Men Brunetti är också en pragmatiker, som vet att i detta
korruptionens samhälle beskyddar makthavarna varandra. Därför är det
omöjligt att komma åt skurkarna i toppen.
– I Italien klarar sig de rika och mäktiga alltid. De hamnar aldrig i
fängelse. Och det här vet alla om, och konstaterar cyniskt att det är
så det är, det finns ingenting att göra åt det. Silvio Berlusconi, det
finns ingen skillnad mellan honom och vänstern. De är lika goda
kålsupare.
Det äts ofta och mycket hos familjen Brunetti, och kommissarien lämnar
gärna kontoret för att äta de magnifika trerättersluncher som hustrun
tillagar. Donna säger:
– Italienare visar hur mycket de älskar dig genom att ge dig mat. Mina
bästa vänner heter Roberta och Franco, och om jag är hemma och inte är
hembjuden till någon annan, så måste jag i efter hand förklara varför
jag inte kom hem och åt hos dem. Ibland, när jag kommer från mitt
sommarhus, som ligger några timmars tågresa bort, får jag smyga hem och
låta fönsterluckorna vara stängda så att ingen ska se att jag är hemma.
Vi beger oss hem till Donna. Hon bor i en hyrd lägenhet (hon har ägt
ett hus i Venedig förut, men historien om hennes misslyckade och
dyrbara husaffärer är alldeles för lång och krånglig att gå in på här),
som ligger högst uppe i ett hus, består av två etage och har korslagda
bjälkar i taket.
– Läste du min bok om den gamla kvinnan som terroriserar omgivningen
med att ha på tv:n högt på nätterna? undrar Donna, och när jag säger
ja, pekar hon ut genom fönstret.
– Hon bodde där. Nu har hon avlidit. Hurra.
Den venetianska geografin i Donna Leons böcker är alltid korrekt, men hur det ser ut inne i polishuset har hon hittat på.
– Jag har aldrig varit där. Fast jag har hört att det numera kommer
turister dit och ber att få titta in efter det att de har läst mina
böcker.
Hon har flera gånger blivit ombedd att skriva en guidebok och en kokbok
med venetiansk mat. Hittills har hon stenhårt vägrat – men så gav hon
med sig och har nu skrivit förordet till såväl en kokbok som en bok med
”walking tours” baserade på hennes böcker.
– Till kokboken har jag också skrivit essäer, till exempel om hur min
mamma alltid skulle göra kalkon till jul och hur hon stekte sönder den
så att den blev oätlig.
Som den kunniga Venedigbo hon är, har hon beska åsikter om de
restauranger och hotell som de officiella guideböckerna presenterar.
– De är fulla av svepande generaliseringar. Och vad det handlar om är
vilka som betalar bäst. De tio ”topprestaurangerna” i stan är de tio
som betalar bäst. Och hotellägarna måste betala minst 10 000 euro för
komma med i guideböckerna.
Det arrangeras redan nu litterära promenader efter hennes böcker (se detaljer härintill). Hon säger:
– Det har blivit ett oerhört positivt gensvar. Man läser ur böckerna
och de som följer med får se en helt annan sida av staden än den
vanliga.
Donna går fram till sin cd-spelare, tar fram en skiva och stoppar in den. Ljuv klassisk musik fyller lägenheten.
– Det är detta som är min verkliga passion. Barockmusik. Jag arbetar
med en barockorkester och varje år spelar vi in en ny skiva. Det är det
som tar upp det mesta av min tid. Jag tjänar inte någonting på det,
utan det är bara så att jag skulle kunna göra vad som helst för musik.
Det är inte minst genom musiken som hon mött det översta skikt av
Venedigs överklass som ibland förekommer i hennes böcker (dit hör bland
annat Brunettis svärföräldrar).
– Jag har blivit inbjuden till tillställningar där de har varit. De är
så … jag tycker inte om människor som vill framstå som förmer än andra.
Min egen värld består av människor som arbetar. Men det är underbart
att höra talas om dem, att höra hur de skvallrar om vem som är den
senaste av dem som genomgått plastikkirurgi. Och det är fascinerande
att människor kan bli imponerade av att någons farfarfarsfarsfarsfar
var doge i Venedig på trettonhundratalet. Det handlar om människor som
inte ens skulle ha tittat på mig innan jag blev berömd. Numera är jag
intressant, eftersom jag är berömd. Men jag är inte intresserad av att
träffa dem.
Det där med plastikkirurgi är ett av de teman som finns med i nästa bok, About face, som kommer ut på engelska i april.
– Den är väldigt mörk. Mina tre senaste böcker är de mörkaste jag
skrivit. Jag vet egentligen inte varför, eftersom jag älskar att få
människor att skratta. Vi lever i en riktigt otäck och farlig tid. Det
enda jag tycker om att komma ihåg är det som är roligt.
Fakta i Brunettis spår – DONNA LEONS VENEDIGOm du vill göra världens mest romantiska stad i Guido Brunettis fotspår är det bara att greppa en detaljerad karta och sätta igång. Här är tips om hur du kan bo som Brunetti, gå i Donna Leons fotspå samt tio ytterligare tips på hotell, restauranger och barer som alla har en central plats i Donna Leons litteratur.
Donna Leon walking tours
Dr Toni Sepeda, litteraturprofessor,
erbjuder individuella promenader eller gruppromenader i Brunettis
fotspår, från torsdagar till söndagar (inte under juni–augusti).
Promenaderna görs upp genom individuell bokning, antingen via e-post
(
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
) eller genom ett brev (Toni Sepeda, Cannaregio 916,
1-30131 Venezia, Italien). Sepeda är den enda som Donna Leon själv har sanktionerat som guide till Guido Brunettis Venedig.
Bo som Brunetti
Den som vill bo som Brunetti under en begränsad period kan också hyra
en lägenhet i Cannaregiodistriktet. Mera information om detta fås på
e-post:
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
.
Gritti Palace Hotel
Klassiskt lyxhotell från 1500-talet med oerhört pampiga rum i traditionell venetiansk maximalistisk stil. Samtliga 91 rum har individuell inredning och hotellet är beläget alldeles intill Grand Canal med fantastisk vy från terassen.
Adress: Campo Santa Maria del Giglio, San Marco
Tel: + 39-041-79 46 11
http://gritti.hotelinvenice.com
Pris: Dubbelrum från 3 500 kronor
Hotel La Fenice Et Des Artistes
Litet hotell som är känt för sin kreativa och intellektuella publik. 69 rum finns, alla med olika inredning likaså en mysig trädgård som är perfekt att frukost i. Gångavstånd till de centrala delarna av Venedig.
Adress: Campiello della Fenice 1936, San Marco
Tel: +39-041-523 23 33
www.fenicehotels.com
Pris: Dubbelrum från 1 600 kronor
Hotel Cipriani
Överdådig resort med trädgård, pool, golf, tennisbanor och traditonell lyx enligt konstens alla regler. Byggdes 1958 och ligger på ön Giudecca, tio minuter från Markusplatsen med båt.
Men smakar det så kostar det – fruktansvärt mycket.
Adress: Giudecca 10
Tel: +39-041-520 77 44
www.hotelcipriani.com
Pris: Dubbelrum från 9 000 kronor.
Do Mori
Brunettis favoritbar är också Venedigs äldsta (öppnade 1462). Här dricker man vin och äter snacks antingen före eller efter en middag. Men var beredd på att stå upp för det finns inga bord.
Adress: Calle Do Mori, San Polo 429
Tel: +39-041-522 54 01
Osteria alle Testiere
Liten restaurang med endast 24 platser. Kan vara svårt att få bord, men om du lyckas blir det en kväll med skaldjur, pasta och något av de 90 viner som alla kan beställas på halvflaska.
Adress: Calle del Mondo Novo, 5801 Castello
Tel: +39-041-522 72 20
www.osterialletestiere.it
Osteria da Fiore
Riktig finkrog med Michelinstjärna och hög prislapp. En av Venedigs bästa restauranger enligt Brunetti.
Adress: Calle del Scaleter, San Polo 2202
Tel: +39-041-721 308
www.dafiore.net
Due Colonne
Turister och Venedigbor möts på uteserveringen till denna populära pizzeria som ofta även frekventeras av Brunetti som bor i området.
Adress: Campo Sant'Agostin 2343, San Polo
Tel: +39-041-524 06 85
Rosa Salva
Stanna till hos familjen Rosa Salva för glass kakor eller fantastiskt kaffe. Ermenegildo driver tillsammans med sina söner Antonio och Enrico detta framgångsrika cateringföretag som är omåttligt populärt i Venedig.
Adress: Ponte Ferai 951, San Marco
Tel: +39-041-521 05 44
www.rosasalva.it
Gelateria Paolin
Precis som namnet antyder är den här baren bäst lämpad för glass. Eller möjligtvis frukost ute i solskenet. Brunetti stannar till här för kaffe.
Adress: Campo Santo Stefano, San Marco 2962
Tel: +39-041-522 55 76
Osteria Il Milion
Mysig krog vid ett litet torg intill Rialtobron. Il Milion är döpt efter en bok av Marco Polo och lokalen är över 300 år gammal. Bra mat till oerhört modesta priser.
Adress: Corte 1 Al Milion, 5841 San Giovani Gristosomo
Tel: +39-041-522 93 02
http://ilmilion.com