Mauritius, ett exklusivt paradis med lyxhotell, kilometerlånga stränder och ett fiskrikt hav, som gjort för att snorkla och dyka i. Men ön har mer än så, hon har också prunkande vegetation, tropiska frukter, jättesköldpaddor och inte minst, genuint välkomnande öbor.
Text: Elisabet Garcia Dahlbäck Foto: Binge Eliasson
Det är lördag förmiddag i Mauritius huvudstad Port Louis och helt hopplöst att hitta parkering, ett fenomen som känns igen i många andra delar av världen. Till skillnad mot trängseln runt butikerna i Stockholms city är det hästkapplöpning som får mauritier att vallfärda till Port Louis denna dag, men så är också kapplöpningsbanan Champ de Mars världens nästa äldsta och sporten öns största. Genom fönstret ser jag uppsluppna öbor i kostymer, hattar, finklänningar och höga klackar kryssa mellan bilarna i riktning mot kapplöpningsbanan. En märklig syn med tanke på att klockan bara är strax efter tio på morgonen.
Det har bara gått ett par timmar sedan vi körde genom hotellets pampiga järngrindar ut i en verklighet som ska ge oss en annan bild än den gängse av Mauritius som enbart ett paradis för lyxsemestrar.Vid den första anblicken påminner Mauritius om Karibien, den smaragdgröna vegetationen, palmerna, de färgglada husen i citrongult, mintgrönt och rosa, sockerrörsfälten och det turkosskimrande havet som kantas av vita sandstränder. Likheten är slående med ett par stora undantag: mauritierna är generellt sett mer välkomnande och öns matkultur är mer varierad och smakfull i en lyckad kombination av det indiska, afrikanska, kinesiska och franska köket.
Tidigt i morse, strax efter att vi hade lämnat hotell Prince Maurice skyddade värld, stannade vi till vid ett stort, vackert, terrakottafärgat fält som rensades fritt från blast och annat skräp efter en sockerrörsskörd. Jordbruksarbetarna bestod av påbyltade kvinnor i olika åldrar med kraftiga förkläden, stora stövlar, gummihandskar och hattar som skydd mot solen. Bilden var surrealistiskt tidlös, det har odlats socker på ön ända sedan 1600-talet, då holländarna koloniserade Mauritius som var obebodd ända fram till 1500- och 1600-talet. Sedan dess har Mauritius hört till Frankrike och Storbritannien innan det slutligen blev självständigt 1968.
Arnaud, vår chaufför och guide, berättar med stolthet att all mark vi ser tillhör hans arbetsgivare. Att de äger en fjärdedel av marken på östkusten, ett landområde som numer inte bara består av sockerrörsodlingar, utan även av designade lyxhotell i hotellkedjan Constance. Det är pengar från sockerrörsodlingarna som har möjliggjort hotellsatsningen.
– De är bra arbetsgivare, nästan alla som jobbar för familjen har gjort det i flera generationer. Jag är den tredje i min släkt, säger Arnaud och ser ut över fältet där det trots den tidiga timmen redan är lunchrast.
Det kan vara känsligt att fotografera okända människor, men vårt stopp tas emot med fnitter, skratt och nyfikna blickar. Somliga poserar vant och glatt framför kameran, vänligheten känns befriande genuin och man delar frikostigt med sig av lunchen som packas upp ur färgglada plastkorgar. En kvinna bjuder oss att smaka banankaka, en annan sträcker fram en hand med litchifrukter och en tredje ger oss ananas, vars smak inte liknar någon ananas som jag tidigare har smakat. Öns ananas anses vara i toppklass, den är mindre, sötare och saftigare än de som odlas i Sydafrika.
Arnaud översätter vår engelska till kreol och vice versa. Kreoler, som ursprungligen härstammar från afrikanska slavar, är de som främst jobbar med lågstatusyrken på ön.
– De började att jobba redan klockan halv fem i morse för att slippa den värsta hettan. Klockan elva slutar de här på fältet. Alla kläder som de bär är till för att skydda kroppen mot de små, vassa taggarna som sitter på bladen. När de har rensat fältet fritt från skörderester ska jorden gödslas innan sockerplantorna, som är fleråriga, sätts ner för hand. Proceduren upprepas vart femte år i ett evigt kretslopp.
Sockerrör odlas över hela ön, resultatet ses inte bara i form av raffinerat socker – det finns också flytande former som i juicer och i kvalitetsrom, där ett av de bästa märkena är Chamarel VSOP. Dessutom används de torkade sockerrören som dekorativt byggnadsmaterial, inte sällan som innertak, på lyxhotellen.
Att ön inte bara är rik på sockerrör ser vi några timmar senare på Central Market i Port Louis, en marknad som slår de flesta som jag tidigare har upplevt runt om i världen. Mångfalden av färgsprakande frukter, grönsaker, kryddor, textilier och andra stapelvaror är inte bara makalöst variationsrik, den är dessutom vackert exponerad.
– Ser du, här har du fler turister – därför är det dyrare här än på andra marknader runt ön, säger Arnaud samtidigt som en högljudd diskussion utbryter ett par stånd längre bort mellan en turist och en försäljare av tröjor.
Det handlar om dollar och valörer, turisten hävdar att han har lämnat fram en större sedel än den han får växel på. Försäljaren ger sig inte, varför turisten ses lomma iväg svärandes med hot om att hämta polisen. Själva tar vi oss vidare till Port Louis högsta punkt, Fort Adelaide.
Fästningen, varifrån man ser ut över hela staden, uppfördes av engelsmännen 1830 för att skydda brittiska trupper från angrepp av franska nybyggare. Trots att ön var en brittisk koloni i 175 år har britterna lämnat få avtryck, något som anses bero på att det i princip bara flyttade in några få tjänstemän. Britterna lät folket behålla sitt språk, sin religion och sin kultur, de gjorde också Port Louis till frihamn, såg till att det byggdes vägar och fick öns jordbrukare att odla sockerrör i stället för bomull och kaffe, vars odlingar var mer utsatta av orkaner. Britterna tillät också plantageägarna att återuppta slaveriet som fransmännen hade förbjudit 1796. När slaveriet slutligen upphävdes 1835 blev det startskottet för den stora, indiska invandringen. Totalt kom närmare en halv miljon till Mauritius och i dag utgör deras ättlingar 68 procent av landets befolkning. Det koloniala arvet innebär i princip att alla är trespråkiga. Franska och engelska talas i skolan, men hemma är det kreol som gäller för de flesta.
Mauritius är ett mångkulturellt samhälle där de olika befolkningsgrupperna speglar många yrkeskategorier. Kreoler är av tradition och invanda sociala strukturer de som återfinns längst ner på samhällsstegen, medan indier dominerar de högavlönade yrkena. Indierna äger också de största sockerplantagerna. Europeiska ättlingar arbetar främst inom den privata sektorn, men muslimer och kineser dominerar handeln. Ett tecken på förändring är att Mauritius, tillsammans med Sydafrika, 2010 rankades som den mest konkurrenskraftiga ekonomin i Afrika, söder om Sahara. Levnadsstandarden anses alltså vara förhållandevis bra. Dessutom är Mauritius ett av de mest etiska resmålen, enligt organisationen Ethic Travels. Med hjälp av uppgifter från Unicef, Amnesty och Human Rights Watch har de sammanställt en utvärdering, där de bland annat går igenom landets sociala välfärd, miljöskydd, djurhållning och de mänskliga rättigheterna, som till exempel yttrande- och pressfrihet.
– Vi färdas på vänster sida och väjer undan för gamla och unga, många färdas på mopeder och motorcyklar, en del på cyklar – somliga två eller tre på samma fordon. Värmen är perfekt, det händer att regnmoln flyter upp i horisonten, men regnet upphör lika fort som det har kommit och solen blir efter det mer strålande än den har varit.
Mauritus delas in i sju distrikt, alla olika i sin karaktär. På norra delen av ön, där turistnäringen har funnits längst, ligger öns största bad- och turistort, Grand Baie, med shopping, krogar, barer och det hetaste nattlivet. Den västra kusten är mer oskyddad vilket ger större vågor, något som lockar surfare till badorter som Flic en Flac och Tamarin. Passadvindar från sydväst gör den södra och sydöstra kusten blåsigare, vildare och klippigare – där finns det inte heller något av det skyddande korallrev som täcker resten av öns kust. Sinnebilden av Mauritius som ett av världens lyxigaste resmål hittar man på östkusten. Det är där privata villor och femstjärniga hotell lockar kändisar från hela världen med löften om en avskild semester, laddad med hedonistiska njutningar, omfattandes allt man kan önska när det gäller mat och dryck. Det är där de finaste stränderna, de blåaste lagunerna, de tjusigaste hotellen och de bästa krogarna ligger – men så har också lyxhotellen lockat till sig mästerkockar från hela världen som trollar fram den ena eleganta rätten efter den andra, baserat på öns mångkulturella kök, en blandning av indiskt, kinesiskt, afrikanskt och franskt. Den franska mästerkocken, Bernard Loiseau, har till exempel gett namn åt en kulinarisk festival på Belle Mare Plage, där europeiska stjärnkockar tillsammans med öns kockar skapar rätter, baserade på lokala råvaror. I fjol kom Jacob Holmström från Stockholmskrogen Gastrologik på andra plats.
Efter en dag fylld med upplevelser och bilfärder är det skönt att komma tillbaka till hotellets rogivande atmosfär. Med mig har jag ett helt annat intryck av Mauritius än om jag bara stannat på hotellet. Den här ön i Indiska oceanen är så behändigt förpackad så att man lätt kan kombinera strapatsrika upplevelser med lata dagar i solstolen, spa-besök, gourmetmiddagar och andra njutningar, som det glas champagne som jag har i min hand. Platsen som jag befinner mig på gör att det känns som om jag svävar mellan den stjärnklara himlen och det grönskimrande vattnet: en surrealistisk känsla, skapad av en begåvad arkitekt och hans lek med ljus som lyser upp vattnet under de flytande träpontonerna.
Det råder ingen tvekan om att det är något speciellt med ön, som både författaren Mark Twain och författaren och nobelpristagaren Jean Marie Le Clézio har liknat vid paradiset. Mark Twain skrev i Following the Equator från 1897 att Gud först skapade Mauritius, sedan gjorde han en kopia – det blev paradiset. För Le Clézio är Mauritius en mytomspunnen plats dit hans släkt utvandrade efter den franska revolutionen. Släktens minnen i form av snäckor, kartor och teckningar blev för Le Clézio fantasieggande, gamla föremål som i flera av hans romaner framstår som en symbol för det förlorade paradiset.
GUIDE MAURITIUS
Invånare: 1,3 miljoner.
Språk: Det koloniala arvet innebär i princip att alla är trespråkiga – franska, engelska och kreol.
Valuta: Rupie.
Tidsskillnad: Svensk vintertid: +3 timmar, svensk sommartid +2 timmar.
Visum: Inget visum för svenska medborgare, men passet måste vara giltigt sex månader efter hemkomst.
Ta dig runt: Lokalbussar går runt hela ön, de är billiga men tidsmässigt opålitliga. Alla större orter har busstationer. Därutöver går det taxi, men också taxi trains som man delar med andra. Bor man på en resort har den ofta chaufförer och bilar som kör runt mot en avgift, eller så hyr du en egen bil. Tänk på att det är vänstertrafik som gäller.
Bästa tiden: Ön har ett tropiskt klimat med svensk sommartemperatur året runt. Den bästa tiden är efter orkansäsongen från december till maj, då vädret och luftfuktigheten är torrare – å andra sidan kan man resa billigare under september, oktober och november. Under deras vinter, maj till september, kan vattentemperaturen gå ner till 17 grader, men normalt ligger den runt 23 grader.
BOENDE:
Prince Maurice
Längs östkustens kilometerlånga stränder ligger ett av öns vackraste hotell, men så har det också belönats med priser och kvalificerat sig in i Leading Hotels of the World. Den 60 hektar stora anläggningen omfattar en tropisk trädgård, pooler, barer och restauranger och en vinkällare med 25 000 flaskor och 120 sorters champagne som lär vara Indiska oceanens största.
Dubbelrum med frukost och fritt internet från 4 700 kr/natt.
Choisy Road, Poste de Flacq
20 Degrees South
Det belgiska paret, Michel och Anne Bourgeois, har skapat ett chict intimt, barnfritt, boutiquehotell vid en liten, skyddad, privat strand på öns största badort, Grand Baie. Läget är perfekt om man vill kombinera fridfulla dagar i en solstol med vattenaktiviteter, utfärder och krog- och shoppingturer. De 29 rummen är inredda med handplockade möbler och accessoarer i krämiga och vita nyanser.
Dubbelrum med halvpension och fritt internet från 1 900 kr/natt.
Coastal Road Pointe Malartic
Belle Mare Plage
Ett familjehotell med en personlig atmosfär vid en två kilometer lång sandstrand på Mauritius östkust. Hit kommer många barnfamiljer, men också par som kombinerar lata dagar vid poolen med golf på någon av hotellets två kvalitetsbanor. Anläggningen omfattar flera rumskategorier, bland andra egna villor med butlerservice samt tre fina poolområden och flera bra krogar och barer. I området ligger också en villa, där prinsessan Stephanie av Monaco brukar checka in.
Hyr eget
Bo i en trädkoja med dubbelrum i ett stort fikusträd, en lägenhet i öns största badort eller i en egen glamourös villa direkt på stranden. Det finns flera möjligheter att i förväg hyra eget boende runt om ön, priserna varierar från några hundralappar till flera tusen beroende på standard. Sök på hus- och lägenhetsuthyrningssajter.
MAT & DRYCK:
Även om ön saknar Michelinkrogar kan ingen annan ö i Indiska oceanen matcha Mauritius gourmetmat, ofta moderna tolkningar av ett internationellt fusionkök, indiskt, franskt, kinesiskt, medelhav. De flesta gourmetrestaurangerna hittar man på hotell och resortanläggningar, därutöver finns det gott om matställen med lokala rätter – en aptitretande blandning av asiatiska och indiska smaker – till rimliga priser: curryrätter, skaldjur, dumplings, nudlar, panerade grönsaker ...
Happy Rajah
Centralt beläget i Mauritius största badort ligger den här indiska restaurangen som rankas som en av öns bästa. Klassiska curryrätter, fisk och skaldjur, korma – menyn omfattar över 60 välkryddade rätter, även vegetariska alternativ. Här äter man i en mysig atmosfär med vackra, antika möbler från Rajasthan.
Grand Baie
happyrajah.com
Le Barachois
Vill du ha en middag i romantikens tecken ska du ta dig till restaurangen, belägen på fem parasollförsedda pontonbryggor som flyter på en lagun, kantad av mangroveträsk. Köket består av omsorgsfullt lagade fisk- och skaldjursrätter, ofta dagsfärsk och lokal fisk, men även av enstaka kötträtter, allt av yppersta kvalitet. Dessutom är vinlistan omfattande, det är också fisklivet i den upplysta lagunen som man ser ut över under middagen.
princemaurice.constancehotels.com
Chez Tino
Grillad hummer, räkor i curry och krabbsoppa är några prisvärda specialiteter på den här familjära krogen på öns östkust. Utsikten över havet från terrassen är magnifik, men så besöks också krogen av många stamgäster som bortser från den något ojämna servicen för att njuta av kökets kokkonster. Byn Trou d'eau Douce är ett bra budgetalternativ när det gäller mat såväl som boende. Trou d'eau Douce, Route Royale.
chez-tino.restaurant.mu
SHOPPING:
Det är i princip omöjligt att undgå öns utbud av prisvärda korgar och hattar i olika former, storlekar och färger – ett hantverk som utövas i princip i varje liten by. Textilier, smycken, kryddor och andra matsouvenirer är också ett kul sätt att ta med sig minnen hem. Missa till exempel inte att köpa med dig färsk muskotnöt, te och öns eget socker som också finns i flytande romsorter. Därutöver har hotellen och resorterna egna, små butiker med handplockade varor, skor, badkläder, tunikor, klänningar, skjortor – och är det reasäsong kan man göra riktigt bra kvalitetsfynd.
Eftersom många kända klädmärken sys upp på ön kan man handla dessa billigare i shoppingcenter, bland annat i turist- och badorten Grand Baie och i huvudstaden Port Louis.
SE & GÖRA:
Afrikansk citypuls i Port Louis
I öns huvudstad får du en koncentrerad dos afrikansk kultur, inte minst på frukt- och grönsaksmarknaden som definitivt kan kvala in sig på tio i topp-listor över världens bästa marknader. Ett stort plus är den praktfulla uppläggningen av frukt, grönsaker och kryddor. Missa inte den intilliggande marknaden med färgglada textilier, ofta färgstarkt från Indien, korgar, hattar, smycken och andra klassiska marknadsvaror. Håll bara koll på slantarna så att du inte betalar med för stora valörer, det händer att växeln baseras på mindre valörer. Marknaden ligger i närheten av hamnen Trou Fanfan, där det också finns shoppinggallerior och ett myllrande folkliv med kaféer och restauranger. I Port Louis finns det även ett sevärt sockermuseum och The Blue Penny Museum med världens första kolonialfrimärke.
Central Market
Corderie Street
Hästkapplöpning på Champ de Mars
Upplev öns stora folksport som varje tävlingsdag orsakar trafikstockningar runt hästkapplöpningsbanan i Port Louis, den som lär vara den näst äldsta kapplöpningsbanan i världen och den äldsta på södra halvklotet. Hit kommer tusentals öbor, uppklädda från topp till tå för att umgås, spela och för att njuta av mat och dryck under tävlingssäsongen från slutet av mars till början av december.
mauritiusturfclub.com
Teplantagen Bois Chéri Tea Factory
Öns största tefabrik bjuder på en hundraårig historia och natursköna vyer över sockerrörsfält och den södra delen av ön. Besöket omfattar förstås museibesök samt provning av olika te-sorter tillsammans med scones. Kombinera gärna med en lunch på restaurangen i en vacker kolonialbyggnad som ligger på höjden bakom tefabriken. Maten som serveras är såväl prisvärd som vällagad på lokala råvaror.
Bois Cheri Road
boischeri.restaurant.mu
Slavgömställe Le Morne Brabant
Längst ner på den sydvästra spetsen ligger ett av öns två världsarv, en halvö där det reser sig ett 556 meter högt berg, omgivet av en blåskimrande lagun. Berget, som är fullt av fina utsiktspunkter, var på 1800-talet ett gömställe för förrymda slavar. Sägnen säger att en grupp poliser reste dit den 1 februari 1835 för tala om att slavarna var fria, men slavarna missförstod budskapet och hoppade i stället utför klipporna. Sedan detta firas den 1 februari av öns kreoler som en årlig minnesdag för slaveriets upphörande.
Nationalparker
Jättenäckrosor och rosa duvor. Är du det minsta naturintresserad bör du inte missa öns fascinerande artrikedom. Nationalparken Black River Gorges olika ekosystem omfattar skogar med 300 arter av blommande växter, men också en av världens mest sällsynta fåglar – den rosa duvan som var utrotningshotad, men som tack vare ett intensivt räddningsprogram har ökat i population. Mauritius National Botanical Garden i Port Louis stadsdel Pamplemousse är gigantiskt stor, koncentrera dig på jättenäckrosorna och hyr gärna en guide så får du valuta för ditt besök.
Mauritius National Botanical Garden
Pamplemousse, Port Louis
Black River Gorges
Plaine Champagne Road
Krokodiler och jättesköldpaddor
Även om man i naturreservatet La Vanille får en inblick i hur ön såg ut innan sockerrörsodlingarna bröt mark, är det krokodiler och reptilbebisarna på krokodildagiset som är de stora stjärnorna i stark konkurrens av fritt strövande jättesköldpaddor. Om du blir nyfiken på hur krokodil smakar kan du bege dig till parkens restaurang och beställa in Crocodile curry för att sedan se och njuta av en enorm fjärils- och insektssamling från hela världen.
La Vanille Réserve des Mascareignes
Rivière des Anguilles
lavanille-reserve.com