Att golfa på Azorerna betyder folktomma banor och svensk sommarvärme i oktober. Den portugisiska ögruppen är en given plats för golfspelare som genom en kort flygresa vill förlänga säsongen ett par månader.

Baksvingen känns lugn, träffen helt okej men resultatet, nja, sisådär. Bollen flyger hyfsat långt men tyvärr även hyfsat snett. Jag stoppar ner klubban i bagen och suckar lätt. Inte ens på en drömbana på Azorerna får man vara riktigt nöjd. Varför till vänster? Alltid vänster. Faan! Ett par minuter senare letar vi bollen. Den landade väl vid palmen där borta? Eller var det palmen ännu mer till vänster? För den kan väl inte ha gått ut över den där stenmuren? Försiktigt kikar jag över muren, byggd av svarta lavastenar som så mycket annat på Azorerna. Där slingrar en grusväg fram och i bakgrunden skymtar Atlanten. Ingen golfboll syns men en röd bil med en glad turist kommer stilla rullande.

Plötsligt hörs ett dån.