Kina Andersson är RES spaexpert. Hennes jobb som frilansjournalist innebär ett liv ofta på resande fot. Ett liv hon aldrig kunnat tänka sig som ung.

Text: Linda Larsson

Vilken var din första resa?
– Jag åkte på klassresa till Rimini när jag gick i nian. Men annars, jag var rätt gammal första gången jag reste iväg själv. Jag var rädd för att ge mig ut ensam i världen tror jag. Jag kände därför aldrig behovet som alla andra att ”ge mig iväg ett år” efter studenten. Jag började plugga juridik istället.

Men nu jobbar du som frilansande resejournalist, när var första gången du gav dig iväg själv? 
– Jag kom till New York när jag var 24 år. Jag behövde en paus från mina juriststudier och hade en kusin som bodde där (bor där fortfarande). Så jag åkte dit. Väl där: jag kände mig hemma direkt på ett sätt som jag inte kan förklara. Mina rädslor för världen släppte, ”klarar jag mig här klarar jag allt” kändes det som. Efter det var jag mycket från och till i New York under många års tid, det blev ”min stad”. När andra pratar om New York som sin stad brukar jag känna ”nej men det är ju MIN stad”, trots att jag nu inte har varit tillbaka på flera år. 

Du pluggade juridik men jobbar som journalist?
– Journalistik började jag plugga efter att jag var färdig med mina juriststudier. Jag hade börjat arbeta som jurist men kände att det inte riktigt var jag. Så jag sadlade om. Sen när jag var 39-40 år fick jag jobb som redaktör för en liten resetidning. Och på den vägen är det. Mitt jobb i dag innebär att jag reser ofta. Att resa är en del av mitt jobb. Jag älskar det! Det är en speciell känsla att åka ut till flygplatsen…

Du säger att du aldrig har haft den där inneboende drömmen om att resa. Men du har ändå historier att berätta från Bangladesh, Brasilien, Thailand… ja, i princip hela världen? 
– Jag har alltid haft turen att ha vänner som har bosatt sig utomlands. Så det har fallit sig naturligt att jag har åkt och besökt dem.

Du spenderar också mycket tid i Grekland?
– Patmos känns som mitt andra hem, Patmos ger mig samma känsla av någon underlig anledning som New York: jag känner ett lugn där. Jag kan andas ut. Jag bryr mig inte om något när jag är där och jag slutar oroa mig för saker jag oroar mig för hemma.
Folk tycker jag är tråkig som åker till ett och samma ställe. Men till Patmos åker jag inte för att upptäcka något nytt – jag åker dit för att slappna av. Det är konstigt det där, hade jag haft sommarstuga i skärgården hade ingen kritiserat att jag spenderat alla somrar där.

Vad är det som gör att man känner sig hemma någonstans?
– Ja, vad är det som gör att man känner sig hemma? Ibland kan man ju också känna tvärtom – det här borde jag tycka om. Men så gör man inte det. Det är en känsla man får för ett ställe – som känslan jag har fått för Patmos och New York. Men hur den känslan uppstår har jag inget svar på. Patmos och New York är ju så otroligt olika men ändå har de gett mig samma känsla.

Vart går din drömresa. Eller har du någon sådan?
– Jag drömmer om Australien. Självklart har jag en väninna där som jag vill besöka. Men jag är otroligt rädd för spindlar. Men min plan är att åka och besöka en pärlfarm. I vattnet finns inga spindlar så jag tycker det är en rätt fiffig plan! Sen drömmer jag om Buenos Aires också, jag dansar ju tango… herregud, det är så mycket jag vill hinna med och så lite tid!  

Spa, hur kom det sig att du började intressera dig för spa:n?
– Första gången jag var på spa gillade jag det inte alls. Det var något obehagligt med hela upplevelsen tyckte jag. Jag tror jag kapitulerade den där gången när terapeuten visade extra omsorg om mina frusna fötter. En duktig spaterapeut betyder så mycket för ett gott spabesök.
Jag kommer också ihåg när jag var på ett hammam (ett turkiskt bad) i Tunisien. Där sliter och river de verkligen i en där man sitter i princip helt naken. Jag kände mig först väldigt utelämnad. Men om man bara tänker bort de där tankarna är det så skönt - det handlar om att lära sig att koppla av. Man måste lära sig att låta någon annan ägna en total uppmärksamhet.   

Vilket är ditt bästa spa?
– The Spa at Reid´s Palace Hotel på Madeira – ett hotell som Churchill brukade bo på - hela hotellet kändes liksom filmiskt vilket bidrog till upplevelsen. Sen älskade jag också det där hammamet i Tunisien. Men spaet på Madeira var mer tjusigt ”här sitter jag och känner mig elegant”.

Kina som ung i New York. Foto: Privat.

Om Kina Andersson

Familj: Singel.
Bor: Uppsala.
Gör: Frilansjournalist och RES spaexpert.
Reseprofil: Ofta på resande fot i jobbet. Men när hon har semester är det Patmos i Grekland som gäller.