New York

Kategoriarkiv: Do as the locals

Länk

OverheadCredit

En doldis mitt i East Village, Marble Cemetery är New Yorks äldsta, multi-kulturella gravplats.  Den grundades 1830, i en epidemi av gula febern då folk hade extra mycket bacillskräck och hermetiskt slutna marmorvalv långt under jorden kändes som ett tryggt sätt att hålla sjukdomen i schack.  Där nere vilar över 2 000 döda, sex foot under en gräsmatta.  Helt lätt är det inte att besöka denna plats, den håller endast öppet för allmänheten var fjärde söndag från april till oktober, mellan 12.00 och 16.00.  Marble Cemetery är väl värd en omväg, det är en ypperligt fridfull, prunkande trädgård där stadens ljud liksom dämpas och historiens vingslag smeker en i ansiktet.  Ingången ligger dold på västra sidan av Andra avenyn, mellan 2a och 3e gatan.

Lördagen den 16e april anordnas här en viktoriansk fest med absint-avsmakning, exotiska fåglar, stereoskopiska lustifikationer, 1800-tals musik, krocket och andra gammaldags lekar.  Lär dig nåla fjärilar och binda blomsterkransar, läppja en cocktail och käka tidsenliga tilltugg, ta en närmare titt på den fantastiska marmorkuriositet.  Här finner du mer info:
http://www.atlasobscura.com/events/obscura-day-ny-secret-garden-party

A hidden gem in the middle of the East Village, Marble Cemetery is New York’s oldest, non-sectarian burial ground.  It was founded in 1830, during a yellow fever epidemic when people were extra germophobic and hermetically closed marble vaults far beneath ground seemed like a secure way to keep the illness at bay.  There are over 2000 people resting down there, six feet under a lawn.  It’s not all that easy to visit this place, it’s only open to the public every fourth Sunday from April to October, between noon and 4pm.  Marble Cemetery is worth a detour, it’s a wonderfully peaceful, lush garden where the city’s noise is muted and you can actually feel the weight the past.  The entrance is tucked away on the west side of Second Avenue, between 2nd and 3rd Streets.

On Saturday April 16 the cemetery will host a Victorian garden party with absinth tastings, exotic birds, stereoscopic viewings, 19th century music, croquet and other parlor games.  Learn butterfly pinning and make flower crowns, sip a cocktail and nibble on sweet and savory treats, take a closer look at this fantastic marble oddity.  Here’s where you find more info:
http://www.atlasobscura.com/events/obscura-day-ny-secret-garden-party

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Burger King

LES Burger

Burgarnas konung har nu krönts, han bor i ett litet chateau på Lower East Side, ett anspråkslöst  krypin mittemot stans äldsta lekpark.  L.E.S. Kitchen heter stället med den korta menyn och den fenomenala hamburgaren av Angus biff som kommer från NYCs mesta kött-hovleverantör, Pat LaFrieda.  Varför är just denna burgare så bra?  Det högkvalitativa köttet är perfekt stekt, brödet är fluffigt,  den konstfulla saltgurkan kommer från Pickle Guys uppför gatan och den hemliga såsen är så hemlig att den förmodligen innehåller crack.  Grabbarna som driver stället har valt att skippa pommes fritesen till förmån för s.k. Tater Tots,  små knubbiga friterade grejer gjorda med riven potatis.  Missa dem inte!  Än så länge har L.E.S. Kitchen inget alkoholtillstånd, och med tanke på alla barer som ligger nästgårds kommer de förmodligen aldrig få något sådant heller, så ta för all del med egen dricka om du vill ha något starkare än hakets finfina myntalemonad.  Bonuspoäng för den vänliga servicen och de billiga priserna.
15 Essex Street

 

The king of all burgers has been coronated, he lives in a tiny chateau on the Lower East Side, an unassuming joint across from the city’s oldest playground.  L.E.S. Kitchen is the name of this place with the short menu and the phenomenal hamburger made of Angus beef from NYC’s most revered meat supplier, Pat LaFrieda.  Why is this burger so good?  The high quality patty is perfectly cooked, the bread is fluffy, the artful pickles come from the Pickle Guys up the street and the secret sauce is so secret that it probably contains crack.  The guys who run this place have chosen to serve Tater Tots instead of fries, don’t miss these rotund little nuggets made with grated potatoes, trust me on this one.  L.E.S. Kitchen doesn’t have a liquor license yet, and considering all the bars next door, they’re not going to be getting one any time soon, so bring your own poison if you want something stronger than mint lemonade or soda pop.  Bonus pints for the kind service and the very humane prices.
15 Essex Street

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Date night

12748363_964697493586028_742149971_n

På gränsen till kitschigt, nästan löjligt romantiskt: en date på New York Botanical Garden där den årliga orkidé-showen pågår fram till den 17 april.  Varje lördagskväll mellan 18.30 och 21.30 förvandlas stället till en mingelscen med specialkomponerade cocktails och musik.  Det här är din chans att ta din pudding i en handen och greppa en drink i den andra medan ni kollar in den galna grönskan under det sirliga, antika växthusets glastak.

På 1800 talet fanns orkidéjägare som riskerade livet självt för att plocka de exotiska blommorna i djungler varstans på jordklotet.  Du och din partner behöver bara ta tunnelbanan upp till Bronx.  Men nyp för Guds skulle inte något blomster, jag tippar att det inte skulle vara alltför poppis.

 

Borderline kitsch, almost ridiculously romantic: a date at the New York Botanical Garden where the yearly orchid show runs through April 17.  Every Saturday night between 6.30 and 9.30 pm the place turns into a party of sorts with specialty cocktails and music.  This is your chance to take your stud muffin in one hand and grab a drink with the other while taking in the crazy greenery under the ornate, antique conservatory’s glass ceiling.

 

2900 Southern Boulevard
www.nybg.org

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Patti Smith!!

Patti Smith är en av vår tids coolaste artister; punkigt spretig, känslomässigt poetisk, intelligent, hyllad och inspirerande.  M Train är boken som kartlägger hennes liv, en berättelse hon vävt samman av upplevelser från jordens alla hörn.  Eighteen Stations är en utställning på Robert Miller Gallery som illustrerar dessa, en meditativ studie av den konstnärliga processen som inbegriper fotografier och andra verk Smith själv skapat med ambitionen att visa hur litteraturen kan erbjuda tröst och hopp.  Hon kommer att läsa stycken från M Train på galleriet fram till den 16e april då utställningen stänger.

Patti Smith is one of the coolest artists alive; jagged and punky, heartfelt and poetic, intelligent, lauded and inspiring.  M Train is a book that maps out her life, a story she’s woven together out of personal experiences, told from café chairs and homes across the planet.  Eighteen Stations is an exhibit that illustrates these experiences, a meditation on the act of artistic creation, it’s comprised of photos and other works that Smith has herself created with the ambition to show how literature can offer hope and consolation.  She will be reading from M Train at the gallery throughout the run of the exhibition, until April 16.

524 West 26th Street

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Greenpoint favoriter, del 2/Greenpoint faves, part 2

IMG_2101

Inom en radie av ett par kvarter i Greenpoint ligger dessa godbitar:

Pip-Squeak Chapeau: Simpelt vackra basplagg för kvinnor.  Brooklyn tillverkade klänningar, kjolar och skjortor i naturmaterial med en dämpad färgskala av svart, vitt, grått och beige.  Det är stillsamma, lite gammaldags kläder.  PSC håller lite udda öppet tider, onds-fred 14-19, samt 11-19 på helgerna.  99 Franklin Street

Bellocq: Världens mest drömska théboutique, en Alice i Underlandet pärla som gömmer sig bakom en skavd, industriell fasad ett kvarter från East River.  Väggarna är varmt auberginfärgade, krukväxterna snubblar över varandra, i ett rum med generösa fönster finns en liten soffgrupp där man gärna skulle vilja bli kvar en hel eftermiddag.  Bellocqs théer är inte billiga, men de är mästerliga, och snyggt paketerade dessutom.  104 West Street

Budin: Ett isländskt fik med blond inredning och en kavringsdoftande lakridslatte på menyn.  Om somrarna kan man sitta utomhus i den prunkande bakgården, när vädret inte samarbetar är det trivsamt att sitta vid den långa baren och studera baristornas precisionsarbete.  Det här är inte en slarvig Starf@#cks sylta, här är kaffe blodigt allvar.  114 Greenpoint Avenue

Ovenly: Raraste bageriet i stan, med det mest intressanta utbudet av fantasifulla bakverk.  31 Greenpoint Avenue

 

Here are a few Greenpoint nuggets that are a stone’s throw from each other:

Pip-Squeak Chapeau: Simple, pretty women’s clothes.  Brooklyn made dresses, skirts and tops in cotton, silk and linen with a muted color palette of black, white, gray and beige.  It’s all very quiet and old fashioned.  PSC keeps vaguely random hours, Wedn-Fri 2-7pm, 11-7pm on the weekends.  99 Franklin Street

Bellocq: The world’s dreamiest tea boutique, an Alice in Wonderland enchantment that hides behind a chipped, industrial facade a block from the river. The walls are a warm aubergine color, the potted plants trip over each other, in a room with generous windows there’s a little seating area where I could easily see myself spending an afternoon.  Bellocq’s teas aren’t inexpensive but they’re masterful, and nicely packaged too.  104 West Street

Budin: An Icelandic café with blond interiors and a strangely addictive licorice latte on the menu.  In the summer it’s lovely to sit among the greenery in the back yard, when the weather isn’t cooperating it’s not half bad to take a seat at the long bar and study the baristas meticulous work.  This is not a sloppy Starf@#cks joint, coffee is serious business here.  114 Greenpoint Avenue

Ovenly: The sweetest bake shop in town, with the most interesting selection of creative cookies, muffins, cakes etc.  31 Greenpoint Ave

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Williamsburg-Greenpoint favoriter, del 1. Williamsburg-Greenpont favorites, part 1.

Bridge

Häromdagen fick jag en förfrågan om Williamsburg-Greenpoint tips, här är några av klassikerna som fortfarande håller, helt utan någon som helst ordning.  Det kommer fler i morgon.

Paulie Gee’s: konstfull, fenomenal pizza i rustik miljö, enkom öppet kvällstid.  60 Greenpoint Avenue

Törst och Luksus: Törst är ett smakfullt ölschapp med en generös marmorbar och tjugotalet, kärleksfullt bryggda ölsorter på fat.  Luksus är dess halvhemliga lillasyster, en restaurang som serverar en snofsig, dansk-inspirerad avsmakningsmeny bakom en anonym dörr längst in bortom baren.  615 Manhattan Avenue

Egg: Snygg comfort food, inget fancy utan bara ärlig, vällagad mat och en fantastisk frukost.  Det är lite industriellt och kallt i kolaken men vad stället saknar i gemyt tar det igen i paradrätten Eggs Rothko; löskokta ägg nerpetade i en rejäl skiva brioche, toppat med cheddar och serverade med rostade tomater, mästerligt.  109 North 3rd Street.

Marlow & Sons: En sann Williamsburg klassiker.  Det är mysmurrigt, trångt och helt perfekt.  Öppet från frukost till midnatt och allra bäst vid cocktaildags, i sällskap av en drink och ett dussin ostron.  81 Broadway

 

The other day someone asked me for Willliamsburg-Greenpoint tips, here are a few of the classics that are still relevant, in random order.  I’ll post more tomorrow.

Paulie Gee’s: artful, phenomenal pizza with a rustic ambience, only open at night. 60 Greenpoint Avenue

Törst and Luksus: Törst is a tasteful beer joint with a generous marble bar and twenty:ish lovingly brewed beers on tap.  Luksus is Törst’s semi-secret kid sister, a restaurant that serves a chic, Danish-inspired tasting menu behind an anonymous door in the back, beyond the bar.  615 Manhattan Avenue

Egg: Attractive comfort food, nothing fancy, just honest, well made food and a fantastic breakfast.  The room is a bit industrial and cold but what it lacks in coziness it makes up for in its signature dish Eggs Rothko; soft boiled eggs, stuffed into a sturdy slice of brioche, toped with cheddar and served with roasted tomatoes, pure brilliant.  109 North 3rd Street

Marlow & Sons: A true Williamsburg classic.  It’s pleasantly dark, crowded and totally perfect.  Open from breakfast to midnight and at its best around cocktail hour, in the company of a drink and a dozen oysters.  81 Broadway

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Sadelle’s bagels

Sadelles

Designer bagels bland designerbutikerna i SoHo.  Igår när det snöade som bäst trixade tunnelbanan, vilket den verkar göra varje söndag.  E-tåget smög sig downtown på F linjens spår, jag trodde jag var på väg hem, istället hamnade jag på Spring Street där jag klev av och muttrade något bitskt för att sedan bli nerstänkt av en förbipasserande bil som skvätte genom en grådaskig pöl när jag korsade Vandam Street.  Väl där tänkte jag att jag lika gärna kunde titta förbi Sadelle’s, en ny chic krog med ett bageri vars bagels alla New York foodies himlar över.  Snålblåst och snöblandat regn hela vägen uppför West Broadway.  En lagom kul promenad men väl värd besväret, Sadelle’s bagels är precis så segfina och perfekta som förståsigpåarna påstår. De kostar förvisso dubbelt så mycket som hos Kossar’s, Lower East Side institutionen med stadens mest famösa bagels, ibland spelar dock prislappen ingen roll, i varje fall inte när man är blöt och frusen.  Sadelle’s serverar tydligen en finfin brunch, endera dagen ska jag testa den med.  Jag lovar att återkomma med utsago.

463 West Broadway

Avocado

 

Designer bagels in SoHo’s designer boutique vortex.  Yesterday, when the snow was whirling in the sky, the subway played tricks on us, as it is wont to do on Sundays.  The E-train went down the F-line’s tracks, I thought I was on my way home, instead I ended up on Spring Street where I got off and mumbled something vaguely obscene, only to be splattered by a passing car that whizzed through a sludgy puddle as I crossed Vandam Street.  I figured that since I was in the neighborhood I might as well dip into Sadelle’s, a new chic restaurant and bakery whose bagels has got every New York foodie talking.  Slap-in-the-face wind gusts and sleet all the way up West Broadway.  This wasn’t a particularly enjoyable walk but it was well worth the effort, it turns out Sadelle’s bagels are precisely as perfect as the experts claim.  Sure, they cost twice as much as the ones at Kossar’s, the Lower East Side institution with the city’s most famous bagels, sometimes, however, the price tag doesn’t matter, at least not when you’re wet and cold.  Word has it that Sadelle’s serves a mighty fine brunch as well, one of these days I’ll try that too.  Stay tuned for the verdict.

463 West Broadway

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Vargavinter/The big chill

Snö! 3

Det är glammigt att bo på Manhattan; livskvalitet, trygghet, treglasfönster, centralvärme.  Yeah right!  När man bor i ett loft på Lower East Side, i en gammal ”tenement” byggnad som en gång i tiden var en manufaktur, därefter blev skola, efter gjordes om till synagoga och sedan 20+ år varit hem för diverse konstnärer och artistiska typer lär man sig leva med skeva golv, kallras och saker som ibland inte funkar som de ska.  På bottenplanet finns en musikstudio, på första våningen bor det en professor som varit här i åratal, andra våningen är kung fu skola och ovanför den bor jag med en helt icke-isolerad vind över huvudet som andas kall luft rätt in i lägenheten när det blir kyligt ute.  I fredags kom gasbolaget och gjorde en rutininspektion, det tog ungefär två minuter innan vi insåg att de stängt av gasen.  Läckor på rören i källaren hette det.  Jag tog en lång, varm dusch innan varmvattenberedaren suckade till och tog rast, sedan sprang jag ut och köpte en elektrisk vattenkokare.  Inget varmt vatten, ingen spis, ingen värme.  Inget kul.  Fem lager kashmir och fleece, ett elektriskt element och middag i riskokaren.  Igår duschade jag hos grannen som har elektrisk varmvattensberedare, i morgon kommer jag göra detsamma hos en kompis i Williamsburg.  Rörmokaren menar att det lär ta åtminstone fem veckor innan de kan koppla på gasen igen.  Lagom skoj när temperaturen där ute rasar nedåt.  Nej, det är inte lika kallt som  i Lappland, men när man bor utan värme i en lya som är en Schweizerost av luftintag blir det snorkallt ganska raskt.  Lakan av flanell är något jag aldrig trodde jag skulle uppskatta så mycket som jag gör just nu.  Minusgraderna kryper sakna nedåt och jag skattar mig lycklig att det inte är lika mycket vargavinter som det var förra året.  Då var det ca 12 grader inomhus när jag steg upp på morgnarna.  Luva inomhus!  Precis som alla hipsters.  Idag beställde jag torgvantar från Amazon, sexigt så det förslår.

Till helgen kommer jag besöka Aire Ancient Baths.  Botemedlet för snålblåst och snömodd finns undangömt bakom en anonym fasad i TriBeCa.  Aire Ancient Baths bjuder på en vattenkur för frusna tår och själar, det är ett spa med betoning på bad.  I en spektakulär grotta där tända ljus sprider lugn och en viss toga-käck Alexander den store-vibbar  kommer jag doppa mig i diverse bassänger med olika temperaturer, från skållhett till iskallt, förbi en bubbelpool och ett flotarium med samma salthalt som Döda havet.  Ångbastu och fyrhändig olivoljemassage?  Ja tack.  Vi ses där!

88 Franklin Street

Aire Ancient Baths

Living in Manhattan is all glam, all the time.  Quality of life, security, triple glazed windows, central heating.  Yeah right!  When you live in a loft on the Lower East Side, in an old tenement building that once was home to some sort of light manufacturing, then became a school, after which it morphed into a synagogue and has since, 20+years been a retreat for artists and creative types, you learn to live with crooked floors, drafts and things not working quite like you wished they did.  On the street level there’s music studio, the first floor is home to a professor who’s been here forever, the third floor is a kung fu school above which I live, sandwiched in under an attic that breathes cold air into the apartment as soon as it gets the least bit chilly.  This past Friday the gas company turned up for a routine inspection, two minutes later we all realized they’d turned off the gas.  Leaks in the basement pipes was the official excuse.  I immediately took a long, hot shower before the water heater sighed and signed out, then I ran out and to buy an electric water kettle.  No hot water, no stove to cook on, no heat. No fun.  Five layers of cashmere and fleece, a space heater and dinner in the rice cooker.  Yesterday I showered at the neighbor’s where there’s an electric water heater, tomorrow I will do the same at a friend’s in Williamsburg.  The plumber claims it’s going to take at least five weeks before they hook the gas back up.  Slightly annoying when the temperature starts going south.  No, granted, it’s not as cold as in the arctic circle but when you live without heat in an apartment that is like a Swiss cheese that seeps arctic air into your home it gets freezing very quickly.  Flannel sheets is something I never thought I’d appreciate as much as I do now.  At least it’s not as brutally cold as it was a year ago this time.  Then I’d get up and it was 12 degrees C in the apartment.  Stocking caps indoors!  Just like the hipsters.  I ordered fingerless gloves on Amazon today, sexy.

This weekend I’m going to hit up Aire Ancient Baths.  This cure-all for deep-freeze temperatures is hidden away behind an anonymous facade in TriBeCa.  Aire Ancient Baths offers water treatments for frozen toes and souls, it’s a spa that specializes in bathing, a spectacular cave where candles spread calm and a certain whiff of toga-chic, Alexander the Great vibe.  I’m going to dip myself in various pools, from boiling hot to ice cold, via a jacuzzi and a floatarium that has the same high salt content as the Dead Sea.  Steam bath and four-handed olive oil massage?  Yes please!  See you there.

88 Franklin Street

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Nyårsafton/New Year’s Eve

FOMO: Fear of Missing Out, rädslan över att missa en upplevelse.  Jag kan inte minnas att jag någonsin sov när jag först flyttade hit, det fanns alldeles för mycket spännande att se och uppleva, jag led definitivt av akut FOMO.  ”He’ll go to the opening of an envelope” skrattar luttrade New Yorkare.  Då har FOMO verkligen satt klorna i en, när man går till öppningen av ett kuvert.

Nyårsafton är FOMOs mesta högtidsdag.  Det är också en kväll som många New Yorkare undviker som pesten, hellre dra ner rullgardinen och beställa hem kinesmat än att armbågas med kreti och pleti på stan.  Tanken på att trängas vid Times Square för att fira årets slut känns ungefär lika lockande som att operera blindtarmen.  Området stängs för biltrafik, folk pinkar in revir redan tidigt på eftermiddagen och blir kvar där till efter midnatt, utomhus, med sunkiga bajamajor och frostnupna tår.  Om man prompt måste umgås i flock är det bättre att bege sig till Grand Army Plaza i Brooklyn, där startar festligheterna kl 23.00 med livemusik, fyrverkerier och varm choklad.  För den som söker något mer stillsamt (kan det bli mer stillsamt än varm choklad?!) bjuds det på konsert för fred i vackra St John the Divine katedralen mellan 19.00 och 21.00.  På Whitney museet firar de med ljudkonstnären Matana Roberts, det drar igång kl. 21.00 och fortsätter fram till 01.00.  Och på hemlig plats ute i Gowanus anordnar Rubulad ytterligare en minnesvärd, episk fest, denna gång med James Bond tema.  Är du nyfiken finns det mer info här: http://www.geminiandscorpio.com/events.html

Var du än må fira hoppas jag att 2016 bär med sig mer framgång, vishet och geléhallon.

 

FOMO: Fear of Missing Out, the angst of knowing that you could possibly miss out on an experience or other.  I don’t think I ever slept when I first moved here, there was way too much fun to be had, I definitely had a severe case of  FOMO. ”He’ll go to the opening of en envelope” is what a jaded New Yorker might say. That’s when you know FOMO is real, when you find yourself going to the opening of a paper wrapper.

New Year’s Eve is FOMO’s big night out.  It’s also an evening that many New Yorkers avoid like the plague.  They pull down the shades, order in and get slouchy in the sofa.  The thought of tackling the crowds in Times Square is about as tempting as getting a root canal.  As soon as the area is closed off people start marking their territories, then they have to remain there from early afternoon until way past midnight, outdoors, with unsavory porta-potties and frostbite. If you really have to hang out in a herd, it would be much wiser to head out to Grand Army Plaza in Brooklyn where the festivities start at 11pm with live musik, fireworks and hot chocolate.  For those who are looking for something more quiet there’s a concert for peace at the beautiful Cathedral St. John the Divine between 7.00 and 9.00pm  At the Whitney museum they’re celebrating the new year with the sound artist Matana Roberts, that starts up at 9.00pm and runs until 01.00am.  And at an undisclosed location in Gowanus Rubulad will once again stage an epic party, this time with a James Bond theme.  Here’s where to find more info: http://www.geminiandscorpio.com/events.html

Wherever you will be celebrating, I hope 2016 brings more success, wisdom and Swedish Fish.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Ferdinando’s Focacceria

IMG_9571

I kategorin Traumatiska matupplevelser ligger smörgåsen med mjälte på högsta plats.  Vastedda heter den sicilianska specialiteten på italienska, ett onomatopoetiskt ord med en aningen fadd klang som nästan förklarar vilket kungligt bottennapp den här mackan är.  Det sägs att den första människan som någonsin åt ett ostron var en modig person, den som först bestämde sig för att käka stekt kalvmjälte med ricotta ost på en fralla var nog både desperat, hungrig och lätt senil. Vastedda är det äckligaste jag någonsin smakat, och jag har stoppat en hel del udda grejer i min mun, jag är en äventyrlig gourmet som även skriver om mat.  Konsistensen, dallret, fettet, den där unkna doften av blöt, smutsig hund och syrlig gammal gympadoja.  Vastedda smakar precis lika bra som skunkröv.

Om du mot förmodan känner dig hågad att testa denna kulinariska utmaning finns den på menyn hos Ferdinando’s Focacceria i Brooklyn, en skönt insutten sylta som uppenbarligen sett likadan ut sedan den öppnade 1904.  På väggarna hänger blekta helgonbilder och fotografier av den sicilianska landsbygden, bortom kassaapparaten tronar dammiga statyetter av St. Francis och Jungfru Maria, det dinglar en plastprosciutto från det nikotingulnade taket.  Perfekt patinerat med andra ord!  Ferdinando’s serverar även hederlig pasta, arancina (friterade risbollar fyllda med köttfärs och kryddor) stora som babyhuvuden samt annat långt mer trivsamt än traumatisk kalvmjälte.  Det är en restaurang för dig som letar efter det genuina gamla NYC.

IMG_9565

Filed under Traumatic Food Experiences: the spleen sandwich.  Vastedda is the Italian name for this Sicilian specialty, an onomatopoetic word with a slightly mushy sound that almost manages to explain what a royal fiasco this sandwich is.  Brave was the first man to eat an oyster, desperate, hungry and demented was the person who first decided to eat fried calf’s spleen with ricotta, on a roll.  Vastedda is the most repugnant thing I have ever tasted, and I’ve put some strange stuff in my mouth, I’m an adventurous eater, I write about food.  The consistency, the jiggle and fat, that musty smell of dirty, wet dog and sour old sneaker.  Vastedda tastes just like skunk ass.

If you feel compelled to try this culinary challenge it can be found on the menu at Ferdinando’s Focacceria in Brooklyn. a fabulously time-stained joint that’s obviously looked the same since it opened in 1904.  The walls are dotted with pictures of saints and photos of the Sicilian countryside, beyond the cash register there are dusty statuettes of St. Francis and the Virgin Mary, there’s a plastic prosciutto dangling from the nicotine stained ceiling.  A place with great patina in other words.  Ferdinando’s also serves wholesome pasta, arancina (Deep fried rice balls filled with ground beef and spices) bigger than a baby’s head and an array of dishes that are far more appetizing than traumatic calf’s spleen.  It’s a restaurant for those of you who are looking for the genuine old NYC.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)