Marrakech

Etikettarkiv: berber

Om araber, berber och en apelsinfarm

Att komma underfund med Marocko och dess kultur är inte gjort i en handvändning och jag vill på intet sätt hävda att jag är en expert på befolkningen i Marocko. Men jag skall försöka ge en så rättvis och korrekt introduktion, som möjligt till detta spännande ämne.

Efter tusentals år av intensivt utbyte med handelspartners; invaderande folkslag och mellan olika stammar så har Marocko vävts till ett veritabelt lapptäcke av alla färger och mönster man kan tänka sig. Marocko har alltid varit ett multikulturellt samhälle, mycket på grund av sitt strategiska läge mellan Afrikanska kontinenten och Medelhavsregionen.

vackra volubilis

vackra volubilis

Redan de gamle Fenicierna hade bosättningar längs kusterna, senare ingick norra delen av landet under 200 år i romarriket under namnet Mauritania Tingitana ( det finns en jättefin romarstad man kan besöka som jag skrivit om i bloggen: Tanger-Fez genom ”haschbergen”) sen kom araberna på slutet av 600-talet, Portugiserna på 1400-talet och så senast fransmännen och spanjorerna 1912-1957.

Under karavanhandelns tidevarv från ca 1000-talet ända in på 1900-talet, så kom människor från andra delar av Afrika, som slavar, handelsmän, musiker och healers.

Marocko har även haft en viktig judisk befolkning. Berberjudarna började dyka upp i Marocko vid ungefär samma tidervarv som romarna och den stora arabiskjudiska inflyttningen skedde under spanska inkvisitionen på slutet av 1400-talet. Då fick många judar (och muslimer) fick skydd i Marocko och har sedan dess har levt, som en relativt integrerad folkgrupp. Judarna hade bland annat monopol på den viktiga handeln med salt, som var en av grundstenarna för Marockos karavanhandel. Därav kallas alltid de judiska kvarteren i en stad för just ”Mellah” – ”salt”på arabiska.

Min man som kommer från en arabfamilj berättar hur när han som barn, levde tätt in på judiska familjer och hur han som barn ofta var med på deras högtider och familjetillställlningar.
När Israel senare skapades, så uppmuntrades många judar att flytta dit och Marocko förlorade en stor del av sin judiska befolkning.

Jag vill också nämna att Marocko ofta varit värd för förhandlingar mellan Israel och Palestina och man har under vissa perioder varit det enda muslimska landet som har haft diplomatiska relationer med Israel.

Men vem var här först?
Amazigh folken (eller Berberna i folkligt tal) är obetvistligen Marockos ursprungsbefolkning och sägs ha bott i området under cirka 12000 år. Var ifrån de kommer ”tvista di lärde” Men de har arkitektur som påminner om den i Yemen, samhällsstruktur som påminner om Skotska klaner och typiskt för berberna från Rif bergen är att de är rödlätta och mycket ljushyade….

Det finns 6 olika berberspråk i Nord Afrika och 3 -sinsemellan helt olika- berberspråk talas i Marocko. 2011 blev ett av dessa; Tamazght-språket ett konstitutionellt språk i Marocko, vid sidan om arabiska.
Marocko är ett land där man med lätthet hoppar mellan 4 språk varje dag och det är mycket ovanligt att man talar endast ett språk.

En gång guidade jag en grupp i en oas mycket långt från turisternas allfartsvägar. En liten 5-åring,som knappast någonsin kan ha hört svenska, ställer sig vid min sida och repeterar hela meningar av det jag berättar om växterna omkring oss, med fullt begripligt uttal! Jag glömmer det aldrig.

Idag består Marockos befolkning av framförallt Berber och Araber.
De båda kulturerna har levt parallellt och i fred i 1400 år och under alla dessa år skapat ett mycket rikt kulturarv. Idag är både berber och araber främst muslimer.

Kanske var det för att både araberna och berberna är stamsamhällen och nomadsamhällen som man lyckas så väl att med att leva i fred? Ja, inte för att Marocko varit särskilt fredligt genom historien… Men jag tror det har varit snarare fejder mellan stammar än mellan de olika folkgrupperna.

När jag emellanåt tyckt att familjens apelsinfarm, som ligger 3 timmar inåt landet från Marrakech, kanske skulle vara lämpligare vid kusten så svarar Jabrane (min partner och vän sedan 20 år, tillika fader till min enfödda dotter) ”Nä, det blir så komplicerat, bättre att vara omgiven av min egen stam.” Då förstår jag att jag aldrig bör ge mig in på att driva apelsinodling- annat än möjligen i Skåne.

en glad apelsinbonde under fikonträdet

en glad apelsinbonde under fikonträdet


Farmen håller för övrigt på att sakteliga integreras i vår lilla familjeföretag med Riad Saba. Jabrane planerar att bygga några traditionella lerhus inbäddade bland de tusentals apelsinträden. Tanken är att gäster på Riad Saba skall kunna göra 2 dagars utflykter till Mellan Atlas, göra retreats och få äta äkta berbertaginer och hembakat bröd som vår Raqia gräddar på uråldrigt sätt i lerugn.
bread oven
Ja, idéerna är många när man lever med en entreprenör….

Marocko är ett stamsamhälle och märker man än idag. När du kör genom landet kan du ofta- inte alltid ana vilken folkgrupp som bor i en by genom namnet -även om du inte talar något av språken.

Vad är tricket? Jo, det skall jag dela med mig av: Byar som börjar med ”Aït” är alltid berberbyar och de som börjar med ”Oulad” är alltid arabbyar: Aït Ben Haddou, Oulad Yaiche ( den senare är för övrigt Marockos svar på den skånska byn Genarp, hålan jag själv kommer ifrån) Båda prefixen betyder ”folket av” eller ”sönerna till”.
ait ben haddou

Men eftersom inget är enkelt, särskilt inte i Marocko, så måste jag tillägga att under alla dessa år av samlevnad så har man givetvis blandat sig med varandra och jag tror nästan varje arabfamilj har någon ingift berber och tvärtom.

Jag tycker själv det är svårt att se någon anatomisk skillnad på araber och berber, men det är kanske för att jag aldrig lagt så mycket vikt vid det hela. Däremot är ju klädedräkterna mycket specifika för de olika folkgrupperna men tyvärr håller dessa kännetecken på att försvinna, även på landsbygden. (återigen repeterar jag med en galnings envishet att du måste besöka Berbermuseet på Jardin Majorelle och se de fina stamdräkterna)

Under det franska protektoratet försökte sig fransmännen på det gamla knepet ”splittra & härska” genom att sätta en kil mellan araber och berber. Detta gjordes genom en ny lag skulle sätta berberna i en särställning i syfte att senare kristianisera dem (googla ”dahir berbere” om du vill gräva vidare i detta) och på så sätt få halva befolkningen på sin sida.
Det gick inte och både araber och berber reste opponerade sig starkt mot detta.

Det är möjligt att jag har fel men Marockaner ser sig nog mest som just Marockaner och muslimer, även om man är stolt över sin specifika etnicitet och stam.

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +2 (from 2 votes)

Tanger-Fez genom ”hasch-bergen”

Under ett antal blogginlägg (detta är nummer 2) berättar jag om rutten: Tanger till Fez, över Rifbergen, sedan igenom Mellanatlas bergen till Saharas sanddyner och Erfoud. Vidare till filmregionen och ökenstaden Ourzazate och därefter över Höga Atlas till Marrakech.

Nu fortsätter färden från Tangier över de legendariska Rifbergen till den kungliga huvudstaden Fez.

Medelhavet från Cap Spartel

Medelhavet från Cap Spartel


Dag 3 TANGER-FEZ
Färden gick först på den krokiga bergsvägen, längs det azurblå Medelhavet.
(-Är förresten Medelhavet alltid så knallblått eller är det blåare sett från den Afrikanska sidan?)
Snart svänger vägen söderut för att ta oss igenom de legendariska Rif bergen. Det är tack vare dessa berg och dess innevånare som Marocko stått emot otaliga invaderings-försök och att Marocko var det enda landet i Nordafrika som inte ingick i det Ottomanska riket.
Marockansk kvinna med tradtiionell tatuering

Marockansk kvinna med tradtiionell tatuering


I dessa svårgenomträngliga berg bor de anarkistiska Rif berberstammarna som än idag till stort lever av att odla och producera Kif, det marockanska haschet. Dessa stammar är kända för att vara självständiga och omedgörliga och inte ens Marockos mäktigaste sultaner har haft kontroll över Rifbergen. Marockos mest kände frihetshjälte AbdelKrim kom härifrån och det var här som Francos soldater fick sin träning för att senare ta över Spanien.

Mitt i bergen var det dags för en kaffepaus och och vi hittade ett större ställe som såg ut att kunna ta emot 40 personer.

Ofta stannar vi vid kaféer mitt i ingenstans; långt ifrån allt folkvimmel och som förmodligen inte haft en enda gäst den senaste veckan. När en busslast med törstiga resenärer stannar för en ”snabb” kopp på sin långa resa så får man som guide ta fram den allra grövsta tjurpiskan.

I detta fallet kändes det nästan som att starta upp hela verksamheten på 20 minuter: Det fanns inga lampor på toaletterna- ”Fram med levande ljus!” De hade inga koppar och inget kaffe redo. Mjölken? –”Kan någon fånga kon!” …Nej, men nästan!) Samtidigt som ägaren var helt fokuserad på att sälja in boende inför vårt nästa besök –Hm, don’t think there will be a next time…

Som så många gånger under mina år i servicebranchen i Marocko så önskade jag att det var gästerna som hade varit de som var pårökta och dimögda…. och inte tvärtom! Oh well, vi fick kaffe och lämnade förmodligen en schock-skadad trupp servitörer bakom oss.

Moulay-Idriss Marockoso heligaste plats

Moulay-Idriss Marockoso heligaste plats


Efter en mycket (mycket!) låååång förmiddagsfärd, så kom vi ganska skakiga fram till den heliga byn Moulay Idriss där lunchen väntade. Detta är Marockos viktigaste pilgrimsplats. Här är den helige, Moulay Idriss,begravd. Han var en av profetens Mohammeds närmsta män och grundaren till Marockos första muslimska kungadöme. Staden var stängd för icke-muslimer fram till 1912.

Bara några kilometer bort, bland de nästan Toscanska kullarna, ligger den romerska ruinstaden och Marockos svar på Pompeii; Volubilis

Volubilis

Volubilis


Norra delen av Marocko ingick under de första 200 åren e.K i det Romserska riket under namnet Mauretania Tingitana. Här odlade man mycket säd, producerade vin som sedan skeppades till Rom. ”Panem et circenses” -”Bröd och skådespel” var ju den politiska strategin för att hålla den romerska befolkningen i schack.

Då krävdes det inte bara vin och bröd utan även blodiga skådespel. Till detta behövdes vilda djur såsom Berberlejonet som spred skräck i Atlas bergen ända fram in i 1900-talet.
Fast redan under romartiden höll man på att utrota detta magnifika djur på Colliseum i Rom. Idag finns bara två exemplar kvar på Rabats djurpark och Berberlejonet räknas som en egen ras av lejon, karaktäriserat av sin exceptionella man.

Volubilis Volubilis är en av mina absoluta favoriter i Marocko och en fascinerande plats.
Tyvärr misskötts den som utomhus museum något så grymt. Totalt bortglömt av staten(??) låter man en liten maffia av guider och biljettförsäljare härja fritt. Och det är synd för,trots plundringar och jordbävningar är staden väldigt välbevarad.

Man ser tydligt stadens planläggning, kan gå längs på gatorna och med lite kunskaper eller en bra guide kommer staden till liv inför dina ögon.
Staden stod i sin prakt till sultanen Moulay Ismail plundrade den på dess dyrbara material på 1630-talet och beboddes av en spillra befolkning ända in på 1700-talet då den stora Portugisiska jordbävningen raserade de sista beboliga husen.

1800 år gammal mosaik som än ligger på plats

1800 år gammal mosaik som än ligger på plats


Grunderna till vissa hus, bland annat stadens bordell är mycket tydliga och det finns till om med kvar hela mosaikgolv som beskriver djurlivet i Marocko för 1900 år sedan.

När vi satte oss i bussen igen återstod endast en timme -på motorväg! till Fez. Efter en lång och krokig dagsfärd på ganska guppiga vägar så var vi alla ganska mörbultade.

Belöningen för denna tuffa dagsresa fick vi när vi såg hotellet i Fez: Hotell Barcelo ett splirrans nytt och mycket trevligt hotell i moderna delen av Fez.

Barcélos lobby

Barcélos lobby


Dagen därpå mötte vi upp med vår lokalguide för en promenad i Fez gigant-enorma medina. Här behöver man verkligen lokalguide!! Om jag skall jämföra Fez och Marrakech medinor, så är ju Fez medina med imponerande: mycket mycket större, med ännu smalare gränder. Men lokalpatriot som jag är tycker jag att Marrakech medina är mycket lättare att hantera. Shoppingen är mer centrerad och man hittar allt i en salig blandning utan att behöva irra runt i evigheter.
shopping i Fez

shopping i Fez

-Å andra sidan har vi inte kamelkötts slaktare i Marrakech, om det nu är något man känner sig behöva…

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +5 (from 7 votes)