Ibiza

VIP’s & cava

Det är bara SÅ vackert!

Även om gatan är full av bilar och asfalt och allt sånt som alla vanliga städer har, så vet ni vad jag menar.

Dessa UNDERBARA små rosa, skimrande, karamelliga, sockriga, sprittande, pruseliskiga… OK, jag slutar nu.

Jo, det var då Barcelona vi befinner oss i, om jag inte sagt det.

Våren är här, fastän det var kallt som attans idag.

Jag var i Raval och gjorde massa ”ärenden”- typ svåra saker som att fota grejer, träffa en viktig person, äta en billig lunch, och träffa en annan viktig person.

(VIP= i detta fallet, viktiga för MIG och MITT LIV, då. Inga kändisar, eller så, alltså.)

Xucla väntar troget på mig. Var som helst, när som helst. En hund kan man alltid lita på. (Annat är det med män och sådant löst folk.)

Jag år en snuskigt billig lunch på la Xampagnerá; en klassisk Barcelona-institution, i el Bone, på väg mot Barceloneta. Ett glas cava kostar €1, och då kan man få BRUT eller ROSADO som kommer i ett sånt där litet fint champagneglas (förlåt…cavaglas) som de alltid har i amerikanska filmer på bröllop, ni vet, som står staplade, liksom) och en härlig toastad macka för typ €2.

Xucla var inte välkommen in, så jag stod med ena foten utanför och den andra innanför. Sträckte mig till baren varje gång jag sippade på mitt cava-glas. Åt min underbara macka med lagrad ost och torkad skinka och chilisås och delade den mesta skinkan med Xucla, medan en Katalansk dam från Roses gav Xucla alla kanterna från sin Fuet (nån slags korv, vet inte vad exakt; Xucla gillar det i alla fall.)

När jag skulle gå började denna Peruanska dörrvakten prata med mig. Vi har setts många gånger förr. Han var pratsugen och hämtade flera glas cava till mig, för att ha sällskap till sitt livs historia.

Han har bott här i 10 år, och jobbar 6 dagar i veckan, mellan 13.30-22, och trivs med livet. Jämfört med Peru, menar han. Han saknar sin familj, men här har han i alla fall ett jobb. Där har han bara familj.

Sen hälsade vi på Sissi på Taket. Hon är från Finland och bor på 7e våningen utan hiss.

Det var långt att gå hela vägen upp- men det är värt det. Utsikten och tystnaden. Grym.

Hon och hennes pojkvän är jättekära i varann.

Jätte.

Kära.

Så fin.

Så kär.

Härligt.

Här är jag, i ljuset på Barcelonas tak, hemma hos Sissi på sjunde våningen.

Det var helt bisarrt dimmigt här uppe i sjunde himlen. Konstigt, vitt, disigt ljus. Kallt var det också. Vi var förvirrade. Det är ju vår?

Jo, så vi var tvungna att dricka mera cava, för att lätta på den förvirrande dimman. Vi gick till Bar Absentha i Barceloneta och Xucla var varmt välkommen. Hon sträckte ut sig mellan oss i den mjuka, bruna plyschsoffan.

Fler VIP’s på Carabella. Mer cava.

Herregud!

Det är tufft att leva i Barcelona. VIP’s och cava en hel dag. Jag är utmattad. Jag önskar jag hade en platt-TV och lite grillchips.

Men nej.

I stället har jag Cafe del Mar, kinesiska nudlar, och Yogitea.

Snart åker min yogamatta fram och det är dags att detoxa all cava, jamon, ost, vitt bröd, chokladcroissants, kaffe… (åt jag ALLT det där..idag??)

Kvällen är ännu ung i Barcelona. Klockan är bara 21:56.

Efter yogan kanske jag äter middag. Grönsaker. Enbart.

Bona Nit!

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)
VIP's & cava, 10.0 out of 10 based on 1 rating

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *