Ibiza

Etikettarkiv: calchots

Lördagseftermiddag i det vårvarma katalanska gatulivet: flygande franska bulldoggar och grillade gröna lökar

Denna lilla varelsen heter Frodo. Han är den mest fantastiska hunden jag träffat. Så tålmodig. Går med på allt.

Hans ägare bor typ på Plaza del Sol, och i de billiga barerna där. Så han får hänga på torget hela tiden.

Det är ett socialt liv, definitivt trevligare för en hund att vara ute på gatan och torgen, än att sitta hemma och mögla…

Faktum är, att livet i Barcelona nu håller på att flytta ut på gatan igen, helt och hållet, efter vinterns kalla dagar. Nu är vi på plats igen. Utomhus. Där det händer.

Vi leker, pratar, dricker Estrella, hälsar, skrattar, solar. Idag gick jag ut med Xucla i den varma vårdagen, och pratade med flera olika människor, som jag inte känner- men det gör detsamma här. När vi kom utanför dörren, sprang två treåriga flickor fram till Xucla och attackerade henne med pussar och kramar. Jag och mammorna stod och vek oss av skratt över den underbara, direkta kärlekskommunikationen som pågick i typ tio minuter, mellan en hund och två småflickor.

Sedan fortsatte vi genom de soldränkta, fullsatta torgen i vårt barrio, Grácia. Det är calchots-säsong- dessa långa gröna lökar, som grillas. Kött också, så klart, och öl- massor av Estrella, Katalanernas egenproducerade öl.

På Plaza Virreina försökte jag hitta en tom stol att sitta på och dricka en kaffe, men det var omöjligt. Istället vandrade ni uppåt, till de mindre populära torgen- men de var lika fulla. Till slut väntade jag, och fick ett bord på Cafe Flanders, på Plaza Rovira i Trias, en liten plaza, inte alls så full av folk som de som ligger mera centralt, men sååå mysig. Alla var ute idag, alla drack öl, alla käkade Patatas Bravas (en annan Katalansk favvisuppfinning) och alla njöt av värmen och solen.

Jag njöt särskilt av att titta upp mot himlen och se denna husfasaden, så klassiskt Medelhavsaktig- och trädets silhuett som avtecknade sig mot den blå himmeln.

Jag tänkte på hur lyckligt lottad jag är, som bor här. Jag drömde om detta för några år sedan- att ha denna vyn som min vardag.

Nu är den det. Jag satt och drack en cafe con leche och åt en bocadillo med tomate y queso (tomatens inre gegga har tryckts ut på brödet, tillsammans med olivolja och salt, sedan en färsk, lokalproducerad ost i riklig mängd, på nybakad baguette…) och bara njöt av stunden. Inga pengar knappt, knappt något jobb, knappt några sådana saker som vanligtvis definierar lycka i Sverige; men med blå himmel, Medelhavsfasader, underbart kaffe, och en SJUKT snygg servitör från Venezuela (som sa att jag var farlig för hälsan, innan jag gick- och tog sig för hjärtat. En liten flirt och komplimang så där på lördagseftermiddagen- ah! Han fick en euro i dricks från min sinande spargris. He he. Bra jobbat!)

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)