Ibiza

Etikettarkiv: flamenco

Vi två i Barcelona

Vi tog fem dagars paus från Ibiza och åkte till Barcelona. Pi, sex månader, är vid detta laget en van resenär, och visar mig hur man sätter på bältet. Han har själv skrivit ett blogginlägg om resan här på min personliga blogg. 

Han blir god vän med medresenärer och underhåller alla som har turen att ha platser runt 28C.

Vi bor hos Anna från Kina, en glad och energisk tjej som hyr ut ett av sina rum i sin lägenhet i El Born genom Airbnb. Det funkade perfekt och var så kul att se saker från ett annat håll. I lägenheten bodde även en sur Italienare som hade rökhosta och var deprimerad.

Detta är vår utsikt. Från vår balkong ser vi en annan balkong. Kan inte bli mera Barcelona! Fantastiskt. Vi älskar Born, bästa barriot i Barca! Konstnärligt, vackert, fantastiska barer och restauranger. Luktar minst av kiss i hela Ciutat Vella.

Vår dörr är här till höger. Gatan heter Barra i Ferro och korsar med Banys Vells. Nära Picasso-muséet som vi besökte. Vi var på två Flamenco-shower också, den ena var Tarantos på Placa Real, den andra i en vacker restaurang mittemot Picasso-muséet.

Placa Real har ändrats sedan jag bodde i Barcelona. Det är det jag älskar med städer- dom ändras hela tiden. Det fanns minst ett, om inte två, COOLA ställen på annars så tråkigt, klassiskt turistiga Placa Real (vita bordsdukar, metallstolar, sangria och paella). Stället hette Ocana och hade ”urban tapas” och coola stolar och bord och nice inredning med stora soffor och konst, och en blomma på varje bord. Så fräscht!

Vi vandrade och vandrade, Pi älskade stadens människor och ljus. Vi hälsade på vänner, dom flesta bor i Poble Nou- det är där man ska bo med bebis, tror jag.

Vi käkade Vietnamesisk mat på min favorit Bun Bo, och takeaway sushi och bra menu del día på Taller de Tapas. Maten i Barcelona kan vara hemskt och helt underbar. Det gäller att veta vart man ska gå och inte falla i turistfällorna. Vi vandrade igenom Boquería som är en turistfälla och otroligt genuint på en och samma gång. Finns inget liknande i Barcelona. Så klart, varje barrio har sin egen Mercado, och den i Gracia är faktiskt fin också, men går inte att jämföra i storlek, variation, och färger och former. Vi var på Mercadon i Barceloneta en morgon som är klassiskt local och mega-icke-turistig. Men det känns liksom inte lika fräscht. Det är mer känsla av ett Spanien i kris och folk utan pengar, med billigare varor och inte lika färskt.

Konst, konst, konst. När man bor på Ibiza får man dagligen fantastiskt vackra vyer, men ingen konst och ingen kultur alls. Så i Barcelona känner jag mig konstant uppfylld av allt det vackra, kreativa, färgstarka. Det är så inspirerande. Här gatukonstvägg i El Born.

En annan vinkel av samma gatukonstvägg.

Här är vi på Galleri i Poble Nou och ser en fotoutställning av en Italiensk fotograf som gjort ett projekt som var ganska knasigt och bara lite underhållande. Han har fotograferat ett community någonstans i en ökenstad i södra USA, och deras konstnärliga ambitioner. Det är knasigt värre, alltså. Detta galleriet ligger på den långa huvudgatan i Poble Nou, Pujades, nummer 90.

Hemma hos pappa på ett Ibiza som nu blir tystare och lugnare för varje dag. Säsong 2013 är över om bara några dagar….

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Lite mera Katalonien versus Spanien-tjat

Plaza de Toros, och Mezquita. Två ord som man inte ser i samma sammanhang i Barcelona som här på bilden, tagen i Cordoba.

I Cordoba, södra Spanien, existerar la ”Corrida de Toros” (=tjurfäktning) och är en del av kulturen. I Katalonien är tjurfäktning förbjudet, sedan den 1 Januari i år. http://www.dn.se/nyheter/varlden/tjurfaktning-forbjuds-i-katalonien

Den stora arenan, som ligger på Plaza Espana här i Barcelona, är numera ett shoppingcenter, Las Arenas, med tillhörande utsiktsplats på taket.  Barbarisk, blodig kultur har ersatts av… Konsumtion. Frågan är om en dag pengar och överkonsumtion också kommer at förbjudas?

La Mesquita i Cordoba är en vacker plats, med en stor innergård doftande av Azahar (apelsinblom) och porlande önskebrunnar. Turister knäpper bilder med sina moderna kameror och iPhones, och alla är välkomna. Till och med vår hund. Enligt Islam, är hundar smutsiga. Men denna slags Islam är ett museum, och finns för att beundras och tittas på. Historisk Islam.

I Barcelona, i stadsdelen Raval, finns också moskéer. De välkomnar inte varken hundar eller icke-Muslimer. När jag går med min hund i Raval, väjer Muslimer undan för henne, för att slippa röra vid henne. Här praktiseras Islam, live, på riktigt.

Flamenco, eld, passion, starka färger. I södra Spanien dansas Sevillanas och Flamenco. Dramatiska danser, med rött och svart och mörkt rosa. Stampande, hårda rytmer som pulserar som ett djuriskt spel.

I Katalonien är den traditionella dansen ”Sardanes” http://www.youtube.com/watch?v=rWnpSevDGgk som mest påminner om en stel alp-dans, med svenska Stig-Helmer-moves. Man står i en ring, och håller hand, men med så stort avstånd som det är möjligt att ha mellan varandra.

Bara kolla på kvinnan där uppe, hur hon rör sig, hur hon är klädd… Och om du orkar, kolla videon på youtube som jag postade länken till. Ha ha! Jag ÄLSKAR Barcelona, missförstå mig rätt. Men jag börjar seriöst att hålla med Katalanerna om att de borde bli självständiga. De är som Nordeuropéer, eller Tyskar, som hamnat FEL på kartan!

Häromhelgen (i Fredags) var jag på La Xampagnería med besökande kompisar från Sverige. Jag trängdes med halva Barcleona om att få komma fram och beställa mina glas med cava för €1 av de barska, svettiga barmännen. Under den intima stunden med ett gäng katalaner delade vi andningsrum och åsikter. De frågade vart jag kom ifrån. När de fick sitt (redan förväntade) svar, sa en av killarna att han köper sina möbler på IKEA. Det började hagla stereotyper mellan oss och vi dissade varandra kraftigt, i brist på annat att göra när vi stod där, mage mot mage, i trängseln.

En av killarna berättade för mig att ägaren till något framgångsrikt Katalanskt företag var Jude och Katalan. Vi enades om att detta måste vara ett utmärkt recept för framgång.

Varför?

Jo, för att Katalanerna anses vara de mest hårt arbetande i Spanien, de kallas även, enligt dessa killarna, för ”Spaniens Judar”. De har sinne för affärer och näsa för pengar. Alltså, mera som Nordeuropéer eller Tyskar, då. Och mycket mindre som Spanjorer.

I Spanien existerar saker, historien, som i ett levande museum. I Katalonien är saker mera uppdaterade. Folk hänger med, liksom. Jobbar hårt på att förändra det som behöver förändras i samhället. Bra eller dåligt. Inte vet jag. Det är väl både och…

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)