Ibiza

Etikettarkiv: fotografi

Om du någonsin funderat på att åka till Ibiza…


…så gör som alla fotografer och modeller och creative arts-folk och kom i oktober! Jag var i det här huset igår där en shoot för Vogue hade ägt rum några dagar tidigare. Ljuset är så otroligt vackert, det är verkligen något speciellt med himlen och havet, allting bara gnistrar och glittrar. Inga horder av turister heller!

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Oktoberkontraster på Ibiza

Alla fält som vanligtvis är inhängnade och avskärmade, är nu öppna. Det finns inga staket och inte mycket taggtråd vid denna tiden på året, för nu är allting torrt. Fälten är knastrande och gyllene, och inget växer precis just nu. Det är skördetider- oliver, fikon, mandlar, guavafrukter och vindruvor har alla plockats från träd, buskar och marker nyligen. Nu förbereder bönderna för vintern och dess regn och vila från hetta.

Så just nu känns som en mittemellan-tid. Turisterna är kvar- men dom är här för closingparties och det känns att det nästan är över nu. Det är fortfarande varmt men det är annorlunda- friskare vindar och mera moln på himlen. Ljuset mera gyllene och himlen högre upp. Mera space.

Det är Oktober, och en av dom bästa månaderna på ön. Fortfarande varmt och havet är välkomnande. Ljuset är gyllene och vackert och det är glesare mellan bilarna och mindre köer.

Hade jag varit turist på ön, hade jag valt att komma nu. Stränderna har lagom lite folk men chiringuitorna har fortfarande öppet så man kan äta och dricka något.

Snart kommer allting vara tyst och tomt igen. Bara naturen och Ibizencosarna fortsätter med sin rytm 365 dagar om året.

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Mina Pojkar och Picknick bakom huset

Slutet på September och slutet är så nära, men ändå känns det inte så. Det är så varmt och fortfarande så mycket folk.

En picknick bakom huset, bredvid det stora trädet, igår morse. Med bebis och hund och man och varma mackor och kaffe i termos. Härligt att försvinna en stund!

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Vacker konst: Moderns Själ (jag och Pi inkluderade)

Här är Isa Sanz’s bild av mig och min son. Temat är ammande mödrar. Moderns Själ. Hon har gjort ett fantastiskt jobb. Bilden på oss är tagen hemma hos oss, med Noam som fotoassistent, hållande en gyllene reflektor.

Denna bilden är min favorit. Wow. Jag får gåshud.

Galleriet ligger i den pittoreska minililla byn San Augustín, som har två tre restauranger, en kyrka, en Tabaccos och några bänkar. Fantastisk utsikt och nymånen tittade fram som en gyllene skärva mitt framför oss. Tack till Isa för att vi fick vara med, fantastiskt.

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Ibiza je táime- jag deltar i fotoutställning

45 fotografer från Ibiza med 8 bilder var, som mosaik på väggarna på detta galleriet i centrala Ibiza stad. Och jag är en av dom!Bilderna säljs för €14 var. En fin souvenir att ha med sig hem!

Mina bilder i mitten. Alla tagna på Ibiza.

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Barcelona is up- not down: hur jag upptäckte friska fläktar i en och samma stad

Idag hade våren kommit på riktigt, insåg jag, medan jag drack mitt kaffe och åt min chokladcroissant stående vid sidan av hundrastgården medan Xucla sprang omkring med sina hundvänner. Jag var tvungen att ta av mig vinterjackan och jag blev var, riktigt varm, där jag stod i solen.

Möte i Sarriá- det Barcelona som folk säger är ”uppe”- där de har cash.
Jag har aldrig varit där. Har aldrig haft anledning att åka dit. Ändå minns jag skarpt att innan jag ens flyttade hit, hade tagit reda på att det var dit jag borde ta mig. För att här finns cashen. Här är inte kris.

Jag var vid yogastudion 10 minuter för tidigt. Det hade tagit mig mindre än en kvart att komma dit. En helt ny värld hade öppnats för mig. Plats på gatorna. Rent. Fullt av space. Vackert.
Klockan 11.10 hade studions ägare fortfarande inte dykt upp. Jag skickade sms och sa att jag väntade. Han ringde och bad om ursäkt, sa att han var sen. Hade blandat ihop tiderna. Han är från Colombia, har bott i Stockholm i 22 år, och bor nu här i Barcelona, Sarriá, och har öppnat en yogastudio.
En annan yogalärare anlände bara 10 minuter senare- Delphine. De hade också avtalat möte. Han pratade flytande svenska med mig, flytande franska med henne, förutom då att han talar spanska och engelska, så klart.

När vi hade kollat in studion, gick vi vidare till en park för att ta en kaffe i solen och prata. Vi pratade spanska, och jag insåg då och då, att jag faktiskt har ett riktigt möte på ett språk som jag bara talat i 8 månader, och att det faktiskt går ganska bra. Heja mig!
Blev introducerad till ett aktivitetscenter för barn, där allt är på engelska, som söker en yogalärare. Pratade med kvinnan som var manager. Ska träffa henne igen på måndag och gå igenom programmet. WOW! Det händer! Men det händer DÄR UPPE. Barcelona IS UP!!!

Denna sol, som bara skiner. Bländar, värmer, masserar våra kalla vintertår. Äntligen börjar lägenheterna med sina mönstrade stengolv att värma upp. Vi är glada. Tack solen.

INNIT??? (bara roligt om man bott i London, typ, sorry)

Alla äter jordgubbar!! De är redo! De kommer från Huelva, och alla vet at de kommer från växthus, men skitsamma… De är billiga, goda, underbara och de smakar…SOMMAR!

Äntligen fick jag då besöka den berömda BAR TOMÀS som ligger i Sarriá. Här slänger man fram drickorna och kastar ut fat med fett-och-vitlöksdrypande patatas bravas som smakar himmelskt. Jag beställde en Campari Soda och fick en Campari och en hel sodaflaska. MUMS! Ta tåget från Placa Catalunya, Provenca eller Gracia, eller en buss hit. Det är värt det!

När jag skulle betala visade det sig att jag fattades €1. De tar INTE kort. Jag sa ”perdon..hay un cajero aqui cerca?” och de sa ”no te preoccupes, la próxima vez” och jag sa förlåt igen och då sa mannen bredvid mig att han betalar, oroa sig inte. Jag tittade storögt på honom och tackade och log ett mycket svenskt blont leende som tack.

Här varre minsannochdag ICKE kris!!! Sarriá IS UP!!!

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Hur jag slutade ännu ett skitjobb i Barcelona: varje avslut är en ny början

Det vackraste med Barcelona, är detaljerna.

Som här; ett dörrhandtag till ett café i Eixample.

En dörr öppnas; en annan stängs.

Igår vaknade jag till ett högljutt ”NEEEJ” och bestämde mig för att lämna det där jobbet på den där Irländska puben med den där hemska ägaren som bara skriker och är arg hela tiden.

Så det gjorde jag. Hejdå!

Ungefär samtidigt föddes ett projekt. Ett samarbete mellan mig och två andra. En investering, ganska mycket arbete, en risk, en chansning- men jag har en bra känsla.

 

 

Xucla hade inte direkt någon åsikt om saken. Men jag är ganska säker på att hon tycker det är bra att jag inte lämnar henne 50 timmar i veckan. Ganska säker.

Jag och Xucla firade med en megalång promenad genom Barcelona. Ner genom vårt barrio, Gracia, genom Eixample, och till den här tunneln, som knyter samman med El Borne. Här finns små hål i väggen under gnisslande stålgardiner, som öppnar vid olika tidpunkter på dagen. En bar, en sytrådsaffär. Allt man kan önska sig.

Hur många skitjobb kan man ha innan man hittar ett icke-skitjobb? Hur många icke-skitjobb existerar i en stad, i ett land, där det är ekonomiskt kaos? Jag, invandrare- letar efter mina drömmar- hah. Från Sverige? Varför är du här?

Men det är jag. Jag har valt detta. Här kan jag cykla på trottoaren med min hund och ingen hötter med näven eller ringer polisen. Grannarna vill helst inte veta vad jag gör, så länge jag helst inte vet vad de gör. Vi vet precis allt om varandra, då väggarna är gjorda av papper- men vi mindar vår egen bizniz. Frihet!

Jag ger det ett år.

Jag har varit här i 8 månader. Jag har haft många jobbiga dagar.

Att sluta ett skitjobb känns inte som något större trauma längre.

Barcelona tuffar till mig.

Jag har fått många dörrar smällda i ansiktet i denna staden. Men även många som öppnat sig för mig.

En bar i Gótico. Mysigt, fyllt av ljus, konst. En flaska cava. Två män som håller hand. Frihet. Öppna dörrar.

En gata i Gótico. En sovande kille. Fängelse. Stängda dörrar. Mitt under bar himmel.

Jag drack en lemon daquiri på en Vietnamesisk restaurang för att fira dörren jag hade valt att stänga. Den heter Bun Bo och ligger i Gótico och jag rekommenderar den varmt!

Jag älskar dessa lampor, som fyller taket på denna restaurangen.

MMMM. Sedan beställde jag vårrullar, för att fira mellanrummet jag befinner mig i just nu.

Sitt ner och vänta ett slag. Betrakta rummet mellan dörrar. Mellanrummet.

Sedan tog jag en cocktail till, en delikat Mai Tai, för att fira alla de dörrar som är öppna.

När vi vandrade genom de svagt upplysta trånga gatorna i Barcelona’s pissluktande gamla stad, stannade jag vid fönstrena och tittade in. Detta är en affär. Totalt kaos. Men med vackra detaljer. Det ligger i detaljerna. Det vackra.

Innanför dörrar, värme, detaljer, ljus och lampor. Mysiga vinter- Barcelona.

Allting hänger ute, inget gömt. Man ser och man hör, men man kommenterar inte, man dömer inte. Jag vet att du har rosa slitna trosor och att du och din man hade sex igår natt, men det är din bizniz. Frihet, Barcelona, frihet.

Friheten är en känsla, och det är den känslan jag sökte och fann i Barcelona och på Ibiza. Friheten som inte kan mätas med pengar eller fast inkomst, utan en frihet i rörelse. Barcelona är rörelse. Liv, Frukt, Fläng och Färg. Ljus och pisslukt och cykla på trottoaren.

Och så då alla de där dörrarna som jag kan välja att öppna, stänga, öppna.

 

 

 


VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)