Ibiza

Etikettarkiv: konst

Snabbvisit till Formentera

Jag hade bara hört talas om färgen på vattnet längs med Formenteras stränder- otroligt, magiskt, blått, som Karibien. Och ja, wow, alltså. Azurblått, turkost, mega-neon-blått. Helt otroligt. Vi kastade oss i vattnet så fort vi kom fram. Och det var salt, salt.

Formentera är Ibiza’s lillasyster och ligger ca 45 minuters båtfärd bort. Under augusti är ön proppfull med Italienska turister. Och andra turister.

Vi åkte dit fär att se vår vän Natalie’s konstutställning. Och för att få komma iväg, om bara för en dag, från galna Ibiza. Vi hyrde en bil (helt för dyrt- Formentera är ännu dyrare än Ibiza, säsongen här är ännu kortare) och vi körde till sydligaste punkten med fyrtornet och sen till norr delen till stranden. Natalies utställning heter Allí ílla och är i centrala Sant Fransesc, bredvid kyrkan. Definitivt värd att ses!

Formentera känns väldigt annorlunda. Mycket torrare klimat, mycket saltare hav, friskare vind, och kargat och kalt liksom- och mycket vackrare hav. Restaurangerna ägs och drivs till stor del av Italienare vilket påverkar kvalit’e på både kaffe och mat- bättre alltså- men nästan allt färskt måste importeras från Ibiza, för på Formetera växer knappt något och inga mjölkkor finns.

Jag hoppas komma tillbaka hit i slutet eller precis efter säsongen på Ibiza, och spendera en vecka. Känns som Fårö på något sätt. En liten ö, blåsig, salt och ödslig, men aj så vacker.

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)

Ibiza je táime- jag deltar i fotoutställning

45 fotografer från Ibiza med 8 bilder var, som mosaik på väggarna på detta galleriet i centrala Ibiza stad. Och jag är en av dom!Bilderna säljs för €14 var. En fin souvenir att ha med sig hem!

Mina bilder i mitten. Alla tagna på Ibiza.

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Tre dagar i Madrid

Tre dagar i Madrid. Tre dagar med den nya mannen i mitt liv. Tre dagars smekmånad. Oj oj oj.

Små torg fyllda med folk som dricker kylt vitt vin eller läskande, kall öl. Klockan är efter 21.30 men inget annat än oliver och chips syns till på borden. Middag äts sent i Madrid. En yogalärarträninskollega till mig, från Florida, kommenterade på Instagram: ”åh, vad jag saknar Europa!”

Och ja, tänkte jag. Det här är helt enkelt väldigt… Europa.

Stängda, hemliga portar. Madrid är nattens drottning. Hon vaknar ur sin strikta huvudstadsutstyrsel sent på natten och kastar på sig glittret och fjäderboan och skuttar ut i natten, fylld av flirtande prostituerade, viskande taxibilar och massor av barer fyllda av människoöden bakom dessa grafittiklottrade stålgaller.

Parkerna är så gröna, så gröna. Detta är ”el buen Retiro”- Madrids svar på Hyde Park. Efter solens nedgång, kommer halva Madrids befolkning hit med shorts, gympaskor och iPhonen fastsurrad på överarmen och joggar svettandes i strida strömmar.

På Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, nära Atocha tågstation, befinner sig just nu en Dalí-utställning. Här inne finner man även den stora, magiska och kaosartade Guernica, av Picasso. Sist jag var i Madrid spenderade jag en halv dag här och satt en lång stund och betraktade detta verk.

Denna gången betraktade jag mest mannen som jag rest hit med.

Madrid har verkligen skepnaden av en ordentlig Europeisk huvudstad, med sina ståtliga pompösa byggnader, välfungerande metrosystem och kostymklädda medborgare. Men en sak är hel ofattbar- takten.

Folk går så SAKTA. Till och med över gatan. Är det en biverkning av krisen, eller är det dess orsak? Är det en reflektion av samhället? Av dess medborgare?

Hursomhelst verkar det ganska hälsosamt, faktiskt. London och Paris hade fått en trippelsidig hjärtattack och exploderat av otålighet.

Men här är anledningen, eller ursäkten, till att vi kom hit, då. Svenska Ambassaden ligger i ett finfint, uppnäst område, som en ambassad bör. Nästan granne med fina italienare som Gucci och Roberto Cavalli, stiger man in genom en tung port för att mötas av… Sverige. en survresig madame med skakande fingrar och dominant haka fräste åt mig att flytta på mig, på någon slags Stockholmsdialekt blandad med Gotländska. Jag insåg att mitt beteende inte var så svenskt längre- att tyst och snällt vänta på sin tur bara för att ställa en fråga, behövs inte i Spanien. Det är helt socialt accepterat att tränga sig in i luckan framför näsan på pågående ärende.

Men det blev min tur till slut, och vi fick hjälp av en fantastiskt trevlig man med att ta passfoto på min älskade. Hans ansikte hålls upp av båda mina händer och hans ögon är nästan helt stängda mot dom starka lamporna. Tänk att man tar passfoto på en åtta veckor gammal varelse.

Thaimat är det bästa jag vet och det är en av sakerna jag verkligen saknar på Ibiza- bra thairestauranger. Här är jag på Bangkok Thai Restaurang nära Puerta del Sol, men den var inte lika bra som Phuket Thai som jag var på dagen innan. Fantastisk Chicken Green Curry och spicy Gurksallad! Wow.

Parken är ståtlig, lineär. Allting är perfekt klippt och ordnat i rader och parader. Jag som nu bott på Ibiza i ett år, och i Barcelona i ett år innan dess, tycker att detta perfekta huvudstadsuppvisande känns konstlat. Jag tror jag föredrar Ibizas vilt blommande och imperfekta klippor som ramar in det blågröna Medelhavets ständigt skiftande yta. Och Barcelona som stad känns mer genuin och äkta. Men Madrids natt är ändå drottning.

Här är han. Den nya mannen i mitt liv. Han bestämde det mesta under våra dagar i Madrid. Han gillade sin nya barnvagn- ibland. Oftast föredrog han BabyBjörnen. Ibland somnade han gott till storstadens buller och ambulanssirener. Under dom ljumma kvällarna log han mot den rosa himlen.

Och vacker var den, himlen, på kvällen. Slutet på den kostymklädda fasaden och övergången mot den sammetslila Madridnatten. Allting vaknar till liv. Stadens riktiga personlighet sträcker på sig och sparkar av sig slipsen och de blanka knytskorna.

Men jag och minimannen vandrade genom gatorna hem till hotellet, med ätstopp och förändringsstopp. En vilja av stål lyser igen denna bebisfasad och berättar hur det skall vara för att han ska vara nöjd. Min nya chef.

Sista dagen, lunch i området Salamanca. Usch!! Traditionell spansk mat kan vara god men också totalt FRUKTANSVÄRD! Hur fan kan man servera friterade bläckfiskringar med tonfisk på salladen och kroketter med skinka i? Jag tyckte synd om den snälldumme servitören så när han var långt borta stoppade jag om det mesta av maten i servetter och slängde i papperskorgen bakom mig.

Och vädret? Svettigt!! Man har ju hört om den obarmhärtiga sommarhettan i Madrid. Om detta är vad det är i början av juni, kan man ju tänka sig resten… Jag åkte utmattad tillbaka hem till Ibiza.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Can Tixedo

Can Tixedo ligger på vägen mellan San Rafael och Santa Inés (Santa Agnés på Katalanska och på vägskyltar!) och är ett helt underbart ställe. Dom har alltid någon form av konstutställning, dom har DJ’s på kvällen, dom har mat till humana priser och dom har desserter, drinkar, kaffe, allt man vill ha! Och det finns en bar där inne, en restaurang/cafeavdelning och en stor uteservering, varav halva är under tak och halva ute i solen.

Can Texido ligger mitt i en korsning så det känns som det alltid händer någonting. Här finns en liten affär också och ett par hus. Byn heter Forada och är minimalt liten. Väl värt ett besök för en gin & tonic, en indisk kyckling curry, en kaffe med cheesecake eller en kall öl med oliver.

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)