Ibiza

Etikettarkiv: macbah

en weekend i Barcelona: vad gör jag?

Jag ska inte tråka ut er med det tråkiga, utan jag ska berätta för er om det jag gör MELLAN det tråkiga.

Nämligen:

Jag äter frukost på Grekisk-ägda LUKUMAS, ett underbart fräscht café på Torrent de L’Olla (nummer 169), den coolaste gatan i Grácia.

Frappe (iskaffe grekiskt-style) och donuts från HEAVEN. Citronkräm inuti, eller pinjenötsglasyr? Proppfulla av Nutella inuti eller marmelad? ÅÅÅH!

Självklart catchar jag upp med diverse magasin från dagstidningar. Mode, trender, och…RESOR!! Det är ju snart semestertider här i Spanien…

På väg hen från middag på La Vietnamita (Torrent de L’Olla 78) där det är självservering och full rulle med fräscha örter och chili och citronella och kokos och lime och citron och underbart allting, stannar jag svältfödd trots den underbara maten och törstar trots den underbara drycken efter det som saknas på Ibiza, nämligen: KONST! Det fräscha galleriet med nya exhibitions varje månad heter Espai [b] och ligger på nummer 158. Denna målningen är enorm och ser ut som kolonial-Sydamerika-någonting. Jag ville försvinna in i den och bara stanna där. Ett tag, i alla fall.

Inte nog med at jag åt på La Vietnamita, jag åt även en ypperligt prisvärd Menu del Día på Bun Bo Vietnam i Gótico http://www.bunbovietnam.com/ som jag kan rekommendera varmare än sommarhettan i Barcelona. Vilken fantastisk mat, vilken inredning, wow!!!

För €10 på vardagar får man förrätt, huvudrätt och efterrätt eller kaffe, och en dryck (vin, öl, vatten eller soft drink) precis som på alla andra Menu del Día-ställen i Spanien. Men denna smakupplevelsen kombinerat med hur hälsosamt det är, gör det totalt oslagbart.

…så oslagbart att jag cyklade nerför alla gator från Grácia efter jag gjort allt tråkigt på lördagen och bara råkade hamna här igen… Trots att det inte är Menu del Día på helgen! Däremot fanns det citrongräsmarinerad fisk ångad i bananblad och en jordgubbsdaiquri..och servitriserna kände igen mig och var så gulliga!

Jag tror jag har en ny passion…passionerat beroende..av Vitenamesisk mat!!!

Macba, modern konst, mitt i Raval. Så nice att vandra omkring inne på ett museum. Tillfredställer den delen av själen som får vara hungrig på Ibiza. Men… ändå hamnade jag på en utställning som handlade om just… Eivissa. (Ibiza på Catalá)

En arkitekt- nånting mötesgrej- nånting på 70-talet, i Port Sant Miqel, Eivissa. Fascinerande att se bilder. Utställningen hette ”Utopia is Possible”. Väldigt passande. För Ibiza. Till och med under Francos tid var Ibiza fritt.

På väg till den kinesiska superaffären nära Ronda Universitat snubblade jag på Pride-paradens förspel. Jag hade som tur var kameran med mig och fångade en hel den bilder som kanske kommer att bli censurerade pga snuskigt läderlesbiskt innehåll. Men så fort jag är tillsammans med min kabel som kan ladda ner mina bilder till min dator, lägger jag upp dem. Mycket juicy lovas!

Bio på kvällen. Cinemes Verdi. Carrer Verdi. Nyaste med Juliette Bonoche. Jag njöt. En polsk mamma som fick mig att skratta (de alla säger samma saker!!!) och Parisiska scener som får mig att rysa (en dag ska jag ha en Parisisk studio och skriva böcker där!) och skådespel av Juliette Binoche som bara verkar bli vackrare för varje år (fast hon var ju sååå ung i första filmen jag såg henne, Kielowski’s The Blue  …det ät så många år sedan, men det var liknande, du vet.. en film med henne regisserad av en polack. I like!)

Söndag och jag vaknade med smällande huvudvärk som snart lättade då regnet äntligen kom. Det har varit tryckande hett i dagar och regnet kom som guldmanna från himlen. Jag tog på mig shorts och paraply och gick ut och vandrade längs med Grácias glänsande gator, till ”La Nena” (Ramon y Cajal 36) som är superultramegamys på Söndagar.

Nu?

Det är fortfarande regnfriskt i luften och jag vill ut och njuta. I Sverige är det ju så underbart när det väl är sol. Här är det så underbart när det väl är regn.

Weekend i Barcelona. Vietnamesisk mat, konst, film, foto, lesbo, och regn. Halleluja och Bon Día!

Moltes Gracies per la pluja! (Tack så mycket för regnet på Katalanska)

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Trendiga solbrillor och pyttesmå kök: Barcelonavardagsmat

Vi träffade en trendig Brasiliansk kille härom helgen på en galleriöppning i Poble Nou.

Nu när vi spanar på Raval, tänkte vi gå och hälsa på honom i hans butik som ligger på coola Joaquin Costa.

Snacka om balla brillor…

Eller vad sägs om dessa???? Ha ha!

Bländvita skor i den ljumma vårvinden känns också helt rätt.

Fan. Jag bara skojar. Jag är ingen sån där modebloggande trendtjej alls- tvärtom. Jag HATAR nya skor. Jag var TVUNGEN att köpa nya Converse för mina gamla var FYRA år gamla och helt håliga och såg för jävliga ut. Men jag saknar dom, så att det gör ONT i min själ. Med skor är jag hemskt känslig. Med hår också, faktiskt. Jag tvingar mig till frisören en gång om året, sedan sörjer jag i månader. Sist var nyligen, på en salong vid Paseig de Grácia, där frisören var en gaykille från Aruba och ägarna till salongen var översvallande Italienare som alla pratade till mig på amerikansk engelska. Jag ville bara fly, egentligen.

Jag gillar mest slitna hårtoppar och sunkiga Converse.

Men solbrillebutiken var cool, faktiskt. Leoparder och John Lennon. Känns bra. Helt rätt. I tiden. He he.

Sen var det då köket.

Jag har ett typiska Spanskt, trångt och litet och opraktiskt kök, inklämt i en liten hörna av lägenheten. Där kan man stå, helt själv, som i en liten cell, och laga sin mat. (Hur var det med kvinnosynen nu igen?)

Inga hyllor, skåp som inte kan öppnas för den nya (-ish) gasspisen är för bred. Utrymme att förvara saker? Nope. Nada.

Välkommen till Barcelona-vardagsmat.

Så nya roomie Kim, som har bott trångt i Amsterdam förr, hade en idé, som hade fungerat där. En bräda, rör, ståltråd och några skruvar- et voilAAA!!!!

Akta ögonen!

Det blev bra. Fantastiskt bra. Snudd på tjusigt.

Sen gjorde han mig den enorma tjänsten att bryta upp luckan som har ett skåp innanför som jag inte sett, någonsin, för jag är inte så praktiskt lagd. Jag behövde denna händiga roomie. Han har gjort mitt kök till något som faktiskt skulle kunna ses som användbart, och inte bara en total irritation att behöva jobba i.

Han hjälpte mig dessutom att möblera om mitt vardagsrum, som nu är en miljard gånger bättre.

Suck.

Jag är hopplös på att göra praktiska saker. Tack gode gud för att det finns de som kommer och räddar mig.

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (2 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +2 (from 2 votes)

Förlåt, men Barcelona är faktiskt inte fantastiskt!

Idag kände jag att det var dags att ge mig iväg till ett annat barrio än mitt eget, Grácia. De säger om Gráciabor, att de gärna inte lämnar sitt barrio. Jag tyckte tidigare att det lät löjligt- varför skulle man inte göra det, för?- men nu har jag insett att jag börjar bli likadan. Jag åker mera uppåt, till Sarriá och Sant Cugat, än neråt, till Raval, Gótico & El Borne.

Så nu får det vara nog, tänkte jag. Idag är det RAVALEJAR som gäller!

Raval= ett barrio i centrala Barcelona. Ravalejar= ett verb uppfunnet av Barcelonabor. Det betyder= att Ravalisera. Typ.

Att hänga i Raval. Typ.

Så det gjorde jag och Xucla idag. En eftermiddag.

Denna delen av Raval kallas Macbah. Det är namnet på det moderna muséet. Här samlas alla skejtar på den öppna platsen framför muséet.

Bredvid ligger Plaza Angel, som har utserveringar och coola små barer.

Coolt, nice, allts sådant. Såklart. Barcelona är nice och coolt och allt sådant.

Men Barcelona har även en annan sida, som jag verkligen varken kan eller vill blunda för.

Det finns fattigdom, prostitution, illegal invandring, och folk som knarkar ihjäl sig på gatorna, i desperation eller brist på hem, pengar, och kärlek.

Eller i sökandet efter något annat?

Jag vet vad det vill säga att söka. Jag har alltid blivit kallad ”sökare.” Ofta är det den ”typen” som ”söker” något. Bortom den ”vanliga.”

I Barcelona finns många sökare. Som letar mera.

Denna mannens ägodelar ryms i tre kundvagnar. Han har även en persisk matta som han rullar ut och sover på. Här ligger han mitt i coola, skejtande Barcelona, fullt av coola unga trendiga människor, som Ravalejarar, fotograferar, dricker öl, och …söker?

Inne i en liten patio-park sitter unga människor och jäser i solen. Alla är halv-hippie-aktiga, med smutsiga kläder, och de röker cigg och dricker öl.

Det gjorde säkert denna mannen också när han var i tidiga 20-årsåldern. I jakten på något ”mer”- i sitt Ravalejarande- kanske han tappade bort sig själv i ett djupt missbruk.

Jag väckte honom och sa att det såg ut som att han var på väg att ramla. Han tackade mig ödmjukast. Han var helt väck. Totalt väck. Jag vill inte spekulera om vilken drog det är han var hög på, men de som känner till den, vet vad denna ställningen brukar innebära.

Jag undrar vad han söker. Lugn? Kärlek? Trygghet?

Det är som att vi alla söker någonting. Alla vi som kom till Barcelona. Vi kom letandes efter något.

De säger att det är ”ekonomisk kris” i Spanien. Att det gör människor deprimerade. Passiva.

Jag tror att hela fokus på pengar och materialistiska mål gör oss tomma. Många av oss söker mer i livet. Ett äventyr. Inte bara ett stort fint hus. Något annat…en känsla. Inuti. Att leva för stunden, att uppskatta färger, former, och konst. Att få uttrycka oss fritt. Att få älska fritt. Att få leva våra liv som vi vill. Att inte springa i det tomma hamsterhjulet med diktatorer som kallas banker och ekonomi.

Så mycket smärta i denna kvinnans ansikte. Folk vände sig ifrån henne med avsky. De vände bort hela sina kroppar från hennes tårar och desperation. Hon behöver pengar. Till vad?

Något som dövar hennes tomhet inuti?

Vad söker hon?

Vårt samhälle är fan kaos. Pengar, hus, lån, nyaste platt TV:n.

Resten, som vägrar springa runt, runt i hamsterhjuelt, hamnar i ett vakuum, utanför systemet. Kaos, kaos, kaos.

Min nya polare, heliga hundmannen i Grácia, vägrar ta del av systemet. Han bara vägrar. Men det har blivit svårare för honom på senaste tiden. Polisen är efter honom. De tillåter inte honom att spela sin indiska flöjt på gatorna. Säkert samma med denna kvinnan. Polisen tillåter inte tiggeri. Är du inte del av systemet- springer du inte i hjulet och flåsar snällt åt banker och chefer, då ska du inte heller få lov att existera.

Tillbaka i lilla trygga bond-Grácia, utan tiggare, hänger vi en stund på familjära Plaza del Sol. Här chillar alla killar och tjejer som vägrar vara med i systemet. Å andra sidan vet jag inte hur, men de har nog något sätt att skaffa en inkomst, för de tigger inte.

Många av dem saknar tänder, har smutsiga, ihåliga kläder, och nästan alla har hundar. En av dem ääälskar Xucla och kramar henne varje gång han ser henne. Han berättade att han har nu tagit droger och druckit nonstop i 10 dagar- han tog en paus från ”verkligheten.”

Varför klarar vi inte verkligheten?

Vad flyr vi ifrån; och vad flyr vi TILL?

Vad SÖKER vi?

Sanningen måste bara vara, att det i alla fall rätt och slätt INTE är pengar.

Den ”ekonomiska krisen” är en kris i hur vårt samhälle är uppbyggt. Med sjuka, äckliga barriärer, som hindrar människor som dem jag sett idag, att delta i samhället.

Kris. Ja. Det är fan inte fantastiskt alls i Barcelona. Det är kaos. Det finns människor som inte klarar av sin verklighet, för att de inte deltar i det sjuka systemet, så de knarkar och dricker.

Men det värsta är dessa uppklädda, utklädda människor, i senaste Italienska designade kostymen, med sina fula blanka skor, som följer alla regler, och tror att de är ”fria” för att de har pengar. Som vänder bort sin kropp från en gråtande, bedjande kvinna. Som spottar på Pakistanska illegala invandrare som försöker sälja dem en ros.

Respekt till dem i världen som tar sin verklighet i sina egna händer, och skapar vad de vill av sina liv, och litar på sig själva, och väljer att inte blint följa ett sjukt system som ett får i skocken.

Respekt till de människor jag sett och mött i Raval idag, som kämpar, varje dag, för sin överlevnad. Som måste ta skit från nypressade robotar, som ser ner på dem, för att de valt att inte springa med fårskocken.

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)