Kaffe. Tid. En kaffe till. Tid.

Ibiza är en bubbla. Redan på båten till ön ändras känslan bland folk. Alla är mera avslappnade. En smula mer fria. Folk pratar och ler. Har på sig lite vad de känner för. Boots och hotpants, behå-fri och alibaba byxor.

När man anländer, känns tiden direkt som något som inte existerar på samma sätt som utanför ön. Tiden står stilla. Dagen verkar längre. Natten är mera stilla. Tuppen gal sent på eftermiddagen.

Det blommar precis överallt, det sprudlar av rosa, lila och gult liv. Vallmohav bländar mitt bland svala olivträd. Citroner och apelsiner hänger tungt från träden. Vägarna är kantade av blommor som står och solar sig. Färger exploderar bland blekgröna ängar.

Tibetanska prayer flags. Hippies. Peace & Love & Freedom.

Ibizencos som inte har något emot att prata Spanska (deras språk är också Katalanska, som i Barcelona).

Chill out känsla. Hårt arbete, hårt party. Med med en annan slags tidsrytm. Allting går långsammare.

Ibiza. Säsongen har börjat.

See you on the white island…. Namaste!