Ibiza

Etikettarkiv: slut

Slutet på Oktober: extremt innehållsrik månad

Det har hänt massor denna månaden. Besök i Barcelona, yoga retreat jobb i en vecka, massor med annat jobb, säsongen är officiellt slut och om två dagar kommer mina föräldrar hit. Detta kanske låter helt normalt för en normal busy storstadsmänniska men när man bor på landet på Ibiza och har en liten bebis känns det som att det är full fart. Och denna mamman är superglad! Nya projekt att hålla på med i vinter, och översättningsjobb från ett företag i Barcelona som jag sökte jobb hos för tre år sedan när jag flyttade dit och verkligen behövde jobb. Ibland kommer saker tillbaka till en- frön man har sått- när fröna är redo att växa. Inte när man vill att dom ska blomstra. Har också fått email för castings i Barcelona som jag ju inte kan gå på- men samma sak där. Frön som såddes för flera år sedan när jag flyttade till Barcelona och sökte alla möjliga och omöjliga jobb. Det var tufft att överleva där. Men nu i efterhand ser jag också att allting verkligen går i vågor i livet. Just den vågen var ett baksug. Nu rullar det på och jag surfar alla vågorna i medvind. Så länge det varar… och påminner mig själv att ingenting varar för evigt. En vacker dag kanske jag får en stor kallsup av mina fina vågor.

Morgonpromenader med Xucla och vi är båda väldigt intresserade av spindelnäten. Så himla vackra och så mycket jobb!!

Katten har varit borta hemifrån i nästan en hel månad. Vi har en ny housemate- Anja från Göteborg- och hon har en hund- Alma från Spanien, som jagade Katten i sin nyfikenhet och Katten tackade för sig och hittade antagligen ett nytt hem. Hon kommer senaste dagarna då och då och hälsar på när Alma inte är hemma, men hon verkar inte hungrig och hon ser väldigt hälsosam och frisk ut. OK! Så är det med katter. O-lojala. Ja ja.

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Glödande drömmar om höstens förändring

Ett öga som tittar ner på mig inifrån en trädstam säger till mig att nu är det inte långt kvar. Det är den 24 augusti och snart är det över. Sommaren alltså. Jag börjar tappa fattningen, nämligen. Jag hänger inte med, jag är ett steg efter hela tiden. Behöver andas. Inte bara när jag leder yogaklasser.

Det är så tyst, så tyst på landsbygden. Vindruvorna är nästan mogna. Färgerna börjar skifta igen. Naturen slutar aldrig skifta i sin ständiga karusell av vinter, höst, sommar och vår. Det är bara Ibiza’s partygalna besökare som tillfälligt lever illusionen om att natten kommer att vara för evigt.

Skuggor och siluetter mot solnedgången. Medan stränderna är fyllda av öldrickande klungor av unga besökare som applåderar när solen för evigt stänger ner en dag som aldrig kommer igen, är naturen stilla och stadig och stark.

Jag längtar efter regn. Massor med regn. Jag vill att alla torra marker och solglödande trottoarer ska dränkas så det pyser om hettan som evakueras.

Får eller getter, jag vet inte skillnaden, jag är från Malmö. Kanske min son en dag vet vad det är och förmodligen på svenska, hebreiska, engelska, spanska och katalanska också. Om vi stannar här, vill säga. Kanske kommer han kunna får och get på hindi, också. Om jag får som jag vill. Och det vill jag få.

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 8.0/10 (1 vote cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +1 (from 1 vote)