Ibiza

Etikettarkiv: St Jordi

Sant Jordi Medcadillo/Loppmarknad varje Lördag

Varje lördag hela vintersäsongen är det marknad på El Hippodromo, en stor, dammig hästgaloppscirkel, och det är en av de största happenings på lilla ön Ibiza under denna annars så ”dötid” som ön går igenom med sina enbart 120 000 fasta invånare. Helst sen höst, när alla lämnar ön, är det absolut fullkomligt packat med folk och fynd. Men denna vintern har sett enbart solsken och upp till 20 grader nu i Januari, så Sant Jordi fortsätter rocka. För det är det enda säkra- regnar det, blir det ingen marknad. St Jordi börjar väldigt tidigt med att folk kommer och ställer upp sina grejer, vissa redan vid 7, och vid 8 börjar det bli helt fullt med försäljare om det är en bra dag. Vill man hitta bästa fynden ska man givetvis dyka upp då. Men marknaden håller på till cirka 2-tiden på eftermiddagen.

I lördags var det så fullt av bilar på parkeringen att folk parkerade långt in i byn St Jordi och ut i rondellen och överallt. Parkeringskillen var på ett väldigt beskt humör och skrek åt alla jävlar som inte ville lyssna på honom.

Här kan man hitta och fynda precis allting. Folk som reser mellan Indien och Ibiza säljer sina sjalar och kläder och Buddha statyer. Arabiska befolkningen på ön verkar oftast sälja barnkläder eller marockanska inredningsgrejer. Hippies säljer sina egengjorda smycken och andra bara vräker ut allt som fanns i garderoben och man får själv leta i lådor, väskor och boxar.

Denna dagen fanns det nog mer försäljare än konsumenter. Det är inte lätt med pengar på vintern här, det finns få jobb, och de flesta lever på turismen. Vintern är tuff men samtidigt väldigt vacker, charmig och Ibiza känns levande, fullt av äkta leenden och blommande ängar och sol. Det känns som en liten ö, och man stöter på samma ansikten hela tiden, varje dag. Annat är det under säsongen, när ön är packad av folk och musik och party och bilköer, och det är hett och alla är stressade.

Det finns hopptorn för barnen och en bar som har det klassiska: kaffe och ensaimadas i plast. Sen finns lilla bocadillo-hörnan som gör otroliga mackor fyllda med ost, kyckling, tomat, lök och som man sprutar senap, ketchup och salsa picante på. Kall öl till det för dom allra flesta (utom oss gravida utbölingar). Sen finns även churros-vagnen som säljer friterad deg som sockrats. Delikat.

Att bara vandra omkring och titta på allt och alla är ett sant nöje. Fantasifulla sätt att bygga upp sitt marknadsstånd på blandas med kaosartade sådana och solen gassar varmt och hej hej kindpussar och kramar.

Trumspelarna börjar runt 1-2 tiden och det är en sann hippie fest. Långa dreads, afrikanska trummor och tjejer klädda i hippietrasor och lädermidjeväskor dansar runt till rytmerna. Kalla Estrella-burkar dekorerar marken runtomkring och alla ser fria och lyckliga ut, trots att dom förmodligen inte har varken fast jobb eller försäkring.

Vi hittade dessa vackra planscherna från Shanghai, 50-tal och köpte en till varje rum i vårt hus. Vårt B&B ska få sig ett rejält ansiktslyft till nästa säsong och vi är taggade för att den ska komma igång. Det är mysigt med vinter och öppna brasor och soppor och graviditet men man känner sig lite som en pensionär. Nästa vinter tar vi oss någon annanstans för säsongen- vinterhalvåret på Ibiza är inget för aktiva människor som vill delta i livets framfart. Det passar mest dom som redan tjänat sina pengar och nu njuter av vinterfräknar och Campari soda klockan elva på förmiddagen. You know. I Donna Karan-brillor och med segelbåt.

Jag tittar på dessa skålar/askfat varje gång jag är på St Jordi och vill köpa dom. Men polackerna som säljer porslin och glas vill ha alldeles för mycket pengar för dom. Men jag älskar dom verkligen. en dag, när jag har pengar….

Noam, Noam och Roger. Noam och Roger har ett Watsu center i centrala Ibiza med varma pooler och healing terapi. http://watsuibiza.com/ är deras hemsida.

Vi tog mackor och kall öl med till playa Es Cavallet, dit hälften av resten av besökarna på marknaden också tog sig efteråt för flera timmar till av solsken och två personer badade till och med. I Spanien anses man en galen viking om man gör detta och hela playan applåderade och visslade. Jag ville inte krossa deras självförtroende, men i Sverige är det ju ingen konst direkt att hoppa i 16-gradigt vatten när det är 20 grader och strålande solsken. Eller hur?

PS. Följ mig på Instagram: @lindusja

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0.0/10 (0 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 0 (from 0 votes)

Är min granne kär i mig om han ställer en ros utanför min dörr? svaret får du här.

I dag firades Sant Jordi här i Barcelona. Sant Jordi är bokens helgon. Sant Jordi innebär att alla män ger rosor till kvinnorna och alla kvinnorna ger en bok till männen.

Gatorna är fyllda med ros- och bokförsäljare. Precis varenda flicka, kvinna och tant/gumma verkar hålla i minst en ros. Alla män verkar ha en bok i handen, eller till och med sitta på en bänk, och läsa sin bok.

Fan också, tänker hon. Nu ska gubbjäveln få en bokjävel till i samlingen som bara samlar mer och mer damm för varje jävla år som går.

Eller kanske inte.

De alla verkar nöjda och glada och stämningen är liksom gullig.

Tillfället tas även i akt att gotta sig i Katalonien, att de är Katalaner. Allting har en rosett eller en kristyr i Katalanska gula och röda ränder. Balkonger och rosor, officiella byggnader och bokstånd är alla nationalistiskt finklädda.

”Ara és el moment” kanske han tänkte, min granne. ”Nu är stunden” tänkte han nog, när han köpte rosen och gick alla tre trapporna upp, och ställde den precis utanför min dörr, i en liten glasvas fylld med några centimeter vatten. Jag såg den när jag gick ut med Xucla i morse, och orkade inte fundera på saken. Jag gick ut i St Jordi-vimlet, och kom hem igen på eftermiddagen. Jag rörde inte rosen. Sen kom Emma och drack vin och åt ost, och när hon skulle gå, hörde vi ljud i trappan. När vi öppnade dörren, hade han tagit rosen ut vasen, tagit vasen med sig, och satt rosen i handtaget på min dörr.

Så ja, ara és el moment. Hade det bara varit denna gången, så hade jag kanske till och med tyckt det var lite gulligt. Men han har lämnat lappar, han låter sin dörr vara öppen så att han kan stirra på mig när jag går ut på min kvällsrunda med Xucla, och han kommer upp med tvätt som jag tappar ner på hans terass, och överlämnar den personligen. Enligt normalt Barcelona-uppförande, brukar man lägga denna tappade tvätt i trappan, för detta är en helt normal sak, i dessa trånga små hus, där tvätten hänger ute, att det regnar underkläder till våningarna under. Men man kommer definitivt inte och överlämnar dem personligen. Särskilt INTE med darrande händer!

Vi har ju fan aldrig ens pratat med varandra! Vad sitter han och kokar ihop för fantasier om mig, därnere i sin grotta? Att jag är en Skandinavisk gudinna, som inte fiser och inte tjatar, som inte bråkar och inte säger till honom att fälla ner toalocket?

Mamma Mia! Snälla sluta! Jag är INTE den du tror!!!

 

 

VN:F [1.9.22_1171]
Rating: 10.0/10 (2 votes cast)
VN:F [1.9.22_1171]
Rating: +2 (from 2 votes)