Känner du dig jagad? Behöver du gömma dig för omvärlden ett tag? Coola ner i Casa Magna, kokainkungen Pablo Escobars gamla strandpalats i mexikanska Tulum.

Om du just har investerat 63 miljoner dollar i en palatsliknande colombiansk hacienda med privat flygplats, helikopterplatta, konstgjorda sjöar, sex olika pooler, inplanterade bestånd av elefanter, bufflar, lejon, noshörningar, gaseller, zebror, flodhästar, kameler och strutsar … vad mer behöver du då för att bli lycklig?
Ett weekendställe i Mexiko, förstås!

1979 uppförde den colombianske kokainsmugglaren Pablo Escobar – under sin storhetstid listad som världens sjunde rikaste man av Forbes – sitt djuriskt dekadenta hem Los Nápoles på en ofantlig landareal öster om Medellín. Han påstås dessutom ha ägt ett tjugotal hus och lägenheter inne i sin hemstad.
Och så Casa Magna då.

I Tulum, på en enslig bit av Mexikos allra östligaste och vackraste kustremsa, ett par timmars bilresa söderut från charterflygplatsen i Cancún, ligger de två vita strandhusen med drygt två tusen kvadratmeter boyta som alltså ska ha uppförts av Escobar på åttiotalet. Huruvida Casa Magna var ett sätt att tvätta knarkpengar på fastighetsmarknaden, eller om Pablo faktiskt semestrade här, råder det delade meningar om. Namnet, spanska för ”det rena huset”, verkar i vilket fall ha valts med en ironisk glimt i ögat.

I dag är det enda som för tankarna till kokain möjligen stranden, som här är lika vit och finkkornig som vetemjöl, och de närmast hallucinogent turkosblå atlantvågorna som rullar in över den. Casa Magna är numera hotell och ställets amerikanska ägare, Melissa Perlman, har ersatt Pablo Escobars guldglänsande vulgärkitsch med en asketiskt crossoverasiatisk inredning som gjord för meditativa avslappningsövningar. Själv sammanfattar Perlman sin vision med orden ”rustik lyx”.

Men om du har livlig fantasi, eller har läst lika mycket om Pablo Escobars famösa excesser som jag, kan du ändå lätt föreställa dig de väldiga villorna i en helt annan skrud och sinnesstämning. Om de överdrivet tjocka – skottsäkra? – putsväggarna på Casa Magna kunde tala skulle de kanske dra skrönor om veckolånga fester med åttiotalets sämsta discomusik, oknäppta Hawaiiskjortor, Burt Reynolds-mustascher, influgna tonåriga starlets från dåtidens latinska tv-såpor med tokpermanent och halva Colombia i sina näsor, korrupta politiker och en sexualmoral som får Playboy Mansion att lika Bamseklubben.

Pablos party tog slut i Medellín den 2 december 1993 när han sköts till döds efter en flerårig flykt undan polis, myndigheter, militär och amerikanska specialstyrkor. Casa Magna hade stått övergivet på stranden i ett drygt decennium när Melissa Perlman köpte loss husen 2005. Tre år tidigare hade hon någon kilometer norrut startat Amansala, en ”ekochic” bungalowresort vars koncept – yoga, pilates, magdans, djungeltrummor, miljötänk och fettsnål mat – lockat celebriteter som Jude Law, Benicio del Toro, Linda Evangelista och Cindy Crawford.
Melissa Perlmans lyckodrag var lanseringen av sina så kallade ”bikini bootcamps”, veckolånga workoutvistelser för amerikaner som vill detoxa bort bukfettet i en paradisisk miljö.

Checkar du i likhet med mig in på Casa Magna med den enda ambitionen att suga i dig solen, havet och en trave böcker står du därför inför en sällsynt frihetsupplevelse. Alla andra gäster är nämligen ute och joggar, yogar eller cyklar när du kickar tillbaka på playan. Casa Magna ligger dessutom bokstavligt talat vid civilisationens ände – precis invid gränsen till naturreservatet Sian Ka’an, dryga halvmiljonen hektar orörd mark.
En morgon vandrar jag den palmkantade stranden söderut i soluppgången. Jag går i en timme och sedan hela vägen tillbaka utan att se en annan människas fotspår i sanden. Tro mig, det här är uppe där med Maldiverna och Mauritius på paradisskalan – men fortfarande till en bråkdel av vad Hollywoodstjärnor, oligarker och börsbrats betalar för sina semestrar där.

Med detta sagt: det är inte alldeles lätt att förstå sig på Casa Magna om man inte varit där. Av ställets egen numera rätt snofsiga webbplats får man omedelbart intrycket att man har att göra med ett lyxboende i stil med smärtsamt dyra hotellkedjor som One & Only, Soneva eller Banyan Tree. Kontrollkör du å andra sidan ”Casa Magna” på en sajt som Tripadvisor så hittar du ett helt gäng honeymooners som i uppenbar affekt hamrat ner missbelåtna recensioner om bristande service, kallt duschvatten och missade bokningar.

Och visst, det finns fortfarande något hemmasnickrat över Casa Magna. Rustikt lyxigt, visst, men kanske mest rustikt ändå. Cash är kung, kreditkort kan du glömma, elen funkar bara efter solnedgången, rumsdörrarna går inte att låsa, ibland finns det bröd till frukost, ibland inte …Men om du börjat ledsna på all inclusive-hotell där du tvingas bära ett kulört plastarmband för att få mat, och där avståndet från ditt rum till poolen är så stort att du behöver en golfbil, så bjuder Casa Magna på charmerande primitiv lyx.

Pablo Escobar var kanske inte så mycket för det där med balans mellan kropp och själ, men han skulle nog ändå le i sitt helvete om han visste hur obyråkratiskt hans gamla strandkåkar förvaltas i dag – när jag gav Melissa min kontanta förskottsbetalning delade hon genast ut den som lön till några av de anställda mexikanerna.

Frågan är förstås hur länge Tulums södra delar kan streta emot utbredningen av den mer tillrättalagda massturismen som trycker på norrifrån och i dag dominerar ”Mexikos guldkust”. Tio år? Fem? Två? Jag skriver därför dessa rader med dubbla känslor. Casa Magna är en sådan där plats som man vill bevara till varje pris och endast dela med sig av till noga utvalda vänner.
Så ta väl hand om vår hemlighet nu.

Casa Magna
Adress: Tulum, Mexiko
Tel. +52-9-841 000 717
www.casamagnatulum.com

Party: 1
Paradisstrand: 10
Batikkläder: 9
Fet mat: 0
Elegans: 3
Hemma hos-charm: 8
Prisvärt: 7