Möt Olivia Kiwanuka, expeditionsläkare som ständigt befinner sig på resande fot. Nu är hon aktuell med boken ”Vildmarksmedicin- första hjälpen och sjukvård på tur och expedition”. Här berättar hon om varför hon började arbeta som expeditionsläkare och vad som lockar med att vara ute i vildmarken. Hon ger också sina bästa tips till vad du ska tänka på om du ska ge dig ut på äventyr i berg och på hög höjd.

Berätta kort om dig själv?
Jag är legitimerad läkare i botten men har sedan vidareutbildat mig inom vildmarksmedicin. Jag är specialist inom bergsmedicin och dykläkare via försvaret. Allt började med att jag var ute och vandrade och klättrade själv. Jag insåg då att de situationer jag stötte på fick jag inte riktigt svar på hur jag skulle hantera under läkarutbildningen. När man är långt från sjukhus måste man tänka annorlunda. Vilket också är en anledning till varför jag skrev boken.

Hur mycket/lite reste du som barn?
Jag kommer från en ganska internationell familj så resande har varit en ständig del i mitt liv. Men vi reste mycket till städer och stränder. Vildmarksresandet kom först i vuxen ålder till mig.

Hur mycket reser du ungefär på ett år?
Som minst är jag borta i två månader. Som mest har jag varit ifrån Sverige i nio månader. Jag har arbetat som läkare i Singapore, Indonesien, Spanien, Johannesburg, Mexiko och USA. Hela 2015 arbetade jag som expeditionsläkare: då kunde jag kryssa av Svalbard och Kilimanjaro, Nepal, Kirzigstan och Kina (som jag reste till med National Geographic).

Sen reser jag mycket privat också.

Att arbeta som läkare hemma i Sverige jämfört med utomlands, vad är skillnaden (generellt)?
Förvånansvärt lite skiljer sig åt även om rollerna skiljer sig åt litegrann. Principen är samma rent medicinskt och praktiskt. Den stora skillnaden blir möjlighet till utrustning och hygien. Ur hygienaspekt handlar det mer om hur rikt sjukhuset är än om hur rikt landet är.

Vad är det som lockar med att vara ute på resande fot, både i jobbet och privat?
Rent medicinskt är att jobba som expeditionsläkare bland det mest utmanande du kan göra – man är själv och ofta utan internet. Man har ingen bakjour eller support att kontakta för stöd. Ens kunskap ställs verkligen på sin spets. Men att hjälpa folk att uppnå sina drömmar är häftigt. Exempelvis att få vara med när folk står uppe på Kilimanjaros topp och spanar ut – att få vara en aktiv del av det är häftigt.

När jag reser privat lockar naturen och landskapet.

Vilken är din häftigaste resa du har gjort?
Alla resor är ju unika på sitt sätt och har gett mig olika saker. Den starkaste upplevelsen måste jag dock säga var min första resa som var till Kungsleden och Kebnekaise. Mitt intresse för vildmarksliv började där.

Jag hade aldrig vandrat innan. När jag kom upp till toppen kände jag en svårslagen eufori. För att låta lite klyshig: men då kände jag verkligen meningen med livet – en underbar lycka. Jag får den fortfarande när jag är ute och reser.

Hur mycket måste du läsa på innan du åker någonstans?
Beror på. Även om jag är bekant med miljöerna repeterar jag alltid allting: så att det inte har kommit ny forskning eller nya rutiner.

Reser jag till ett nytt ställe måste jag läsa in otroligt mycket mer. Att läsa på innan är viktigt: inte bara om vad som kan hända: men också känna till evakueringsmöjligheter och hur snabbt man kan få hjälp.

Vad ska man tänka på generellt när man ska ge sig ut i vildmark, utomlands som hemma?
Många underskattar vikten av planering. Många tänker inte till före: allt från kommunikation till huruvida mobiltäckning finns eller inte. Sen är det vanligt att folk tar med ett första hjälpen-kit som de aldrig har öppnat. De vet därför inte hur det fungerar när de väl måste använda sig av det. Man kan undvika mycket med bra planering! Och se till att ha en försäkring.

Olivias bästa tips till dig som ska ge dig ut i vildmarken

Ha med ett första hjälpen-kit (som du vet hur du använder)
Ska du ha en enda sak med dig: tryckförband! Men annars: tänk på bredden av det du tar med dig: så att du har täckning för både vanliga skador och farliga skador. Vanligt är sårskador och skavsår. Farligt är större blödningar eller att du råkar ut för ett benbrott. Eller nedkylning om du gör vinteräventyr.

Om du får höjdsjuka:
Vid mildare form av höjdsjuka: stanna på stället och se var det tar vägen. De flesta blir bra inom en till två dagar på samma höjd. Du kan ta paracetamol.

Men har du riktigt svår huvudvärk med illamående och yrsel är enda behandlingen att gå ner. Det värsta som kan hända är att man får hjärnsvullnad eller vätska i lungorna – vilket är dödligt. Mellan tre till sju personer per år dör faktiskt på Kilimanjaro som ändå är ett vanligt och populärt berg.

Under en expedition till Kina och berget Muztagh drabbades en i sällskapet av höjdsjuka. Helikopter kunde inte landa där men det visste jag sedan innan. Allt slutade bra trots att det tog 30 timmar innan ambulans kunde komma till plats men det var för att vi avbröt snabbt. Hade en helikopter kunnat landa hade vi kunnat ha mer is i magen men när man vet förutsättningarna är det inte värt att chansa. Än en gång: allt handlar om planering om man ska ha förutsättning för att det ska gå bra.

Att tänka på om du ska klättra utomlands:
Med hög höjd finns det massor att tänka på: res med seriösa arrangörer som tar säkerhet på allvar. Oseriösa företag har tendens att göra rutter snabbare och då ökar risken för höjdsjuka.

Kolla upp de lokala förhållandena. Man ledklättrar ju ofta. Är det förbultat: kolla med de som bor där hur säkerheten ser ut.

Och se till att ha en försäkring som täcker.

Vad ska man tänka på om man måste uppsöka sjukhus utomlands?
Se till att allt blir dokumenterat och att du får med dig papper hem på vad som är gjort. Blir det komplikationer hemma är det annars svårt för läkarna på hemmaplan att veta vad som har gjorts eller hur man har resonerat i akutskeendet.

Om du tar läkemedel: skriv upp det generiska namnet. Skriv inte bara ”Alvedon” utan i sådana fall Paracetamol eftersom mediciner ofta inte heter samma i andra länder.

Och sen: se till att ha en försäkring som täcker det du ska göra. Och kontakta försäkringsbolaget tidigt om något händer. I vissa fall kan de betala sjukhusräkningen direkt. Att själv behöva lägga ut kan bli extremt dyrt.

Boken går att förhandsbeställa här (Calazo förlag). Pris från 300 kronor.