”Borneo såg ut som en gigantisk broccoli”

Veckans resenär

”Borneo såg ut som en gigantisk broccoli”

2016-08-30

Hon har flugit över hela Indonesien som djungelpilot och var stationerad i West Papua – där man fortfarande går omkring i penisrör. 34-åriga Elin Larsson är aktuell med en ny bok om sin tid där. RES fick en pratstund med henne.

Av: Linda Larsson
Foto: från boken “Mina äventyr som Djungelpilot”

Elin, du har arbetat som djungelpilot – berätta mer?
– Jag letade flygjobb hemma men det var helt dött. Sen var jag lite trött på livet hemma – jag ville göra något annat. Jag googlade på ”flyg” och ”Indonesien” och då dök Susi Air upp. Det visade sig vara ett indonesiskt flygbolag med baser över hela Indonesien. Jag sökte jobb där direkt men det tog en massa mejl och telefonsamtal innan jag äntligen fick komma till Java på intervju. Väl på intervjun blev jag verkligen grillad i flera timmar. Jag undrade varför de utsatte mig för detta? ”Om de ändå inte ska ge mig jobbet”. Men sen började de helt plötsligt skratta och sa att jag var anställd.

Hur såg livet som djungelpilot ut?
– Först arbetade jag som styrman i ett drygt år och då var jag placerad på olika baser runt om i hela Indonesien, ungefär en månad i taget. Sen började jag arbeta som kapten och då baserades jag så småningom i West Papua. Det var efter eget önskemål: jag älskar West Papua.

– Man bodde tillsammans med de andra piloterna så vi blev som ett litet community. Vi var cirka 200 piloter i bolaget och på varje bas bodde vi kanske cirka 10-20 personer åt gången. Alla som var där var samma slags typ: lite äventyrliga, ville hitta på saker. Det var en underbar tid och gemenskapen vi hade oss piloter emellan kan jag sakna.

Första arbetspasset – hur var det?
– Jag flög över Borneo – som ju är jättefint – men när man flyger över Borneo ser det bara ut som en gigantisk broccoli. Det var verkligen bara djungel. Jag undrade vad jag hade gett mig in på. Men sen, det var så många vackra platser vi flög över att jag inte ens vet var jag ska börja.

Vilken flygning var vackrast som du gjorde?
– Att flyga över bergen i Sumatra: över bergskammarna, stränderna, atollerna. Då sitter man i cockpit och bara ”wow”.

Vad för typ av plan flög du?
– Små passagerarflygplan med plats för tolv personer. Vi flög inte bara passagerare utan också byggnadsmaterial, mat, mediciner, grisar, motorcyklar, oljefat och allt man kan tänkas stuva in i ett flygplan – ofta fick vi flyga kistor faktiskt. Många av de som dör i Indonesien vill nämligen bli begravda i byn de är födda.

Du gillar West Papua mycket säger du – varför?
– West Papua är lite stökigt blandat med mäktiga berg, fantastiska stränder och vacker natur, bra surf och orörd dykning. När man flyger över West Papua kan man flyga lite lågt och då ser man alla byar dit inga vägar går och där folk bor i små lerhyddor med halmtak – det ser ut som små tecknade ”hittepå-byar”. Byar där folk fortfarande går omkring med penisrör.

Varför bestämde du dig för att åka hem?
– Det undrar jag själv ibland. Men jag tror jag längtade hem. Det är rätt riskfyllt i vissa delar av Indonesien också – speciellt på West Papua med många rebellgrupper.

Vad saknar du?
– Gemenskapen med de andra piloterna – vi var som en stor äventyrsfamilj. Sen saknar jag livet där. Lunken.

Varför blev du pilot?
– Min pappas bästa kompis var kapten på SAS – det var under tiden då det fortfarande var väldigt glamouröst att vara pilot. Han kom hem och berättade spännande historier från världen över. Han verkade så nöjd över sitt liv. Då föddes drömmen om att en gång bli pilot. Sen gick jag på flyggymnasiet i Västerås. Efter det jobbade jag med lite allt möjligt: flög litegrann, bland annat segelflyg och med att släppa av fallskärmshoppare. När jag var 26 år insåg jag att det var pilot jag ville jobba som så det var då jag började söka jobb som det. Och kom till Indonesien.

Hur kom det sig att du skrev en bok om din tid där?
– En kompis som är journalist, Emil Sergel, var på besök därnere. Han skrev en artikel som blev väldigt uppskattad och efter det frågade han mig om vi inte skulle skriva en bok tillsammans. Jag tänkte ”varför inte?”. Och på den vägen är det.

Om Elin Larsson

Ålder: 34 år.
Gör: Jobbar som pilot.
Aktuell: Med en ny bok om hennes tid som djungelpilot i Indonesien. “Mina äventyr som Djungelpilot”, Roos & Tegnér. Släpps i mitten av september.

Mer från RES

Det autentiska Mykonos – bland antika gudar, lokala smaker och kykladiska traditioner
På Mykonos samsas tusenåriga myter med levande hantverk, familjeägda tavernor och en matkultur som formats av Egeiska havets vindar. RES upptäcker en grekisk ö vars historia och traditioner gör sig särskilt fint under årets mildare månader.TEXT: Linda Iliste Marmorerade lejon blickar ut över det soldränkta landskapet. Bakom dem breder ruinerna av tempel, bostadshus och gamla
RES-guiden: De bästa autentiska adresserna på Mykonos
RES guidar till tolv favoriter bland Mykonos historiska sevärdheter, lokala smaker och levande hantverk.TEXT: Linda Iliste DelosAntikens heliga ö och Unescovärldsarv. Missa inte Lejonterrassen, Dionysos hus och mosaikerna. Båt från Mykonos gamla hamn; avsätt en halvdag. visitgreece.gr/en/islands/cyclades/delos Mykonos FarmersOstprovning hos lokala producenter. Smaka på kopanisti, tyrovolia och xynotyro, eller boka en kurs i osttillverkning. Agios
Istanbul – en stad att äta sig igenom
Mellan frukostbordets trettio små fat och kvällens glödande kol finns en hel stad att förstå. I Istanbul berättar maten om imperier, migration, vardag och en envis tro på att ännu en rätt alltid får plats. TEXT: Redaktionen Det börjar med misstaget att kalla det frukost. Serkan tittar på bordet, sedan på oss, som om vi
RES-guiden: Smakerna att söka upp i Istanbul
RES guidar till nio favoriter i Istanbuls myllrande restaurangutbud.TEXT: Redaktionen HAN 1772 OldenLång turkisk frukost i historisk miljö. Kom hungrig och avsätt tid.Mimar Vedat Sokak 3, Sirkeciolden1772.com Casius Antioch KitchenAntakyakök i Cihangir; stenugn, mezze och lahmacun. Bib Gourmand. Akarsu Yokuşu Caddesi 36A, Cihangir, Beyoğlucasiusrestaurant.com Havuzlu / Aslan / BaharTre tips för vardagslunch i och kring
Från 9 000 nyfikna till nära 2,5 miljoner – Arlandas då och nu
Det var den första april 1962. I dåvarande Märsta landskommun ringlade sig bilköerna och på taket till Arlandas enda terminal var åskådarterrassen till bristningsgränsen fylld av en del av de över 9 000 nyfikna besökarna. Sextiofyra år senare räknas resenärerna i miljoner, och juli 2026 bjöd flygplatsen på ett rekord: att drygt 2,2 miljoner utrikesresenärer
Varför Macau förtjänar en plats i din reseplanering för Asien
Macau är ingen destination som försöker vara något det inte är. Det är en stad där portugisisk kolonialtid möter kantonesisk kultur, där antika tempel står några kvarter från världens mest spektakulära kasinoresorts, och där gatumaten håller en standard som fått internationellt erkännande. Många resenärer förbiser Macau till förmån för Hongkong eller Tokyo, men det är
Cykla på Irlands vildaste ö – upptäck Inis Mór på två hjul
Följ med Hanna till Inis Mór, den största av Aranöarna utanför Irlands dramatiska västkust – en plats där vilda klippor, hav och uråldrig historia möts. Här finns inga stora vägar och ön är lagom stor för att upptäckas på cykel. Hanna trampar fram genom det spektakulära landskapet och besöker några av Inis Mórs mest fascinerande
Resan börjar i sökrutan men AI håller på att ta över
Det första steget på en resa är ofta förvånansvärt litet. Ett ortsnamn skrivs in, några hotell öppnas i nya flikar och en karta börjar fyllas med markeringar. Den ritualen är inte borta, men den utmanas av AI-tjänster som kan ta emot ett helt residé i en enda fråga och lämna tillbaka ett förslag som redan


Copyright © 2026 RES Travel Magazine Sweden AB, c/o Nils Norberg, Lövängsgatan 3, 11544 Stockholm.